Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 17
– »Piang, en djungelpojkes äventyr», kan man lugnt rekommendera. Den har sa många äventyr, vilda djur, fientliga infödingar och underbara trollkarlar, att den måste ta pojkar. Det ar ju möjligt, att en del pojkar ha roligt åt Cromptons historier om Bills och hans kamraters tusen upptåg. Vi ha flera av Bills upptåg i bokform förut. Skolbiblioteksböcker äro de knappast ändå. .–Tendensböcker bli sällan lyckade, och Sigr. Wiedemanns ar det ej heller. Sannolikt göra de båda upptågsmakarna och deras frireligiöse farbror ingen större lycka bland vara pojkar. Böckerna, som berörts i denna uppsats, ha visserligen icke upptagits i någon bestämd ordning efter fallande värde, men att denna bok kommit sist, ser dock ut som en tanke.
Ivar W essman.
Vara barn och skolorna.
Vi återgåvo i nr 6 av Svensk Läraretidning några uppgifter angående resultatet av bot-tenskoleklassens studier vid Umeå läroverk. Läroverksadjunkt Ilien, som med sitt namn stod för dessa uppgifter, erhöll i Tidning för Sveriges läroverk vederbörlig uppsträck-ning, vilket i sin ordning föranledde’ett svaromål från hr Iliens sida. I nr Ii5 gåvo vi vara läsare del av de viktigaste sakuppgifterna i hans inlägg och början av hr Svennings svar i T. f. Sv. 1. Vi tilläto oss foga en liten skämtsam anmärkning till hr Svennings opus, vilket tydligen högeligen förgrymmat honom. Emellertid ärna vi inte i onödan polemisera med den gode lektorn.
Däremot kunna vi ej underlåta att bringa till offentligheten ett tredje inlägg av hr Ilien, vilket tillställts oss, sedan hr -Svenning vägrat intaga detsamma i sin tidning. Inlägget har form av ett bemötande av tidningens sista svaromål. Adjunkt Ilien skriver:
Herr Redaktör! Med anledning av Edert bemötande av min artikel »Våra barn och skolorna», införd i Tidning för Sveriges läroverk nr 7, ser jag mig nödsakad att anhålla om införande av nedanstående:
I känslan av Eder oförmåga att bevisa oriktigheten i de av mig framdragna fakta söker Ni med tillgripande av svenska språkets invektiver nödtorftigt dölja den penibla situation, som Ni jämte Eder tillskyndare givetvis kommit i genom att följa maximen: handla först och tänka sedan.
Jag ämnar emellertid ej inge mig i en ojämn tävlan med Eder att söka uppvisa det mesta antalet av svenska språkets kraftord. I denna konst erkänner jag mig villigt vara Eder oändligt underlägsen.
Jag övergår därför till saken.
Ni har påstått, att anledningen till det av mig påpekade goda resultatet i 4:1 berott på att denna klass till största delen bestått av flickor. Ar detta riktigt, sa måste enligt Eder åsikt flickor i den ifrågavarande åldern hava
större förutsättningar att följa med undervisningen an pojkar i den é-åriga realskolan. De åberopade reservanterna påstå däremot, att denna skoltyp ar speciellt olämplig for flickor. Ni motiverar Eder åsikt med påståendet, att flickorna äro mera mogna an pojkarna, reservanterna säga däremot, att flickorna av hälsoskäl äro särskilt ogynnsamt ställda för läsarbete. Vid undersökningen av riktigheten av de bagge påståendena kan man naturligtvis ej lägga annat till grund an resultaten, d. v. s, elevernas kunskaper och hälsa.
Nu visar det sig, att i det av mig åberopade exemplet från Umeå ha flickorna med bibehållen god hälsa kunnat erhålla mycket goda betyg. Anledningen till min jämförelse mellan de båda påståendena var ej i detta sammanhang att påvisa, vad som var riktigt eller oriktigt utan blott att visa, huru kritiker av den 4-åriga realskolan vid olika tillfällen utgå från diametralt motsatta utgångspunkter, då det gäller att komma skolreformen till livs.
I fortsättningen påstås, att Ni ej alls uttalat Eder »om, huruvida flickskoleeleverna höjde eller sänkte medelbetyget på annat satt, an de genom ett mindre arbete, som de genom sin föregående kännedom om tyska (3 årskurser) kunde nedlägga på det svåra tyska språket, hade lättare att följa med i andra ämnen».
