Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 20
Dödsfall.
Lars Gustaf Broomé.
F. d. folkskolläraren Lars Gustaf Broomé bar avlidit i Äsperöd, 76 ar gammal. Han innehade folkskollärartjänst i Bårslöv, tills han tog avsked med pension. Därefter flyttade han till Stockholm, där han övertog redaktörskapet för tidningen Reformatorn. Under sin lärartid var han riksdagsman under flera perioder. Dessutom var han under en lång följd av ar ordförande i Rönnebergs och södra Luggudekretsen av Sveriges allmänna folkskollärarförening. Mest verksam var han dock inom Goodtemplarorden. Inom Sveriges storloger av I. O. G. T:s verkställande råd innehade Broomé efter varandra tjänsterna som vice ordenstemplare, ordensrådgivare och ordenskaplan. Närmast sörjande äro maka, född Nilsson, och sex barn: Karin, gift med lektor Oscar Olsson i Djursholm, Ellen, lärarinna i Hofterup, Anna, lärarinna i Hälsingborg, Karl, ingenjör vid statens ritkontor i Stockholm, Otto, folkskollärare i Hälsingborg, och Albert, kontorschef i Västerås.
Agrata Danielsson.
F. lärarinnan fru Agata Danielsson, Halte-byn, Karlanda, har avlidit.
Fru D. var född i Vittensten, Karlanda, ar 1853, genomgick ar 1873 Karlstads seminarium och var aren 1874-1879 lärarinna vid skolorna i Vrängebol, Hamnas, Hög och Liane. Hon sörjes närmast av make och två söner.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
S. A. F:s jubileumsinsamling.
Centralstyrelsen har beslutat lämna i uppdrag åt en särskild kommitté att organisera och leda arbetet för insamling till den jubileumsfond, for vars tillkomst centralstyrelsen vid sitt senaste sammanträde uttalade sig. Till medlemmar av kommittén har centralstyrelsen utsett hr Edvin Stålfelt samt folkskollärarna Hugo Lindell, Stockholm, och Bror A. Sjögren, Alunda, folkskollärarinnan Ingegerd Palmer, Stockholm, och småskollärarinnan Magda Carlson, Stockholm.
Svensk Läraretidnings resestipendier.
Till erhållande av Svensk Läraretidnings resestipendier hade vid ansökningstidens utgång anmält sig 72 sökande. Det belopp, som Svensk Läraretidnings förlagsaktiebolag innevarande ar for resestipendier ställt till Sveriges allmänna folkskollärarförenings förfogande, utgjorde 2,000 kr. Stipendiemedlen ha fördelats sålunda:
folkskolläraren Knut Adell, Ljung, Maspe-lösa, för att vid Stockholms och Lidingö folkskola studera, arbetsskolidéns tillämpning på folkskolestadiet, 60 kr.;
folkskolläraren Einar Engvall, Gyttorp, för att vid Stockholms, Göteborgs och Oslo folkskolor studera undervisningen och skolornas organisation, 300 kr.;
folkskolläraren Erik Hammar, Långshyttan, for att i Wien studera arbetsskolidéns praktiska tillämpning i den egentliga folkskolan, särskilt i ämnena modersmål och räkning, 400 kr.;
folkskolläraren Emil Henriksson, Odensviholm, for att i Danmark studera undervisningen i skolträdgårdsskötsel, (240 kr.;
småskollärarinnan Agnes Hällgren, Skogså, Ubbyn, for att vid Stockholms folkskolor studera undervisningen i räkning och modersmål, 175 kr.;
folkskollärarinnan Sigrid Kivijärvi, Meras-järvi, Vitangi, för att vid Göteborgs folkskolor studera arbetsprincipens tillämpning, 225 kr.;
småskollärarinnan Eugenia Linder, Sandsjö, Lomselenäs, för att studera undervisningen vid folk- och småskolor i södra Ångermanland, 150 kr.;
folkskolläraren O. Palmberg, Hallsberg, for att i Sachsen studera yrkesundervisningen samt undervisningen i hembygdskunskap och geografi i folkskolorna i Jena, 300 kr.; samt
folkskolläraren Nils Rutgersson, Gilleby, Tavlebord, för att vid folk- och fortsättnings-skolor i Stockholm, Göteborg och Lidingö studera modersmålsundervisningen, 150 kr.
Från kretsmötena,
Göteborgsnejdens skolförening samlades till ord. vårmöte å Vendelsbergs folkhögskola tisdagen den 7 maj.
På programmet stod främst ett föredrag om hållningsgymnastik av gymnastikkonsulenten kapten G-. Aurell, Göteborg, som på ett sakkunnigt och medryckande sätt och med ett par pojkar som demonstrationsobjekt utredde hållningsgymnastikens betydelse och användning.
