Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
343
Fortbildningskurser dels i modersmålet och psykologi, dels i geografi hållas vid folkskoleseminariet i Karlstad den 26 juni-9 juli. Ansökan skall vara insänd senast den l maj. Se annonsen i nr 13!
Fortbildningskurs i fysik och slöjd anordnas med statsunderstöd vid folkskoleseminariet i Göteborg l-20 juli. Ledare av kursen äro rektorn vid folkskoleseminariet i Kalmar Hj. Nilsson och slöjdläraren vid folk-skoleseminariet i Göteborg G. H. Gustafson. Se annonsen!
Utkommen årsredogörelse.
Gävle stads folkskolor. Berättelse för tiden den l juli 1927-30 juni 1928. Utgiven av K. G. A. Nordlander, stadens folkskolinspektör.
Lediga tjänster.
(Förteckningen upptager alla tjänster, som ledigför-klarats i Post- och Inrikes tidningar. De äro i regel ordinarie utom tjänsterna vid mindre folkskola. Ansökningstiden utgår, där ej annorlunda angives, 42 dagar efter nedannämnda dato.)
Förenade tjänster: Högdal, Anialieberg, Gtb., skoll.-, kl.- o. org.-tj., 16 april, adr. Strömstad; Övre Ullerud, Förby, Vrm., skoll.-, org.- o. kl.-tj., 17 april, adr. Övre Ullerud.
Vid folkskola: Hudiksvall, 13 april, adr. Hudiksvall; Gråsmark, knallar tör p, Vrm., 15 april, adr. Gräsmark; Lunds landsf., Östra Torn, 16 april, adr. Lund; Töre, Bondersbyn, Vbt, 16 april, adr. Töre; Sunne, By, Vrm., bitr. lärarinnetj., 16 april, adr. Sunne; Farhult, Mim., 16 april, adr. Mjöhult.
Vid mindre folkskola: Linsäll, Dravagen, Jmt., 12 april, adr. Linsäll; Fryele, Skillings-bäck, Jönk., 13 april, adr. Fryele.
Vid småskola: Svartrå, Hall., 11 april, adr. Okome; Umeå, 16 april, adr. Umeå.
Vid dövstumskola: Fjärde distr. skola i Vänersborg, ord. föreståndarbef., ord. lärarinnetj., e. o. lärartj., vik. lärarinnetj., 60 d. fr. 6 april, adr. Vänersborg; Sjunde distr. skola i Härnösand, en ord. lärartj.. en ord. lärarinnetj., en ord. lärar- eller lärarinnetj., 60 d. fr. 12 april, adr. Härnösand.
Tillsatta tjänster.
Till innehavare av förenade tjänster: å Visingsö, Jönk., D. Svensson, Vireda.
Till ord. lärare vid folkskola: i Alvesta F. Wämskog, Värnamo; i Falkenberg Alma Jönsson, Ekeby; i Gamla Uppsala T. Lindberg därstädes och Astrid Strandberg, Kungsängen; i Vartofta-Åsaka, Skbg., H. Kossing därstädes; i Östersund A. Aronsson därstädes.
Till vik. lärare vid folkskola: i Nävlinge, Krst., Signe Lindau, Hässleholm; i Skövde Jenny Bergström därstädes; vid Bastmora i Västanfors, Vstm., Gerda Åsberg, Stockholm.
Till ordinarie lärare vid småskola: vid Lön-hult i Askeryd Gärda Lundin, Värnamo; i Viklau, Gtl., Elsa Ahlberg därstädes.
Till vik. lärare vid småskola: i Falkenberg Al vira Johansson därstädes; i Horndal, Kpb., Hanna Andersson, Folkärna.
Ingen bor försumma
att för sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett
eget exemplar av Svensk
Personliga bemärkelsedagar,
R. A. LINDEROTH.
OLIVIA ANDERSSON.
R. A. Linderoth.
Den 17 april ingick folkskolläraren Rich. A. Linderoth i Amneröd, Västerlanda, i 60-åringarnas led.
L. ar född i Bro i Bohuslän och avlade folkskollärarexamen i Göteborg 1889. Efter anställning i Seglora, Al vb., där han ock blev ordinarie folkskollärare, kom han 1892 till Västerlanda i Bohuslän som lärare i Amne-röds folkskola, en befattning, som han alltsedan dess innehar.
Under sin mångåriga vistelse i Västerlanda har L. i stor utsträckning anlitats för kommunala värv. Revisor av kommunala räkenskaper i flera ar valdes han sedermera till ordf. i kommunalstämman och kommunalfullmäktige, vilka förtroendeuppdrag han fortfarande innehar. Vidare ar han sedan flera ar kronoombud i taxeringsnämnden, ordf. i skogsvårdskommitté och skogsodlingsförening, ar överförmyndare, varit ordf. i valnämnden, ar ledamot i Göteborgs- och Bohus läns sparbanks sockenkommitté o. s. v. L. var med om stiftandet av Lödösekretsen av S. A. F. och tillhörde dess styrelse liksom sedermera styrelsen för Lilla Edet-Lödösekretsen. Han har ock under flera ar varit ledamot av bestyreisen for Göteborgs stifts folkskollärarmö-ten. Sina många uppdrag har L. städse skott på erkännansvärt sätt. Redan på sin 50-års-dag fick han röna vackra prov på erkänsla från sina sockenbors sida.
