Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
309
Järnvägar och ångbåtsleder
Avgift för person och zon i 3 klass, öre
Statens järnvägar .
18,75
Enskilda järnvägar, som deltaga i personsamtrafiken
15**
Undantag.
Järnvägar:
Bergslagernas samt övriga till B. Z. hörande järnvägar . . Dannemora - Harg .
15 15
Faringo - Gimo .
15
Hälsingborg - Hässleholm . . . Landskrona och Hälsingborg . Lysekil
15** 15** 15**
Ostkustbanan
18 75
Skåne- Småland
15**
Stockholm - Nynäs
18 5*
Stockholm - RoslagenCbandelar-na Uppsala - Norrtälje och Eimbo- Hallstavik) ..... Svartälv ............
15 30*
Åmål - Årjäng
15
Angbåtslede r: Hjo - Hästholmen
30*
Motala - Karlsborg
30*
Kalmar - Visby
Enl. aUm. taxan
Nvnäshamn - Visbv ......
*) Häften för barn under 12 ar. **) Zonlängden beräknas här efter den zontariff, som gäller å Statens järnvägar.
måtte mot stadgad nedsatt avgift utlämnas till
dem från .................. station till...............
station över...................»
Denna rekvisition behöver ej vara försedd med stämpel eller sigill.
Vid banor anslutna till Bergslagernas zont ar if förening få resor med skolungdom ej företagas vid helger, eller då större tillströmning av resande kan väntas, eller med vissa snälltåg utan trafikbefälets tillstånd.
En förteckning över skolresebyråerna ar upptagen å föregående sida. I anslutning till densamma må ytterligare bemärkas :
1) I Hagfors kunna skolresande erhålla logi efter i god tid skedd överenskommelse med kontorschefen kapten Ivan Folke, Uddeholm.
2) I Visby kan inkvartering erhållas även genom hänvändelse till Ångfartygsaktiebolaget Gotland, adr. Visby.
.3) Å Öland mottagas skolresegrupper till reducerade priser även å pensionat Stugbyn i Källa Tall, St. Eör,
4) De bäddar, som tillhandahållas å inkvarteringsställena, bestå i regel endast av halmmadrasser. Där ej- annorlunda överenskommes, skall resande medföra filt, lakan, handduk m. m. Förfrågningar besvaras mot porto.
Med anledning av att skolresor numera ofta företagas med bilar, vilja vi fasta skolreseledares uppmärksamhet på vikten av att de, innan resan företages, försäkra sig om att erhålla dugliga och pålitliga chaufförer. Förutom körkort skall chauffören inneha av landsfiskal (i vissa län av länsstyrelsen) utfärdat intyg, att han äger rätt till per-
sonbefordran. Bilen bör vara försäkrad for personbefordran (lastbilar äro oftast försäkrade endast för varutransport). Risken ar eljest for stor för föraren. Han kan ev. ställas till ansvar för uppkommen skada å trafikanterna. Flera försäkringsbolag medgiva dylik försäkring även för kortare tider.
Beträffande prisnedsättning å vissa ångbåtslinjer torde, om porto bifogas, upplysningar kunna erhållas av resp. rederier, ev. av närmast liggande skolresebyrå. Uppgifter därom lämnas även i ett senare nummer av denna tidning.
Förfrågningar rörande skolresor besvaras av S. A. F: s centrala skolresekommitté under adress Linnégatan 54, Stockholm.
Viktor Rydberg som uppfostrare.
Fortsättning av rektor K. J. Mjöbergs föredrag i Lunds pedagogiska sällskap vid firandet av Viktor Rydbergs minne.
Denna korta sammanfattning av Viktor Rydbergs allmänna åsikter om uppfostran och dess problem må nu tjäna som bakgrund för hans kritik av den bestående skolan och de bidrag till ett nytt skolprogram, som han givit.
Den skola Rydberg hade besökt hade ingalunda motsvarat den uppfostrings-anda, som för Rydberg var ungdomens viktigaste behov. I sina Fauststudier har han givit en avskräckande bild av lax-skolan.
