Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 16
Gift lärarinna, vilkens man icke ar berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodoräkna sig dyrtidstillägg för barn (såsom familjeförsörjare), endast om mannen ar på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll, således icke på grund av t. ex. mannens arbetslöshet.
Förhållandena vid början av kalenderkvartalet äro grundläggande för beräkningen av dyrtidstillägget. T. ex. för barn, som den 2 april uppnår 16 ar, utgår dyrtidstillägg till och med juni månad; för barn, som födes den l april, utgår’ dyrtidstillägg först från och med juli; icke familjeförsörjande lärare, som i början av april uppnår 25 ar, räknas till kategorien »under 25 ar» till och med juni månad.
Barntillägg får icke för samma tid utbetalas från mer an en befattning (huvudbefattningen).
Katekesstriden.
Kyrkostämman i Bolstad liar hos k. m: t överklagat länsstyrelsens beslut om innehållande av statsbidraget.
Skrivelsen, som ar synnerligen utförlig, utmynnar i tre alternativa yrkanden. Först och främst begäres, att regeringsrätten »täcktes på laga grunder samt för allmän rimlighets och rättfärdighets skull beordra länsstyrelsen i Älvsborgs län» att utbetala statsbidraget jämte räntor. I andra hand begäres, att därest detta »emot all församlingens förmodan icke skulle kunna ske, k. m: t i statsrådet täcktes i nåder bevilja» utfåendet av statsbidraget med ränta. Slutligen hemställer församlingen, »att i varje fall k. m: t i statsrådet täcktes i nåder förordna, att Luthers lilla katekes detta stora jubileumsår utfrias från sitt fängelse och återinsättes på sin gamla plats i våra folk- och småskolors kristendomsundervisning eller, därest denna bok icke f. n. skulle kunna som obligatorisk lärobok i kristendom återinföras, att det åtminstone lämnas fritt åt alla församlingar, som det vilja, att använda den som lärobok i sina skolor».
- De kommunala folkskoleförbundens riksorganisation hade årsmöte i förra veckan. I katekesfrågan antog mötet följande resolution:
De kommunala folkskoleförbundens riksorganisation påyrkar i anslutning till förut gjorda framställningar till k m: t, att föreskrift måtte meddelas därom, att vid kristendomsundervisningen i folkskolan Luthers lilla katekes skall användas såsom lärobok for barnen.
- Femtonde kyrkliga mötet, som förra veckan sammanträtt i Stockholm, har på sista mötesdagen antagit följande resolution :
Femtonde allmänna kyrkliga mötet uttalar sin tillfredsställelse över undervisningsplanens föreskrift att »bibelns egen framställning skall utgöra omedelbar grundval för kristendomsundervisningen», och att nämnda undervisning skall ha till mål att giva barnen »en samlad och levande bild av Jesus, hans liv och verk». Samtidigt som mötet alltså betonar undervisningsplanens religiöst fostrande syfte, vill mötet likväl erinra därom, att frågan om undervisningen i kristen tros- och sedelära ännu ej erhållit en tillfredsställande lösning. Sa mycket större skäl förefinnes för ett tillmötesgående av det inom stora delar av vårt folk framförda kravet, att Luthers lilla katekes må tillåtas som lärobok i folkskolan. En sådan frihet synes väl överensstämma med den grundsats om »vidhj artad fördragsamhet mot olika tänkande», vilken
undervisningsplanen i sin första anvisning angående kristendomsundervisningen betonar. Därjämte synes det mötet önskvärt, att före det sjätte skolåret textord ur katekesen upptagas bland de minnesord, som i läroplanen föreskrivas till ordagrant inlärande. Mötet vill sålunda hemställa, att i landets skolor Luthers lilla katekes må i dess helhet genomgås och dess tre första huvudstycken inläras.
Overlärarkonferensen.
