Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
387
system. 8. Slöjdens betydelse for formsinnets utveckling. 9. Sången i fostrans tjänst. 10. Om vår tids nöjesliv.
For den pedagogiska uppsatsen gåvos vid samma seminarium följande ämnen:
1. Vad bör inga i den av 1919 års undervisningsplan anbefallda sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen? 2. Kyrkoårets viktigaste högtider. Utkast till lektion i folkskolans sjätte klass. 3. Riktlinjer för uppsatsrättningen i folkskolan. 4. Direkt objekt. Utkast till lektion i folkskolans tredje klass. -5. Sättsadverbial. Utkast till lektion i folkskolans fjärde klass. 6. Sverige under Birger Jarl. Utkast till lektion i folkskolans fjärde klass. 7. Akvariet och ter-rariet i undervisningens tjänst. 8. Vår skogsskötsel. Utkast till lektion i folkskolans fjärde klass. 9. Cirkelns ytberäkning. Utkast till lektion i folkskolans sjätte klass. 10. Lysgasen. Utkast till lektion i folkskolans femte klass. 11. En teckningslektion i trädgår-den en solig höstdag. 12. Allmänna synpunkter vid uppgörandet av en dagövning i gymnastik i folkskolan.
For den svenska uppsatsen vid folkskoleseminariet i Umeå gåvos följande uppgifter:
1. Påvedömet som medeltidens centralmakt. 2. Olika uppfattningar om en sann omvändelse. 3. Intryck och reflexioner vid studiet av den nyromantiska diktningen. 4. Representationsskickets omgestaltning i vårt land under de sista hundra aren. 5. Huvuddragen av Englands utrikespolitik efter Berlinkongressen. 6. Orsakerna till folkomflyttningarna i vara dagar. 7. Norrlands betydelse for vårt lands ekonomiska liv. 8. Vilket värde har studiet av fysiken för modern allmänbildning? 9. Elevbehandlingen i äldre tiders skolor. 10.
»Odlaren strör i mörka mullen
Fröets sådd för kommande skörd.
Däröver vandra höstens skurar,
Däröver bäddas vinterns sno.
Han gör som jag - begraver sitt hopp,
Han tror som jag på sol och rar.,»
(Geijer.)
Följande uppgifter gåvos vid samma seminarium för den pedagogiska uppsatsen :
1. Frihet och tvång i uppfostran. 2. Konsten att berätta. 3. a) Makten i Kristi missionsbefallning. (Mark. 16: 15-18.) Lektion i högre avdelningen, b) Buddismen jämförd med kristendomen. Dubbellektion i missionshistoria i övre avdelningen. 4. Val och formulering av uppsatsämnen för folkskolans femte och sjätte klasser. 5. Allmänna bråks uppkomst och beteckning. Lektion i klass -5. 6. Motiverad plan för en sammanfattande överblick över frihetstidens historia. 7. ’Mälardalen. Geografilektion i klass 4. 8. Värmet som drivkraft. Planläggning av en serie lektioner i klass 7. 9. Botanikundervisningen i det fria. 10. Redogör for några sådana övningar, sorn kunna vara ägnade att utveckla barnets tonsinne och dess sinne for rytm! 11. Betydelsen för barnen av undervisning i trädgårdsskötsel. 12. Lärarens ställning till och umgänge med folket i församlingen.
Vid seminariet i Falun gåvos följande ämnen för den svenska uppsatsen:
1. Jesu bergspredikan och vår tid. 2. Tegnérs nationella åskådning, sådan den visar sig i Svea. 3. Den svenska ståndsriksdagen inför sitt fall. 4. Tropikernas klimat och naturalster. 5. Sötvattensfisket i vårt land. 6. Betydelsen for samhällslivet av den enskildes sparsamhet. 7. Samfärdsmedlen i vara dagar. 8. Idrottens sociala betydelse. 9. Poesi och prosa i mitt vardagsliv. 10. »Bort den blick, som, skarp för hindren, ar för målets skönhet skum!» (Ur Viktor Rydbergs Dexippos.)
Uppgifterna för den pedagogiska uppsatsen voro vid samma seminarium följande:
1. Samverkan mellan skola och hem ifråga om religionsundervisningen. 2. Om satslösning i folkskolan. 3. Undervisningen i räkning och det praktiska livets krav. 4. Historielärarens ställning till läroboken. 5. Användningen av statistiskt material vid geografiundervisningen. 6. Några synpunkter på undervisningen i hälsolära i folkskolan. 7. Om uppfostran till s j al v verksamhet vid undervisningen i fysik och astronomi. 8. Slöjden i uppfostrans tjänst. 9. Kyrkans kamp för folkundervisningen i vårt land. 10. Om betydelsen av skolresor.
For den svenska uppsatsen gåvos vid -seminariet i Strängnäs följande ämnen:
1. Olika uppfattningar om förhållandet mellan den enskilde och det religiösa samfundet. 2. Fosterländska mo<tiv i Sveriges ^litteratur under 1800-talets förra hälft. 3. Göternas uppfattning av den svenska forntiden. 4. Den gamla svenska jillmogekulturens upplösning. 5. Svenska riksdagens arbetssätt. 6. Järnets betydelse i kulturutvecklingen. 7. Det moderna gaskriget. 8. Sveriges klimat. 9. Modern materieforskning och världsbilden. 10. Skolradion. 11. Skola o^h hemkultur. 12. Den industriella revolutionens innebörd och betydelse. 13. Folkskolläraren och vårt folks fysiska fostran. 14. Uppbyggande och nedrivande krafter i vårt nutida folkliv.