Det var dödes ben, köttlösa knotor från benranglet av romerskt liv, som den bleke, i ett stelnat språks regler och undantag ’bortkomne, under formalismens ofantliga skräplast krökte stackars läraren gav oss att gnaga på i skadestånd för vårluften, solskenet
och leka r ne.–––––-Han gav oss frågor ur
boken; vi svarade efter boken. Han rättade, han (förklarade, han skötte plikttroget sitt kall på läxans område, han plöjde och sådde inom hennes hank och stör men gick icke därutöver, såsom hade han med livlig ed bundit sig vid att aldrig öppna oss utsikt över hennes stängsel. Han hade hjärta, det vet jag; han hade haft inbillningskraft, det tror jag. Men det hände aldrig, att han vädjade till vare sig det förra eller det senare hos oss. Han måtte aktat som ämbetsplikt att lämna dessa brytningar av vårt mänskliga gry å sido för att odla vår minnesförmåga ensam. I henne nedlades ord, böjningar, ändelser, namn och årtal. Det var ett stycke arbete, som han inom viss tid skulle hava färdigt, och när den tiden utlupit och hans kännes-svenner dömts mogne att flyttas till högre avdelning, var hans årsverke samvetsgrant fullbordat. De grekiske hjältar, vilkas gärningar vi läste, blevo till dockor, sammansatta efter språklärans regler, och den romerske Cornelius, deras tecknare, en oblidkelig pojk-pinare i gröna glasögon och lastingsrock, med någon av dessa dockor i ena och riset i andra handen. Engelbrekt och Sturarne blevo namn, Lutzen och Narva årtal och dagtal - intet annat. Att vi voro födde i Sverige fingo vi lära här, men ej att vi voro svenskar.
Den harmsna tonen i denna målning beror på att Rydberg i denna skola saknade just det, som han ansåg som det enda nödvändiga, det karaktärsdanan-de, väckande och manande elementet. Han kommer till detta i fortsättningen.
Men stundom lyste var magisters panna av ett annat sken an det från lågorna i ljuskronan, dessa sömniga lågor. Det blixtsnabba skenet kom inifrån. Han steg upp, han rätade sig, han tycktes skaka en osynlig börda från sina axlar. Dock endast för ett ögonblick. Han sjönk åter tillsamman, källsprånget sinade som det kom, ordet, det livgivande ordet, for vilket gosselynnet ar sa mottagligt, ordet om tillvarons mål, om aktningen för all gagnande id, om den friska viljan att som det godas stridsmän gå ut ur skolan i livets fejd - det ordet, som vi aldrig skulle glömt, om det blivit sagt, det dog på hans läppar, det hörde icke till läxan, det låg utanför skolstadgan. Det dömdes kanske t. o. m. olämpligt.
Den man, som skrivit dessa starkt fördömande ord om läxläsningsandan, var själv en mycket lärd och beläst man, som kunde sitta över böckerna till nattens slut. Men han var en självlärd man, och han hade studerat av behov och icke läst läxor. Han var väl bevandrad i den latinska litteraturen, och hans litterära odling var närmast klassisk, men han var en fiende till latinskolan, därför att den gav skal och form i stället för kärna och ande.
Rydbergs uttalanden i skolfrågor finnas spridda i en serie årgångar av den tidning, i vilken han medarbetade, och de sammanföllo eller gingo parallellt metl redaktör Hedlunds. I organisationsfrågan yttrade han sig knappast mer an en gång, organisationen var intet väsentligt för honom utan livet inom dess ram. Huvudinvändningen mot den gängse undervisningen av ungdomen var dess ensidiga intellektualism. All förmåga beror ytterst av drift och vilja - det var Rydbergs tes. Av denna anledning måste latinet vika. En mänsklig och medborgerlig bildning var för mer an en lärd bildning. Det första nya, praktiska krav på skolan, som Rydberg framförde, var ropet på fysisk uppfostran. Son av en soldatsläkt lade han vikt vid den fysiska kraften och den yttre hållningen. Han ger i bilderna till Faust en ironisk målning av de nyblivna studenternas utseende.
De (fleste inom den löftesrika ungdomsskaran utmärka sig för bleka kinder, krökt rygg och släpig gång; ett icke litet tal av näsor ar väpnat med glasögon; från en och annan hjässa lyser mellan redan glesnade lockar den brådmognande världskännedomens måne i sitt ny.
Han kräver en gymnastik, som liksom hos hellenerna framkallar ett övermått av livskraft, som i alla riktningar strävar att visa ’sig i handling. Detta krav sammanföll för honom med önskan om en begynnande militär utbildning i skolan^ Tanken hade sitt ursprung i revolutionens Frankrike och togs upp på nytt i Sverige på 1850-ta-let. Försvarsfrågan kunde enligt hans mening icke lösas genom exercis och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
