Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
SVENSK LÄRAEETIDNING.
Nr 21
Ämnena för den pedagogiska uppsatsen vid samma seminarium voro:
1. Metodiska problem for kristendomsundervisningen i B 2-skolan. 2. Välj ut och tolka en dikt för klasserna 7-8 i övningsskolan. 3. Hur göra räkneundervisningen i folkskolan effektiv? 4. Reformförslag beträffande folkskolans historiska lärobok. 5. Djurlivet i skolträdgården, studerat i det fria och i klassrummet. 6. Ljusets brytning, en serie lektioner. 7. Skolbänkens användning i barn-gymnastiken. 8. Vilka impulser och lärdomar kan en folkskolans lärare få av kindergarten ?
9. Ljusbildens användning i undervisningen.
10. Hur kan barnens intresse för god litteratur väckas under skoltiden?
Vid seminariet i Växjö gåvos följande uppgifter för den svenska uppsatsen:
1. Den religiösa renässansen i början av 1800-talet. 2. En profet i Israel. 3. Åttiotalet i svensk litteratur. 4. Språket i seminarie-stadgan. 5. Vilka krav böra ställas på en sund föda? 6. De olika kommunikationsmedlens betydelse for Sveriges näringsliv. 7. Handelspolitikens utveckling under 1800-talet. 8. Olika energiformer. 9. Comenius och vår tids skola. 10. Huru kan kravet på individuellt studiesätt tillgodoses vid vår seminarieunder-visning? 11. Tecknings- och slöjdundervisningens betydelse för uppodlandet av smak-och formsinne. 12. Finns det något berättigat i att kalla var tid barnets århundrade? 13. Våra dagars föreningsväsen och något om dess inverkan på hemlivet.
For den pedagogiska uppsatsen vid samma seminarium gåvos följande uppgifter :
1. Bor kristendomsundervisningen i folkskolan ha övervägande religiös eller etisk betoning? 2. Huru kristendomsundervisningen kan anpassas efter barnens erfarenheter. 3. Några synpunkter på modersmålsundervisningen i fortsättningsskolan. 4. Arbetsuppgifter vid tyst läsning, ö. Mål och medel vid välläsningen under de tre första skolåren. 6. Huru jag tänker åskådliggöra de olika ytmåtten. 7. Betydelsen av en klar terminologi vid folkskolans räkneundervisning. 8, Vilka möjligheter finnas att i folk- och fortsättningsskolan bibringa barnen medborgerliga kunskaper ? 9. Bör sexualundervisning förekomma i folkskolan? 10. Huru bör undervisningen i astronomi bedrivas på folkskolestadiet? 11. Arbetsövningarnas betydelse vid den första läs-, skriv- och räkneundervisningen. 12. Betydelsen av hållningsrättande övningar vid folkskolans gymnastikundervisning. 13. Teckning som tyst övning i B 2-skolan. 14. Plan för en yrkesbetonad fortsättningsskola i min hembygd (hemstad), lo. Planering av barnpsykologiska undersökningar i min skolklass.
Småskoleseminarieraa.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Anna Sigrid Ternblad att vid småskoleseminariet i Borås undergå efterprövning i småskol-lärarexamen i ämnena kristendomskunskap och kvinnlig slöjd.
Undervisning i hushållsgöromål. Hos
skolöverstyrelsen hade styrelsen för småskoleseminariet i Uppsala hemställt, att överstyrelsen måtte medgiva, att undervisningen i hushållsgöromål vid seminariet, där elever intagas blott vartannat ar, finge beträffande de elever, som efter inträdesprövning vid slutet av vårterminen 1929 vinna inträde vid seminariet, anordnas på sådant satt, att undervisningen i ämnet förlades dels till
en samlad tid av tre veckor under juni månad 1929, dels ock till en veckas tid vid början av höstterminen 1929, allt med sex timmars undervisning varje dag. Överstyrelsen har bifallit ifrågavarande framställning.
Censor. Enär folkskolinspektören G. E. Aldén, vilken av skolöverstyrelsen blivit utsedd till ledare av innevarande års avgångsprövning vid småskoleseminariet i Linköping, på grund av sjukdom ar hindrad att fullgöra nämnda uppdrag, har överstyrelsen utsett folkskolinspektören K. J. E. Lindahl att i Al/léns ställe i egenskap av överstyrelsens ombud såsom censor övervaka och leda nämnda avgångsprövning.
De kommunala ungdomsskolorna.
Rektorsförordnanden. Skolöverstyrelsen har förordnat rektorn vid Norrköpings högre folkskolor P. M. Martelius att fortfarande fr. o. m. den l juli 1929 tills vidare t. o. m. den 30 juni 1930 vara rektor vid nämna skolor.
