Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
SVENSK LÄRÅ!ffiTI0NING.
Nr 18
arbetare. En eftermiddag lår’dem lilla killingen t. o. m. tillträde till-skolsalen, ty i första klass skall man modellera en get oéh som vanligt efter levande modell, Man frågar sig ovillkorligen, hur detta skall komma att avlöpa men märker snart, att man oroat sig i onödan. Killingen tycks vara van vid sådana situationer, och barnen visa på intet sätt, att de finna något besynnerligt i den nya. kamratens närvaro. De arbeta helt ivrigt, .obekymrade om allting annat an det de ha för händer. I 3 : e klassen träffar jag på en liten flicka, som har tagit med sig till skolan tre små vita råttor, vilka hon med stolthet visar, då hon på lärarinnans uppmaning gör en rond med mig i skolsalen för att förklara alla de teckningar och tabeller m. m., som finnas upphängda överallt, och vilka barnen själva ha tillverkat. Här härskar nämligen ingen tvångsdisciplin eller orörlig tystnad men väl god ordning under stor frihet. Barnen få röra sig fritt, hämta vad de behöva och säga vad de ha på hjärtat. Och bättre ciceron an denna 8-åriga flicka kunde knappast en vuxen ha varit i detta fall. Barnen ha förmåga att reda sig på egen hand, ty de få från första början arbeta självständigt, de intressera sig för undervisningen, ty de veta, v ad de skola lära - i de högre klasserna få de själva arbeta ut programmet - och varför man behöver kunna det eller det - metoden bygger nämligen på ett program med associerade idéer.
Genom direkt iakttagelse av naturen, genom själwerksamhet, genom undervisande spel eller lekar samt först och sist genom att inrangera alla "barnens iakttagelser inom vissa bestämda grupper, i vilka de elementära förutsättningarna for en människas liv såsom individ och såsom samhällsmedlem beaktas, anser dr Decroly, själv framstående läkare, psykolog och pedagog, att man bäst uppfostrar barnet »for livet».
»Vilka äro då en människas mest primitiva behov f» frågar sig dr Decroly. Svaret blir:
1. Behovet av föda. Hit kan också räknas frisk luft, renlighet, hygien.
2. Behovet av skydd mot for stark kyla och hetta, mot oväder. (Kläder, bostäder, hantverk, fabriker o. s. v.)
3. Behovet att strida och försvara sig mot fiender och faror. (Hälsovård, polis, försäkringsåtgärder av olikla slag o. s. v.)
4. Nödvändigheten av att arbeta for att tillfredsställa dessa behov. Behovet av vila och förströelse.
I vilken miljö lever människan, och varifrån hämtar hon sin föda, sina skydds- och försvarsmedel? Svar: Hon lever bland andra människor. Solidaritet ar därför nödvändig. (Familj, skola, samhälle.) Hon hämtar sin föda och sina försvarsmedel från den omgivande naturen, från djur, växter och mineral. (Solens betydelse.)
’ Om nu barnet skpll uppfostras,»föir livet», sa att det ert gång skall* kunna rfylla sin ,plats som samhällsmedlet», jmåste det få lära kanna livets utvecklingsgång, och undervisningen i den moderna skolan måste gå fram efter riktlinjer, som utstakats därav. Schemat får alltså ej bjuda ett kompositum av l/2 timme geografi, % timme historia, matematik eller läsning o. s. v. Dessa ämnen måste sättas i ett visst sammanhang med varandra, och dr Decroly grupperar dem helt enkelt kring studiet av de ovannämnda fyra punkterna, nämligen människans behov av föda, skydd, försvar och arbete.
Under de två första aren behandlas varje manad något ämne, som står i sammanhang med den ena eller andra av dessa fyra huvudavdelningar, och alla skriv-, läs- och räkneövningar m. m. hänföras till det, som för tillfället ar intressecentrum. Från och med 3: e klass behandlas emellertid endast ett ämne under hela läsåret, .och detta ar då gemensamt for hela skolan från 3: e t. o. m. 8: e klassen. Under ett ar utgår man således från människans (samt djurs och växters) »behov av föda», ett annat behandlar man deras »behov av skydd», ett tredje »försvar mot fiender och faror» och slutligen under det fjärde året »nödvändigheten att arbeta».
