Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 18
ter skulle uppkomma. Antager man, att skoldistrikten i stadens omgivningar skulle sakna obligatorisk fortsättningsskola, sa finge man åter tillbaka de besvärliga skenflyttningarna av elevernas betyg, varigenom de skulle kunna draga sig undan fortsättningsskolundervisningen. Man behöver inte ha varit med sa mycket inom skolverksamheten for att förstå, vilka konsekvenser som härutinnan skulle kunna uppstå.
Slutligen framhåller folkskolinspektör Andersson följande rörande sin ställning till fortsättningsskolorna.
- Vad jag skulle vilja säga om denna skolform utmynnar däri, att det ligger en vacker tanke bakom tillkomsten av fortsättningsskolorna, och att arbetet i dessa till en början var förenat med rätt stora svårigheter, men att denna skolform xm ar på god väg att inarbetas i det allmänna medvetandet, och att allt flera mer och mer inse dess varde. Den bör därför förunnas en tid av ostörd ro, och några ytterligare ändringar och jämkningar i den ursprungliga stadgan till dem, som redan vidtagits, synas för det nuvarande varken påkallade eller önskvärda.
For städer och stadsliknande samhällen ger enligt mitt förmenande en kombination av 7-årig folkskola och 1-årig fortsättningsskola med helst ej mindre an 360 timmar en god organisatorisk lösning.
I allmänhet ar jag icke någon vän av tvång, men jag finner, att vad angår fortsättningsskolorna, kan man icke rubba dess obligatoriska karaktär. Emellertid bör det över dessa skolor vilande tvånget kunna mildras genom att vid undervisningen och behandlingen av lärjungarna något av de metoder och den anda, som återfinnes i den s. k. fria skolan, tillämpas.
Undervisningstiden i fortsättningsskolorna ar ju starkt begränsad och endast tillmätt i jämförelsevis få timmar. Man får därför icke göra sig överdrivna förväntningar rörande undervisningens resultat, detta framför allt i orter, där det, i likhet med staden här, finnes både en folkskolans högre avdelning och en tvåårig högre folkskola samt allmänt läroverk och flickskola, vilka skolor merendels draga till sig de intellektuellt bast utrustade eleverna. Men fortsättningsskolorna kunna likväl ge impulser, väcka behov efter kunskap och ge anvisningar på bildningstillfällen. Ett samarbete med representanter för andra skolformer, t. ex. för de tekniska aftonskolorna i städerna och för folkhögskolorna på landsbygden, vore även önskvärt. Vad folkhögskolorna beträffar, sa ha dessa genom sitt arbetssätt under ganska fria former särskilt tilltalat mig. Det ar därför glädjande, att man nu syftar till att stärka deras ställning, som syntes något hotad efter uppkomsten av sa många högre folkskolor och kommuna-
la mellanskolor samt efter införandet av fortsättningsskolorna.
Vidare bör vid undervisningen i fortsättningsskolorna intresse väckas för folkbiblioteken och den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten och andra folkbildningssträvanden. Härvid bör ej heller förbises den betydelse, som skolradioutsändningar kunna få för undervisningen. De föredragsserier, som under denna termin avlyssnats av eleverna i härvarande fortsättningsskolor och i folkskolans högre avdelning, ha åhörts med stort intresse. Särskilt kan framhållas serien i medborgarkunskap. Den gav ett gott bevis för hur den personliga inlevelsen kan skänka en särskild färg åt framställningen, som därför helt fångade uppmärksamheten hos åhörarna och lämnade varaktig behållning.
Som jag ser saken, framhåller till sist inspektör Andersson, skulle alltså en av fortsättningsskolornas huvuduppgifter vara: en ungdomsverksamhet, som målmedvetet strävar efter att lära de unga att djupt känna behovet av fortsatt bildning och visa dem, var de ha att söka och finna sådan, samt att vänja dem vid att tanka själva och handla självständigt.
8-d.
1929 års hygieniska fortbildningskurs.
Skolöverstyrelsen har till deltagare i 1929 års hygieniska fortbildningskurs for lärare m. fi. utsett följande personer:
Seminarier: övningsskollärarna N. E. Persson, Linköping, Erik Frändin, Härnösand, Berndt Oidén, Lund, O. E. Wester, Luleå, övningsskollärarinnan Gunborg Larsson, Mur-jek, och lärarinnan Elsa Samuelsson, småskoleseminariet i Uddevalla.
Allmänna läroverk: vik. lektorn Helge Stenar, Östersund, extra läraren Ivar Lundgren, Uppsala, t. f. första lärarinnan Inga Köhlquist, f. Ericson, Härnösand, och adjunkten Olof Fr. Edv. Lundequist, Haparanda.
Kommunala mellanskolor: ämnesläraren Anders Brindeland, Sollefteå, ämnesläraren Haquin Hermodsson, Säffle, ämnesläraren Ivar Stensson, Örkelljunga, och ämneslärarinnan Ester Persson, Tidaholm.