Mötesdeltagarna samlades sa i den vackra hallen, där det bjöds på kaffe, musik av fru Alfh. Söderqvist, Vendels-berg, samt sång av fröken M. Dahlstrand, Angered, ackompanjerad av fröken Elsa Kallstenius, Mölndal.
Sedan rektor J. Elgeskog hälsat mötesdeltagarna välkomna till Vendelsberg och med några ord angivit sin skolas uppgift och ställning i det svenska folkhögskoleväsendet, kom dagens andra huvudpunkt, ett föredrag av rektor Elgeskog, som betitlats »Kätterier rörande modersmålsundervisningen». I sin logiska klarhet och sin blixtrande satir blev föredraget något, som man sent glömmer. Man ville tydligen ha mer av samma sort, ty kretsen gav sin styrelse i uppdrag att utreda möjligheten av att nästa vårtermin förlägga en kurs i ämnet till Vendelsberg under ledning av rektor Elgeskog.
Mötet, som var besökt av ett 50-tal deltagare, präglades av den basta stämning.
Kretsen har allt sedan sin tillblivelse haft att uppvisa en stadig ökning av medlemssiffran.
Sveriges småskolläFarinneföFening.
Skolmöte i Ystad.
På initiativ av Ystadsortens småskol-lärarinneförening hölls den l maj ett lärarmöte i Högre folkskolans aula i Ystad. Folkskolinspektör C. J. Arvin, Köpenhamn, höll därvid ett föredrag om Samarbetet mellan hem och skola.
I stort sett finns mycket gemensamt för de svenska och danska skolorna, liksom ju också folkkaraktären ar ganska likartad, framhöll tal., men beträffande den fråga, varom här skall talas, ligger nog den danska karaktären närmre till an den svenska. Det gällde i stora drag att söka utbyta den s. k. läxskolan, vilken började visa ansatser till att bli en högre skola i miniatyr, där endast kunskaper och färdigheter sutto i högsätet, mot en mera fri skola, där barnen skulle intresseras att lära, vad de hade nytta av. Det var Grundtvig, som började kampen mot vad han kallade »de skolastiska förbättringshusen». Det bästa han visste var undervisningen i borgarhemmen, där de unga lärde av föräldrarna på ett mera verkligt sätt; barnen kommo i ett naturligare förhållande till naturen och tingen. Det ar på denna Grundtvigska åskådning den senare skol-rörelsen arbetat. Den 1849 utbrytande frihetsrörelsen överallt i Europa sträckte sig även till skolorna, och i detta sammanhang blev frågan om föräldrarnas och hemmets ställning till skolan aktuell. En motsättning i Grundt-vigiansk anda skapades mot den gamla läxskolan, och mäktiga resultat ha vunnits. Men »målet ar nått, först när skolan ar hem och hemmet skola». På denna vag fortgår arbetet i Danmark. Där och i övriga nordiska länder ha ’vi fördelen, att skolan vilar på en sund demokratisk grund. Folket självt har skapat skolan, och ett gott samband finnes mellan skola och hem. De konkreta uppgifterna for uppfostringsarbetet finnas; det gäller ej att hålla diskussionsmöten eller kritisera åtgärderna utan att finna de gemensamma frågor, där hem och skola stödja varandra. Uppfostran har blivit en av tidens stora frågor. Det gäller att på lämpligt sätt frigöra de största mänskliga krafterna, sa att ej tekniken underlägger sig oss. Människoanden skall härska över tekniken och ej tvärtom. Lärarna måste tillsammans med föräldrar och anhöriga uppfostra barnen till en god vilja. Detta pedagogiska krav lyser som en stjärna över utvecklingen. Man måste skapa, en skola med fast utgångspunkt i barnen. Det ar barnet, som ar det centrala, och att man kommit till denna insikt ar ett ofantligt steg framåt. Vidare ar det angeläget, att man likaväl .i hemmen som i skolorna fått klart för si sr, att barnet ar det viktigaste.
Kravet på samråd mellan skola och hem bor tagas sa konkret som möjligt. Vi äro här på god väg mot samfundstanken, gemenskapsidén: föräldrarna, läraren och barnet. Genom diskussioner och samtal bringas föräldrarna till uppmärksamhet på undervisningsnyttan i hemmet.
Barnen få ännu för många kunskaper, som de ej ha nytta av. Genom belastningen snarare skada de. Låt barnen själva längta efter att få veta det eller det. Det låter revolutionerande, men jag tror det ar rättast. I stället för en massa onödig kunskap i historia, gaografi, räkning etc. skall man söka få rätt på barnets längtan och utveckla den; man måste psykologiskt förstå barnet. Hem och skola måste inrätta sig på att söka förstå varandra, komplettera varandra och lära barnet det, som kan vara till nytta i livet. Läraren bor känna föräldrarna, innan barnet kommer i skolan, och ännu bättre ar det att han lär känna barnet i den for intryck mest intressanta åldern, 4-6 ar. Lat föräldrarna komma till skolan rätt ofta; det väcker deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