Vid de första läsövningarna användes den idéo-visuella eller ord-bildmetoden. Man utgår från en hel mening, sönderdelar sedan denna i ord eller stavelser och inlär sist ljudtecknen. Det föreföll verkligen, som om detta sätt att gå tillväga skulle erbjuda många fördelar framför de vanliga metoderna, då det gäller det franska språket, vars ortografi ju ar betydligt svårare an svenskans. »Läseböckerna» tillverkas i början av barnen själva, först då dessa uppnatt någon läsfärdighet, få de pröva sin förmåga i vanliga böcker.
Även vid skrivövningarna börjar man med en hel mening t. ex. »Jag går i skolan», »Skolan ar vacker» e. d. och låter barnen försöka sig på att kopiera denna. Först senare inlär man de särskilda bokstavsformerna. När man granskar skrivböckerna, finner man, att det verkligen ar möjligt att lära barn skriva även på detta sätt, vilket man annars skulle ha svårt att tro. Barnen skriva från första början med bläck, alla anteckningar samt även räknetal och ibland även teckningar utföras med samma material. Vid rättskrivningsövningarna går nian ofta sa tillväga, att lärarinnan skriver ett ord på svarta, tavlan, barnen få noga betrakta det och tillsägas därefter att sluta ögonen och »se» ordet inom sig, varefter de få skriva det ur minnet. Största vikten lägger man emellertid vid att redan från första stund lära barnen att nedskriva sina iakttagelser och att även muntligen redogöra för vad de varit med om. Varje vecka håller ett av bar-
nen föredrag äver ett fritt valt ämne. Vid mitt;besök i skolan hörde jag bi. a. en liten gosse i 2: a klassen, vilken ined de livligaste gester och utan att alls söka ef ter.-orden talade väl minst 15 minuter onr hästen. Föredraget illustrerades med kritteekningar på svarta tavlan och med medförda bilder. Efteråt följde kritik, varvid kamraterna kommo ined flera träffande anmärkningar. Därefter fingo barnen ’soni hemarbete skriva en uppsats över föredraget och åskådliggöra denna ined teckningar.
För att ytterligare uppöva barnens läs- och skrivförmåga samt för räkningen användas en mängd spel av olika svårighetsgrader, vilka kunna varieras i det oändliga allt efter det intressecentrum, som behandlas. Dylika undervisande spel .brukas för övrigt i alla klasser. Sa såg jag t. ex. i 8: e klassen spel för inlärande av engelska fraser och latinska böjningsformer.
Decrolymetoden tillämpas sedg,n flera ar tillbaka i ganska många folkskoleklasser i Bryssel. Vid mitt besök i några av dem förklarade respektive lärare på tillfrågan, att de föredroge denna metod framför andra såsom varande både intressantare och förande snabbare till målet.
Naturligtvis kan ej Decrolymetoden, såsom av det ovanstående torde framgå, i allmänhet tillämpas i Sveriges folkskolor, men därför ar det ej uteslutet, att en närmare bekantskap därmed skulle kunna vara av värde och förmå ge nyttiga impulser i den ena eller andra riktningen.
Till dem, som möjligen intressera sig for att på ort och ställe taga närmare kännedom om dessa skolor, meddelas därför, att tillstånd att besöka dr De-crolys privata skola i Vert-Chasseur lättast erhålles genom att vända sig till skolans föreståndarinna, m: lie Amelie Hamaide, adr. Villa Montana (L’Eremitage) , Vert-Chasseur, Uccle-Bruxelles. For att besöka folkskolorna måste man ha skriftlig tillåtelse, vilken dock ej ar svår att erhålla. Man söker den hos folkskoledirektionen, Palais du Midi, Boulevard Maurice Lemonnier, 110. Hanna Eriksson.
Skolradio.
Vi meddela här nedan programmet för skolradioutsäiidnmgarna den 2-8 maj.
Torsdagen den 2 maj kl. 1-1,25 e. m.: Olles framtidsfunderingar. I. Vad Tian skall Hi. Föredrag av rektor A r v i d T. Pehrsson.
Tisdagen den 7 maj kl. l-1,25 e. m.: Olles f ramtids fundering ar. H, Hur han skall Ui det. Föredrag av rektor A r v i d T. P e h r s o n.
Onsdagen den 8 maj kl. l-1;30e: m.:^Svenska språkets rykt och ans. VI. Föredrag av lektor E. Wellander. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