Denna tolkning av Edra påståenden i pden första artikeln kommer som en fullständig överraskning. Där heter det nämligen: »Dessutom har ungefär hälften av flickorna icke genomgått folkskola utan flickskola, där de bland annat redan last det för folkskoleeleverna nya och relativt svara ämnet tyska.»
Med anlitande av den formella och reella logiken kan ej av detta påstående dragas andra konsekvenser, an att flickskoleelevernas förkunskaper bland annat i tyska och således även i andra discipliner bidragit till höjandet av medelbetyget i klassen. Efter detta Edert påstående i den första artikeln, av vilka ej andra slutledningar kunna dragas an att flickskoleflickorna skulle vara den grupp, som varit mest gynnad genom sina förkunskaper, kommer Ni i den andra artikeln med det uppseendeväckande påståendet: »att de, trots att de haft sa många fler ämnen an folkskolepojkarna (som hade sina kurser tillrättalagda efter den nya skolformen), likväl fått lika höga betyg som folkskolepojkarna och således ej sänkt medelbetyget.»
Motsägelserna i de bägge påståendena äro sa tydliga, att därom ej mer skall ordas.
Jag vill ännu en gång framhålla, att de av mig framlagda siffrorna, som för övrigt av Eder icke kunnat bevisas vara oriktiga, haft till uppgift att i ett speciellt fall, hämtat härifrån Umeå, visa, att den 4-åriga realskolan härstädes hitintills väl fyllt de förväntning-
ar, man ställt på densamma. Detta utläses utan tvivel ock av vad jag sagt i min förra artikel, sa framt man ej behagar överhoppa och vränga ord.
Som ytterligare bevis på riktigheten av mitt påstående, att den härvarande fyr-ettans elever äro kvalitativt överlägsna sex-treans kan jag framhålla, att vid varningarna före påsk blott 4 varningar tilldelades den förras 20 elever, under det att 28 tilldelades den senares 35 elever.
Som ett märkligt tecken för det ökade förtroendet till den 4-åriga realskolan har jag tidigare påpekat, att tre elever i julas sökte och vunno inträde i 4:1. Därtill kommer, att såväl högerns förnämsta representant i Umeå som en ledamot i styrelsen i härvarande flickskola till våren ämna låta sina flickor prövas för inträde i 4:2 och således övergå från flickskolan till den 4-åriga realskolan, trots att möjlighet finnes att från en senare klass från flickskolan övergå till läroverket.
Då Ni under diskussionens gång har varit tvungen att taga hänsyn till för Eder sa besvärliga fakta som siffror, har Ni gjort Er skyldig till en taktik, som jag måste beteckna som klandervärd. Som ett exempel på Edert tillvägagångssätt, då det gällt att med siffermaterial påvisa betydelsen för landsbygden av den nya skolreformen, vill jag här nämna, att då jag påstått, att genom den nya skolreformen antalet gossar från landsbygden ökats med 67 %, har jag utgått från Eder definition på landsbygd i Eder första artikel. Där säger Ni, att 7 av fyr-ettans elever äro från landsbygden, och utesluter således från densamma Umeå landsförsamling. I Eder andra artikel inräknar Ni till landsbygden Umeå landsförsamling och kommer därför till "ett for Eder gynnsammare resultat.
G. Ilien.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet för sk olradiout sändningarna den 25 april-2 maj.
Torsdagen den 25 april kl. l-1,30 e. m.: Kina och Europa. Föredrag av professor J. G. Andersson.
Måndagen den ,29 april kl. 12,05-12,30 e. m.: Svenska språkets rykt och ans V. Föredrag av lektor E. W e 11 a n d e r.
Torsdagen den 2 maj kl. l-1,25 e. m.: Olles f ramtids funderingar. I. Vad han skall bli. Föredrag av rektor Arvid T. P e h r s o n.
Varje program börjar kl. 12,05 eller kl. l precis. Under tiden mellan 12 och 12,05 företages en kort uppläsning eller spelas ett kort musikstycke och mellan 12,55 och l utsändes tidssignal, varunder anpassning av mottagningsapparaten lämpligen kan ske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