Privatläroverk: lärarinnan vid Sofi Almquists samskola, Stockholm, Berta Bolander.
Folkhögskolor: ämnesläraren Einar Söder-quist, Wendelsberg, Mölnlycke, ämnesläraren Gustaf Åström, Hola, Prästmon, och läraren Ernst Johansson, Nässjö.
Högre folkskolor: ämnesläraren Anton Svensson, Östersund.
Fortsättningsskolor: e. o. skolkökslärarinnan Elsa Brita Persson, Malmö.
Övriga uppfostringsanstalter: läraren vid Råby räddningsinstitut, Lund, Helge Johansson, lärarinnan vid Gävleborgs lans sinnesslö-anstalt Anna Lefnerth, Höghammar, Bollnäs, och läraren vid dövstumskolan i Lund John Ek.
Militära befattningshavare: fanjunkaren vid Upplands regemente Ernst Thydén, Uppsala, och fanjunkaren vid Kronobergs regemente Axel Svensson, Växjö.
Lärare vid folk- och småskolor. Stockholms stad: Arthur Stehr, Elsa Hed-
berg, Emy Öberg, Astrid Cederholm och Gunvor Bergström.
Stockholms län: Wi vi Peterson, Tumba, Josef Andersson, Vallentuna, och Nils Nyström, Algviken.
Uppsala län: P. Lindgren, Uppsala.
Södermanlands län: Abel Löwhagen, Aria, och Gunhild Settergren, Oxelösund.
Östergötlands län: Adolf Nordlander, Skän-ninge, Albin Andersson, Bankekind, och Sara Löfberg, Vistinge.
Norrköpings stad: Olga Danielsson, Norrköping.
Jönköpings län: Ivan Niklasson, Jönköping, och Sven Andersson, Eksjö.
Kronobergs län: K. A. Älven, Alvesta, och Fridolf Arvidsson, Nöttja.
Kalmar län: Gunnar Henricson, Lönne-berga, och Walter Linder, Döderhult.
Gottlands län: J. Bergqvist, Visby.
Blekinge län: Simon Ottosson, Sturkö, och Otto Nilsson, Sölvesborg.
Kristianstads län: Henry Jönsson, Skillinge, Ivar Svensson, Vittskövle, och Nils J. Henriksson, Hässleholm.
Malmöhus län: Gotthafd Nilsson, Ystad, Låge Andersson, Askeröd, och Reina Lundgren, Röstånga.
Malmö stad: J. Sjunnesson.
Hälsingborgs stad: Karl Salomonsson.
Hallands län: Svea Andersson, Okome, och Linea Bengtsson, Ryaberg.
Göteborgs och Bohus län: Nils Örnfelt, Fisketången, och Alb. B. Sahlin, Mölndal.
Göteborgs stad: Gunnar Olander och John Thorslund.
Älvsborgs län: Edit Andersson, Vargön, Harald Carlsson, Hällingsjö, och Henning Svensson, Åmål.
Skaraborgs län: Anna Gunnarsson, Finnerödja, J. B. Wallström, Moholm, och Anna Holmqvist, Kinnarp.
Värmlands län: Eric Källqvist, Kristinehamn, Ellen Kristina Helin, Karlstad, och Ernst Bengtsson, Molkom.
Örebro län: Nils Jerbo, St. Mellösa, och Märtha Ohlsén, Kopparberg.
Västmanlands län: Tekla Engstrand, Kolbäck, och Gunnar Rydberg, Kolsva.
Kopparbergs län: Georg M. Bäckström, Falun, Ingeborg Eriksson, Hedemora, och John Liljeström, Furudal.
Gävleborgs län: L. F. Larsson, Rengsjö, och Ester Widegren, Söderhamn.
Gävle stad: Gösta Lindholm.
Västernorrlands län: Reinh. Elfving, Matfors, Gust. Nordlund, Ramvik, och Bernt J. Gustavsson, Nyadal.
Jämtlands län: Otto Sjödin, Norderåsen.
Västerbottens län: Ruth Levander, Tavelsjö, och Ragnar Berglund, Jörn.
Norrbottens län: J. Gottfrid Westman, Arjeplog, och N. G. Blomstrand, Gunnarsbyn.
Svenska skolmuseet.
Såsom i förra numret meddelades, öppnades Svenska skolmuseets historiska avdelning den 22 april. Museets föreståndare, undervisningsrådet Hj. Berg, hälsade de närvarande välkomna och gav en redogörelse for avdelningens tillkomst, varefter en rond genom avdelningen gjordes. Därefter tog generaldirektör Holmdahl till orda och framhöll betydelsen för nutida kulturarbete att känna till, vad i forna tider åstadkommits. Talaren framförde ett taek från skolöverstyrelsen till undervisningsrådet Hj. Berg och lektor B. Hud. Hall, vilka närmast haft om hand ordnandet av den Skolhistoriska avdelningen. Folkskolinspektör Carl Lidman framförde ett tack från Sveriges allmänna folkskollärarförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
