Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 17
SVENSK LÄRARTIDNING.
331
riell för undervisningen i skolans olika ämnen: bibliska, historiska och naturhistoriska tavlor, kartor, skrivtabeller, teckningstavlor samt materiell för räkning, fysik och slöjd. I montrer finnas utlagda abc- och andra läseböcker, katekeser och bibliska historier samt prov på gammaldags skrivdon ävensom förskrifter jämte lärjungearbeten i skrivning och teckning från olika tider. En liten grupp för sig bilda minnen från skolungdomens vapenövningar. I två skåp utställes en samling materiell, bi. a. plastiska d j ur avbildningar, som ar 1862 inköptes i England av den kände botanisten prof. N. J. Andersson och som utgör den första begynnelsen till skolmuseets samlingar. Vid sidan härav inrymmes i tre skåp ett bibliotek från folkskoleseminariet i Stockholm, till huvudsaklig del härrörande från 1870-talet. Av intresse äro ock omfattande bildserier från flickskolor samt ett flertal bilder av äldre skolbyggnader och framställningar av skollivet under svunna tider.
Den nya avdelningen öppnades i måndags i närvaro av ett 100-tal inbjudna, däribland representanter för ecklesiastikdepartementet, skolöverstyrelsen, Stockholms folkskoledirektion, lärarkårerna vid Stockholms skolor m. fi.
Södermanlands lärarkårs sjuk- och begravningskassa.
Det ar märkligt, att inom en sa stor kår som Sveriges folkskolors lärarkår, med sa gammal organisation och med sa många medlemmar, vilka var och en på sin ort ansetts som föregångsmän, sa få sammanslutningar av ekonomisk natur förekomma. Vid ytligt betraktande kan man kanske frestas att tillskriva detta förhållande nämnda lärarkårs relativt låga avlöning. Att »detta ej ar orsaken inses dock snart, om man jämför lärarkåren med andra kårer i en del ekonomiska frågor. Nog hade den lilla lönen räckt till for några små avgifter.
Nej, det ar nog lärarkårens stora, jag skulle vilja kalla det samhällelighet och det stora behovet ute i bygderna av personer med denna inriktning, som varit orsaken till ovannämnda brist. På grund härav har »klockarfar» i allmänhet fått sa mycket att bestyra inom sin socken och haft sa många ekonomiska företag att leda där, att han haft nog därmed. Då därtill lärarfolkets kårsammanslutningar ej varit kamporganisationer, som till skydd mot kommande strider samlat större eller mindre kapi-
tal, har det endast blivit ett fåtal ekonomiska sammanslutningar i form av några lånekassor, några begravningskassor samt ett par sjukkassor, som inrättats. Flera av dessa ha emellertid beklagligt nog redan upplösts. Att denna brist ar en skada för kåren, börjar allt mer att inses, och det färskaste beviset härpå ar väl det beslut om insamlandet av en jubileumsfond, som fattats inom centralstyrelsen av S. A. F.
En av de få sammanslutningar inom lärarkåren, som emellertid ännu existerar och som sedan ar tillbaka arbetat just i ovannämnda riktning, ar Södermanlands lärarkårs sjuk- och begravningskassa. Den upplevde i fjol sitt 43: e ar.
Liksom de flesta av kårens övriga ekonomiska sammanslutningar arbetade den från början efter den s. k. behovsprincipen. Då -någon medlem var i behov av hjälp, uttogos av de övriga medlemmarna belopp enligt bestämmelser i föreningens stadgar. Olämpligheten av denna princip insågs snart, varför den ersattes av den lika oriktiga »minsta-mö jliga-avgifts»-principen. Följden blev, att kassan alltid hade ont om penningar och att ett sjukår ofta var i stånd att satta kassans ekonomi i gungning. Uttaxeringar måste vidtagas, missnöje uppstod.
Sjukåret 1919 hade nämnda uttaxering höjts till 50 %, d. v. s. tillsammans med ordinarie avgifter till ett belopp, som något översteg de belopp, som t. ex. rikssjukkassorna nu ha som ordinarie avgifter. Man kan därav förstå, hur oförsvarligt laga de stadgebestämda avgifterna voro. Kassans ekonomi var i följd härav vid 1919 ars slut lindrigt sagt svag. Dess kapital utgjorde ej mera an kr. 1,695 :15, motsvarande kr. 7 : 95 pr medlem.