For den pedagogiska uppsatsen gåvos vid samma seminarium följande ämnen:
1. Bibelns användning vid kristendomsundervisningen i folkskolan. 2. Morgonandakten i folkskolan. 3. Principer för undervisningen i språklära i klasserna 3 och 4. 4. Riktlinjer for den historiska hembygdsundervisningen i folkskolan. 5. Om åskådlighet vid kristendomsundervisningen. 6. Uppfostrande undervisning. 7. Något om barnens s j älv verksamhet i skolans olika klasser. 8. ^Skolans och hemmets samarbete i fråga om barnens hälsovård. 9. Perspektiv. Inledande lektion i klass 6. 10. »Min son, förkasta icke Herrens tuktan och förargas icke, när du agas av honom. Ty den Herren älskar, den agar han, liksom en fader sin son, som han har kar.» Ordspr. 3: 11-12. Utkast till morgonbön i klasserna 3-5. 11. Island. Utkast till geografilektion i klass 4. 12. Riksdagspartierna i vårt land efter 1866. Utkast till lektion i klasserna 6-6. 13. Hur lära barnen skidlöpning? 14. Allmänna synpunkter vid undervisningen i ämnet gymnastik med lek och idrott.
SmåskoleseminaMepna.
Rektorsförordnande. Skolöverstyrelsen har förordnat nuvarande rektorn vid småskoleseminariet i Örebro D. H. Nissar att ytterligare under tiden den l juli 1929-30 juni 1930 vara rektor vid nämnda seminarium.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Elsa Ingrid Gustafsson att vid småskoleseminariet i Örebro undergå ef terprövning till små-skollärarexamen i ämnena kristendomskunskap, matematik, psykologi och pedagogik och småskollärarinnan Göta Back att vid småskoleseminariet i Hagaström undergå efterprövning i små-skollärarexamen i ämnet kristendomskunskap.
Avgjorda ärenden.
Folk- och småskoleseminarierna.
Riksdagen liar bifallit k. m: ts proposition om att folk sk öl e seminariet i Strängnäs skall från och med läsåret 1929-1930 successivt nedläggas. Däremot har riksdagen, med bifall till hr Hages motion i ärendet, avslagit k. m: ts proposition om folkskoleseminariets i Luleå anordnande såsom enkelseminarium. Hr Oscar Olssons motion om successivt nedläggande från och med läsåret 1929-1930 av folkskoleseminariet i Skara har likaledes avslagits.
Ur statsutskottets utlåtande beträffande förevarande ärende återgives här följande utdrag:
Utskottet delar - - - departementschefens uppfattning, att en definitiv inskränkning av seminarieorganisationen bör vidtagas. Då det gäller frågan om i vilken utsträckning en dylik beskärning skall äga rum, liar departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen stannat vid att föreslå indragning av två avgångsklasser, varigenom avgångsklassernas antal nedbringas från 25 till 23. Departementschefen har därvid utgått från att elevantalet per klass skulle normalt utgöra 25, vilken siffra överstyrelsen av pedagogiska skal ansett önskvärd.
Utskottet kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för en sänkning .av klassnumerären från nuvarande 30 <så långt som till 25. Någon minskning av elevantalet i klasserna kan dock vara befogad, särskilt med hänsyn till de praktiska undervisningsövningarna, och utskottet anser, att man lämpligen kan rakna med ett elevantal av omkring 28 per klass. Med denna utgångspunkt blir det tydligen möjligt att ytterligare minska antalet avgångsklasser utöver av k. m: t föreslagna 21.
Utskottet vill icke bestrida, att vissa skal kunna anföras för ett nedläggande av seminariet i Skara. De betänkligheter, som framförts häremot av det skälet, att en sådan åtgärd skulle beröva den kvinnliga ungdomen i Väst-Sverige utbildningsmöjligheter på folkskollä-rarbanan eller väsentligt försvåra dessa, har utskottet ej kunnat finna övertygande. Det synes nämligen ej vara nöjaktigt utrett och klarlagt, att icke Göteborgsseminariet skalle kunna omändras till ett .samseminarium. Men då frågan om Skaraseminariets nedläggande och därmed i samband stående frågor synas tarva närmare övervägande, har utskottet ansett sig icke kunna förorda, att riksdagen nu på grundval av enskild motion fattar beslut härom.
Utskottet har emellertid ovan såsom sin mening framhållit, att indragningsåtgärderna icke synas böra stanna vid en beskärning av organisationen allenast i den omfattning, k. m: t nu ifrågasatt. Under alla förhållanden ar det nödvändigt, att möjligheterna till ytterligare begränsningar bliva närmare utredda. Utan att nu vilja taga ståndpunkt i denna fråga anser sig utskottet böra fasta uppmärksamhet på att särskilt södra Sverige synes rikligt försett med seminarieanläggningar. I äldre tider med ett mindre utvecklat kommunikationsväsende kunde en sådan förläggning av seminarierna motiveras med hänsyn till önskvärdheten av att eleverna ej skulle tvingas att underkasta sig några längre resor for att nå seminarieorten, men numera föreligger ej samma behov av utbildningsverksamhetens splittring på ett flertal orter. Vidare bör uppmärksammas, att ett par av de i dennft del av landet belägna seminarierna, nämligen i Landskrona och Kalmar, hava bristfälliga lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