Vid Overlärarkonferensen den 23 och 24 april i Stockholm förevar till behandling, som tidigare omnämnts, även frågan om Samverkan mellan avlämnande och mottagande lärare vid lärjungars övergång från folkskola till högre läroanstalter. Inledaren, lir Emil Eljas, Djursholm, liksom även deltagarna i diskussionen, meddelade, att på många håll hade ett gott samarbete mellan lärarna vid läroverken och folkskolorna kommit till stånd, under det man på andra håll kunde önska ett bättre samarbete.
Konferensen beslutade i anslutning till diskussionen uttala önskvärdheten av att folkskolans årsbetyg förses med en översiktstabell över de i klassen utdelade betygen, samt att ett gemensamt formulär för avgångsbetyg vid folkskolorna måtte officiellt fastställas.
Vidare förekom överläggning om normerna för tjänstgöringsbetyg. Inledaren, hr Erik Castegren, Tumba, redogjorde för folkskolestadgans bestämmelser i fråga om betygen, och påpekade de stora svårigheterna för skolledaren att avgiva sina förslag till vitsord till vederbörande skolstyrelse. Seminariets betyg i undervisningsskicklighet vore i allmänhet vägledande endast under de första åren av lärarens tjänstgöring. Efter några års omsorgsfullt och nitiskt skolarbete torde en lärare, som fört fram sina lärjungar till ett gott kunskapsresultat och en god hållning vara berättigad att erhålla det högsta vitsordet i fråga om de två första momenten. I fråga om nit ansåg inledaren, att ett lägre vitsord an det högsta måste anses innebära en »prickning», liksom att vitsordet mindre hedrande i fråga om vandel måste förutsätta sådana brister hos läraren, att de måste ta sig uttryck i disciplinära åtgärder i enlighet med folkskolestadgan från skolstyrelsens sida.
Sedan diskussionen avslutats, uttalade sig konferensen för att formulär för
tjänstgöringsbetyg åt lärare vid folkskolan borde officiellt fastställas.
Frågan om En teoretisk-praktisk kurs för överlärare inleddes av hr E. Lindstrand, Mölndal. Sedan behovet av fortsatta pedagogiska studier påpekats, framlade inledaren ett preliminärt förslag till en kurs å Vendelsbergs folkhögskola den 7-14 augusti i sommar. Kursen skulle hållas samtidigt med en annan kurs å samma plats, varigenom samma föredragshållare kunde anlitas och kostnaderna därigenom nedbringas.
Förslaget godkändes, och till kursbe-styrelse utsagos utom förslagsställaren hrr Emil Eljas, Djursholm, Hj. Pelir-son, Mölnlycke, F. Jimgnell, V. Frölunda, och J. Ingwarsson, Göteborg, med hr Lindstrand som sammankallande.
Frågan Om läse- och läroböcker inleddes av hr J. Holmström, Stocksund. För närvarande brister dei i mångt och mycket beträffande de använda läseböckerna, framhöll tal., och i fråga om läroböcker råder en fullständig förbistring. Om en författare i något ämne lyckats utarbeta en lärobok, som slår igenom, sa tror han sig genast kompetent att skriva läroböcker även i andra ämnen. Ett sådant förhållande vore olämpligt och borde med alla medel förhindras. Det bästa sättet att verka for att endast de bästa böckerna komme till användning vore säkerligen granskning av läro- och läseböcker av härför utsedda sakkunniga.
Efter en stunds diskussion beslutade konferensen uppdraga åt styrelsen att ägna frågan sin särskilda uppmärksamhet, eventuellt under samarbete med centralstyrelsen för S. A. F.
Hr .G. Rungner, Köping, redogjorde för diverse prejudikat och för praxis angående tolkning av vissa skolförfattningar, och lir G. Fransson, Varberg, inledde frågan om Rekvisition av statsbidrag för läsår i stället för kalenderår.
Efter en ingående överläggning beslutade konferensen ingå till skolöverstyrelsen med framställning om att statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål, slöjd och fortsättningsskola skulle kunna utbetalas för läsår i stället for kalenderår samt om att bestämmelsen om förhandsuppgifter för erhållande av förskott till fortsättningsskola skulle slopas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