Nu stod det klart för styrelsen, att nya principer måste följas, och sa beslutades ar efter ar utan vidare, att de 50 procentens uttaxering skulle bibehållas, tills ar 1925 nya stadgar införde nya avgifter, ungefär lika höga som övriga kassors. I stället sökte föreningen genom att lämpa kassans verksamhet efter de särskilda förhållanden, under vilka lärarkåren arbetar, inom ramen av kassans ekonomiska resurser, bereda dess medlemmar största möjliga fördelar.
Den moderna läkekonsten har allt mer slagit in på att söka förebygga sjukdomar. Sanatorievård, radiumbehandling, ingående undersökningar, vård för nervsjuka föreslås nu av läkare på ett sa tidigt sjukdomsstadium, att patienterna med endast ringa inskränkning i sin verksamhet kunna uppehålla sin tjänst. Och resultaten äro i många fall av den art, att både patienter och sjukkassan kunna vara nöjda. Ofta medföra de full hälsa. Men de äro ofta dyrbara. Här har en lärarkårens sjukkassa en mission att fylla,
och i föreningens stadgar intogs snart bestämmelsen om ersättning för läkarvård och läkemedel vid dylik behandling, även om medlem kunde fullgöra sin tjänstgöring. Enligt de senaste stadgarna ar medlem, som styrker, att sjukdomen vållat avsevärd, således ej fullständig, nedsättning av arbetsförmågan berättigad till dylik ersättning. För sådan ersättning har hittills utbetalats omkring 5,000 kr. Denna utgift täckes till ej ringa del av det plus, som uppkommer för kassan genom att olycksfall inom lärarkåren förekomma jämförelsevis sällan.
Vilken följd har nu nämnda förändring av föreningens verksamhet haft på dess ekonomi? Från 1919 till och med 1928 ha föreningens tillgångar stigit från kr. 1,695:15 till 4,639:36 eller från 7: 95 pr medlem till 41: 78, oaktat föreningens avgifter nu äro något under rikssjukkassornas.
Vid sammanträde i Södertälje skärtorsdagen beslutade föreningen utöka kassan med en 4: e klass med en årsavgift av 40 kr. och berättigande till en dagsersättning av 4 kr. Då socialstyrelsen på begäran uppgjorde stadgeändringsförslag, ansåg den, att kassans goda ekonomi berättigade till en avsevärd sänkning av inträdesavgifterna, varför nya sådana infördes i förslaget. Detta antogs enhälligt av årsmötet. Föreningsmedlemmar under 60 ar, som önska inträde i den nya klassen, torde inom ett ar efter antagandet av de nya stadgarna anmäla detta till styrelsen.
Då det finns många lärare och lärarinnor i Södermanland, som ej tillhöra någon sjukkassa, vill kassans styrelse genom denna artikel göra kassans verksamhet känd. Det ar oförsvarligt att ej tillhöra sjukkassa. Visserligen erhåller lärarkåren större delen av sin avlöning även vid sjukdomsfall, men utgifterna under sjukdomsperioder bli ej avkortade utan större. Skydda er mot detta genom medlemskap i en sjukkassa, och välj då en kassa, som arbetar på att lämpa sig speciellt efter lärarkårens förhållanden !
Kassans inkomster under ar 1928 utgjorde kr. 3,021:48, därav som statsbidrag 557: 41 och i räntor 185 : 07. Utgifterna stego till kr. 2,484:16, varav den kontanta sjukhjälpen uppgick till kr. 1,916, begravningshjälp till 130: - och ersättning for läkarvård och läkemedel till 256:01. Administrationskostnaderna utgjorde kr. 182:15. Årets vinst uppgick till kr. 537: 32.
Styrelsen för kassan omvaldes och. utgöres av folkskollärarna B. J. Landegren, Eskilstuna, ordf., A. W. Hallqvist, Katrineholm, Gottfr. Lindqvist, Botkyrka, Erik Strandberg, Södertälje, kassör, rektor N. Nilsson, Södertälje, och folkskollärarinnan Ingeborg Peterson, Katrineholm.
Erik Strandberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