P. E.
Olivia Andersson.
Lärarinnan Olivia Andersson i Fränsta fyllde den 18 april 60 ar. Född i Lockne församling, Jmt. avlade hon lärarinneexamen i Östersund 1887, tjänstgjorde därefter två ar i Ragunda, tre ar i Näs, Jämtland, varpå hon fick anställning i Torps skoldistrikt, där hon tjänstgjort i 37 ar. Då hon i och med innevarande termin avgår med pension, kan hon se tillbaka på en 42-årig gagnande lärargärning. Mycket intresserad av sitt arbete har fröken A. genom deltagande i olika kurser och tillvaratagande av nya uppslag på undervisningens område följt med sin tid och förstått att på ett praktiskt sätt tillämpa det nya i skolarbetet, åt vilket hon med aldrig sviktande iver ägnat sin livsgärning. Fröken A. ar även socialt intresserad, hennes krafter ha räckt till hängivet arbete i nykterhetsorganisationer. Hon har under en följd av ar varit ordförande i Vita bandsföreningen på platsen. Av kommunala uppdrag må nämnas ledamotskap i pensionsnämnden, ledamot och sekreterare i barnavårdsnämnden etc. Vid konätitueran-det av den första lärarföreningen i Torp var hon med och har allt sedan dess varit en intresserad medlem av S, A. F. och ofta anlitad som inledare av på dagordningen stående pedagogiska spörsmål. Genom sin personlighet, sitt hängivna och framgångsrika arbete bland de små har fröken Andersson vunnit allas odelade förtroende och aktning.
8. B.
Lars M or l i ng.
Det var i min hembygd en tidig vintermorgon 1895. Pustande och rödkiiidade pulsade barnen på de obanade skogsstigarna, alla mot samma mål, »Kronobottens folkskola, uppförd 1831», som det stod på en tavla på ytterväggen. Alla hade vi samma undrande, nyfikna fråga: hurdan kunde den nye skollärarn vara? Det hade rått litet bekymmer om den saken. Skollärare voro ju i allmänhet svåra. Den som nyss flyttat hade ju varit mänsklig, men de gamla visste berätta om gamla tiders strykskickliga skolmästare, och det var mer an en av de blyga och tölpiga skogsbygdsungarna, soin undrade, om straffet nu skulle komma for tidigare synder, för att man inte varit sa flitig, man kunnat vara, och för att man inte förstått att sätta varde på den tid, man haft det bra.
Ett bra besynnerligt namn hade han också. Mörling! Det var litet svårt att komma ihåg. Ingen annan i trakten hette .sa.
Lars Mörling tillvann sig från första stunden respekt, och han förstod att behålla den utan hårda ord och bestraffningar, uteslutande genom sin personlighet. Men han vann snart därjämte något annat och värdefullare, barnens och med tiden hela befolkningens kärlek och beundran. Respekten för magistern ar väl borta nu, men kärleken till läraren och vännen lever kvar, fastän femton ar förgått, sedan Mörling lämnade Kronobottens skola. Jag erfor det sa starkt förliden sommar, då jag färdades genom min barndoms bygd.
Mörling gjorde inte väsen av sig utan ar^ betade stilla och plikttroget på den plats, som var hans. Få lärare ha som han förmått utföra ett fruktbärande arbete. Han hade en förundransvärd förmåga att förstå barn ocn bli förstådd av barn. Genom honom blevo alla skolans ämnen intressanta. Han kunde locka fram ambitionen, hederskänslan, sanningskärleken - över huvud allt det bästa av det gryende i barnasjälen. Och jag kan ännu inte begripa, hur han i en skola med varannan-dagsläsriing och sa gott som utan undervisningsmateriell kunde uppnå sa goda resultat, bibringa en sa fast och klar kunskaps-grund i skilda ämnen, framför allt i grammatik, räkning, botanik och kristendom.
Lars Mörling verkade i Kronobotten under 19 ar. Tidigare hade han haft plats i Västmanland och i Östad. 1914 flyttade han till Eda i Värmland, tjänstgjorde några ar i Char-lottenberg och avgick med pension 1921.
Under sin Kronobottentid var Lars Mörling livligt verksam inom blåbandsrörelsen, troget biträdd av sin adla och hjärtevarma maka. För trädgårdsskötsel var han livligt intresserad, och han var en trollkarl, som kunde förvandla de enbuskbevuxna bergknallarna omkring skolan till paradisiska ängder. Litet varstans i bergskrevorna började aplar, päronträd och bärbuskar frodas. Genom exemplets makt och genom det intresse, barnen i vunnit, spred sig fruktträdsodlingen hastigt i trakten. Mycket, mycket har min hembygd och jag att tacka honom for!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