- Skolöverstyrelsen har förordnat ordinarie ämneslärarinnan; vid Stockholms högre folkskola för kvinnlig utbildning fil. dr Gertie Söderberg att fr. o. m. den l juli 1929 tills vidare t. o. m. den 30 juni 1931 vara rektor vid nämnda högre folkskola.
Terminsavgifter. K. m: t har medgivit, att vid Säters högre folkskola må under ar 1929 upptagas avgifter jämväl av de lärjungar i klasserna II-IV, vilka tillhöra det egna skolområdet, med högst 20 kr. för termin och lärjunge, dock under villkor att mindre bemedlade lärjungar antingen befrias från terminsavgifter eller erhålla skälig nedsättning däri samt att terminsavgifter i intet fall påföras medellösa lärjungar.
Uppehållande av tjänst. K. m: t har
medgivit, att lärartjänsterna vid Mariefreds övre folkskola må under läsåret 1929-1930 uppehållas med e. o. lärare.
jCifferafur.
Läsebok för folkskolan, Parallellupplaga till tionde upplagan. Andra avdelningen. Del II. P. A. Norstedt & Söners förlag. Pris 2 kr. 80 öre.
Enligt undervisningsplanen för rikets folkskolor fördelas den svensk-geografiska kursen i två huvudmoment, nämligen de svenska landskapen samt en sammanfattande framställning av fäderneslandets geografi. Av dessa båda kurser behandlas den förra i folkskolans lägre och den senare i dess högre klasser.,
Folkskolans läsebok, andra avdelningen, ansluter sig väsentligt till folkskolans svensk-geografiska kurs och dess andra del särskilt till näringsgeografin. Inne-
hållet ar ordnat i avdelningar med var för sig enhetligt innehåll.
Läroböcker anses ju ofta lida av det felet att vara, vad man kallar »torra». Och denna negativa egenskap tyckes särskilt förbunden med läroböcker i näringsgeografi. Siffror och uppräkningar ha sin betydelse vid jämförelser, men det ar synd om både eleverna och ämnets anseende, om de bliva föremål för ett inlärande i större omfattning. Här behöves den breda skildringen, om undervisningen skall åstadkomma den behållning för eleven, som det intressanta ämnet med rätt kunde fordra. Föreliggande läsebok avser att tillgodose detta krav.
Som en lämplig inledning till den näringsgeografiska skildringen rekapituleras i en uppsats om hur Sverige danats de viktigaste företeelserna i vårt lands geologiska historia. Och sa följer Snoilskys vackra dikt Sveriges karta. Sedan avhandlas ämnen, som stå i samband med de skilda näringarna, varvid början göres med jordbruket. I denna avdelning omtalas ej blott sådana för intresset mera näraliggande spörsmål som sådd och skörd och åkerarealens utökande utan jämväl betydelsen av växtförädling. Även enskildas odlargärning avhandlas. Därefter komma uppsatser om skogsbruk, fiske, industri, handel och samfärdsel. Och här få eleverna göra bekantskap med berömda män, som genom företagsamhet och energi eller genialiska idéer utökat vårt lands arbetsmöjligheter och därmed skapat utkomst åt tusenden samt därjämte riktat den mänskliga kulturen med sina betydelsefulla uppfinningar. Bland i detta sammanhang avhandlade världsberömda industrier med upphov inom vårt eget land må nämnas tändsticks-industrien, kullager, separatorer, äga-ljus. Handelns historia berättas, och vårt lands nuvarande handelsmöjligheter och handelspolitiska förbindelser avhandlas. I detta sammanhang beskrives även utvecklingen av våra trans- ’ oceana ångbåtslinjer samt berättas om de energiska och målmedvetna man, som tagit initiativet till bildandet av de största rederiföretagen i landet.
Inom näringslivet tilldraga sig kommunikationer och samfärdsel stort intresse. Elektrifieringen fortskrider och automobilen gör sitt segertåg. Trådlös telegrafi och telefoni ha fått en ofantlig betydelse och flygväsendet utvecklas alltjämt. Även härutinnan ar läseboken up to date med värdefulla artiklar.
Läseboken börjar med Geijers högstämda dikt Sverige och slutar med Axel Lundegårds Fosterlandet. Sverige-Fosterlandet ger ramen åt tavlan, som ar målad i raska drag, kanske ibland med en smula svårförstådd färg. Detta förtar dock ej helhetsintrycket, som kan sammanfattas med Axel Lundegårds ord att »det röjs, det plöjs i vårt fosterland».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
