Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
SVENSK LÄRÅJIETIDNING.
Nr 15
far detsamma som att fäkta mot en dimvägg. Emot glidande begrepp och statistiska bråkdelar av betyg m. fi. spintiserande saker lönar det sig inte mycket att argumentera vare sig med formell eller reell logik.
Kvickt. Och sakligt.
E-egeringen har som bekant framlagt en proposition om att överföra lektor Svenning till en väl avlönad plats på allmänna indragningsstaten.
dagen.
Ödemarkens barn.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, som nu undergått statsutskottets behandling, finnas åtskilliga anslagsfrågor, som särskilt beröra folkskoleväsendet i avlägset belägna landsändar. Tre av dem ha föranlett en mera ingående riksdagsbehandling på grund av ifrågasatta anslagsförhöjningar.
Den första gäller anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Anslaget beviljades första gången av 1926 års riksdag och har under tre ar utgått med 30,000 kr., pr budgetår. Behovet av anslag har för varje ar vuxit. Under läsåret 1928-1929 ansökte 74 skoldistrikt om sammanlagt över 57,000 kr. Begeringen begär därför under nästa budgetår 60,000 kr.
Statsbidrag till skolskjutsar utgår i första hand till de skoldistrikt, som härigenom kunna göra besparing i fråga om lärarkrafter - i själva grunderna för bidragens utgående angives, att de företrädesvis skola utgå i sådana fall, där kostnaderna for skolskjutsarna kunna uppvägas av besparingar för skolväsendet i andra avseenden. Skolöverstyrelsen vitsordar också, att skolskjutsarna medfört en minskning i både statens och kommunens utgifter för folkskoleväsendet. I ’Stor utsträckning ar det skoldistrikt i Norrland, som fått åtnjuta dessa bidrag. Inom vissa gränser kunna självfallet dessa bidrag bliva en verklig hjälp for ödemarkens barn. Dessa kunna härigenom beredas tillfälle till undervisning i högre skolformer, i bättre skollokaler o. s. v., an vad som eljest vore möjligt. For fattiga norrlandssocknar, som ofta ha ytterliga svårig-
heter att kunna skaffa skollokaler för några få barn i obygderna, innebär det otvivelaktigt en stor hjälp att på detta sätt lösa eljest nära nog olösliga lokalfrågor. Statsutskottet tillstyrker också den föreslagna anslagshöjningen.
Emellertid gäller det nog att på jdetta område uppmärksamt följa utvecklingen. Vagheten i föreskrifterna och de i hög grad subjektiva bedömanden, som ligga till grund for anslagens utdelning, innebära risker för missbruk, som icke få förbises. Hittills synes emellertid anslagsfördelningen ha handlagts med omsikt och på ett för det allmänna nyttigt sätt.
Det andra anslaget av närbesläktad natur, som i ar ar föremål för omregiering, avser mackor der ing s-bidrag till skolpliktiga barn i de tre nordligaste länen. Här gäller det i an högre grad ödemarksbarnen, dem som överhuvud taget på grund av avstånden ej skulle kunna regelbundet besöka en skola, om ej möjlighet bereddes till inackordering i skolbyarna. Anslag för ändamålet beviljades första gången av 1919 års riksdag. Då beräknades, att statsbidraget borde kunna hållas omkring 75 öre pr barn och dag. Under de senare åren har statsanslaget uppgått till 200,000 kr. Då emellertid antalet inacfcorderings-dagar ar för ar avsevärt stigit - i ar beräknas antalet till över 700,000 dagar - har statsbidraget pr dag i motsvarande grad sjunkit for varje ar. F. n. äro vi nere vid ett medeltal av 28 öre pr barn och inackorderingsdag. Skolöverstyrelsen föreslog därför i fjol en höjning av anslaget till 500,000 kr. Kege-ringen prutade ned beloppet till 300,000 kr. Motionsvis har föreslagits 500,000 kr.
Statsutskottet har tillstyrkt regeringens förslag men med en s. k. välvillig motivering för högre belopp. I anledning av motion av biskop Bergqvist har därjämte förordats, att anslaget måtte höjas med 15,000 kr. i syfte att stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor må kunna erhålla bidrag till i stiftelsens anstalter intagna barn. Totalsumman av anslaget skulle sålunda bli 315,000 kr.
För vår del finna vi det mycket
beklagligt, att utskottet ej ansett sig kunna förorda ett högre belopp. Här gäller det ett i dubbel måtto beh j ar tans var t ändamål. Det ar fråga om de kanske mest vanlottade bland alla Sveriges barn .- vanligen fattiga och både geografiskt och andligt isolerade. Det gäller också i regel synnerligen fattiga skoldistrikt. Då inackorderingskostnaden går till l kr. å l kr. 25 öre pr dag och staten även med det höjda anslaget lämnar kanske 40 öre pr dag, förstår man, vad det betyder med en anslagshöjning for detta ändamål. Nyligen gick genom pressen ett sannskyldigt nödrop från en av Lappmarkssocknarna, nämligen Arjeplog. Siffrorna för denna sockens utgifter för inackordering av skolbarn voro häpnadsväckande höga. Det ar knappast statsmakterna värdigt att undandraga sig förpliktelser, -som de, åtminstone moraliskt, åtogo sig, då för ett årtionde sedan anordningen med in-ackorderingsbidrag först godkändes.
Det tredje anslaget, som vi åsyfta, avser statsbidrag till folkskolebyggnader i de tre nordligaste länen. Denna fråga har en nästan remarkabel förhistoria. På sin tid tillsattes en kommitté för utredande av frågan om statsbidrag till folkskolebyggnader i allmänhet. En av ledamöterna i denna kommitté var hr Almkvist. Kommittén framkom med ett enigt betänkande, ’Som avsåg riket i sin helhet. Som ecklesiastikminister framlade hr Almkvist i fjol en proposition, som upptog anslag endast för de,tre nordligaste länen. Propositionen var emellertid sa dåligt förberedd och sa konturlös, att statsutskottet endast med yttersta tvekan ansåg -sig kunna tillstyrka densamma. Utskottet och sedermera riksdagen krävde emellertid, att, därest anslag å nyo skulle begäras, »förslag i sådant hänseende åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta verksamheten å detta område samt vissa närmare grunder för statsbidragens utgående».
Under hela sommaren och hösten åtgjordes ingenting för att reda ut denna sak. Eegeringen begärde i ar intet anslag för ändamålet i fråga. Då riktades från medlemmar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
