- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
449

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 22

SVENSK LÄRARETIDNING.

449

i fråga om flickskolorna, där det ingen erfarenhet fanns. Lyceerna däremot fanns det tillräcklig erfarenhet om för att ändra beslutet. Nu vore han emellertid alldeles förskräckligt nöjd med att riksdagen ville ha grundlig utredning om flickläroverken, varför han tillkännagav, att han själv skulle rösta för hr Widells reservation.

För att ingen skulle raka i tvivelsmål om laget, tillkännagav statsminister Lindman sedan, att både han själv och hr Lindskog varit med om att avfatta denna högerreservation. Det måtte ha blivit omsorgsfullt gjort, eftersom reservationen upptar två rader i riksdagstrycket. Det kan man emellertid kalla regeringskonst! Både propositionen och dess längst gående motförslag hade regeringen till författare. Då om någonsin ar väl regeringen osårbar!

Man bör nog gratulera hr Lindskog. Akrobat far han vara, men han har framgång i facket.

Det vore obarmhärtigt att blanda något bittert i en sådan glädjebägare!

Jagen.

Avgörandet

Det hade lidit en stund in på det nya dygnet på natten mellan lördagen och söndagen, när talmannen i riksdagens båda kamrar ropade upp »statsutskottets utlåtande nr 122 i anledning av k. m : ts propositioner angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk-och småskolor m. fi. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner». Den långa arbetsdagen hade tidigare varit fylld med debatter och avgöranden av ett 20-tal ärenden. Frågorna om frukttullar, om neutralitet i arbetskonflikter, om skattestreck, avskaffande av census till första kammaren, om första kammarens oupplöslighet, om flottstationen i Stockholm o. s. v. hade sysselsatt kamrarna från tidigt på f. m. till ett stycke över midnatt. Kammarledamöter och stenografer voro uttröttade, och talmannen öyeryägde sammanträdenas avbrytande, innan utlåtandet om lärarlönerna kom till behandling. Bevillningsutskottet står mitt uppe i arbetet med inkomstberäkningen, d. v. s. skatterna f öf* nästa ar, och det var bekant, att man inom detta utskott var benägen att rakna med

avslag å hela förslaget om provisorisk avlöningsf örbättring för lärarna. Under sådana förhållanden framstod det som en angelägenhet av största vikt att få ärendet upp till behandling trots den sena timmen. Genom utfästelser om en kort debatt lyckades också detta.

I första kammaren yttrade sig endast fem talare angående folkskollärarnas lönefråga. Bondeför-bundaren Johansson i Friggeråker höll ett rätt långt anförande, vari han - för övrigt utan några sårande omdömen eller utfall mot folk-skollärarkåren - utvecklade sitt partis syn på spörsmålet: den jordbrukande befolkningen har det dåligt, riksdagen vägrade betodlingen sitt stöd, tjänstemannalönerna äro för höga, folkskollärarna sitta ej i sjön, alltså avslag. Biskop Bergqvist talade några hjärtevarma ord om folkskollärarnas gärning och betydelse; det vore på tiden att riksdagen infriade sina utfästelser mot lärarna, åtminstone sa långt, som utskottet ansett sig kunna gå. Den, som skriver detta, framhöll, att han med sin blanka reservation velat markera otillfredsställelse med att utskottet ej kunnat förorda lärarnas egna välgrundade krav, att dyrtidstillägg förvägrades på den provisoriska avlöningsförbättringen samt icke minst det av utskottet förordade villkoret, att lärare skulle vara skyldig att - låt vara mot avlöning - åtaga sig undervisning i fortsättningsskola. Jämförliga villkor hade, talaren veterligt, aldrig förr förknippats med en tillfällig löneförbättring. För bifall till utskottets hemställan talade vidare hr Fränden (h.) och för avslag hr Andersson i Eliantorp

Överläggningen räckte i första kammaren något över en halvtimme och slutade med att utskottets hemställan bifölls. Enstaka nej hördes, men ingen votering begärdes.

I andra kammaren var motståndet vida starkare, och debatten blev därför också längre. Huvudtalare mot förslaget voro hrr Olsson i Kullenbergstorp (bf.), Andersson i Katrineholm (s.), Andersson i Storegården (h.), Andersson i Stockholm (komm.). Skälen voro hos talarna ungefär desamma som

i bondeförbundspressen. For utskottet talade bi. a. både ecklesiastik- och statsministrarna samt andre vice talmannen Nilsson i Bonarp (h.), hr Carlström (fr.), hrr Wigforss (s.), Andersson i Rå-stock (s.) och Västberg (s.). Den sistnämnde formade sitt anförande närmast till en indignerad protest mot sin politiske meningsfrände Andersson i Katrineholm, som i riksdagskorridorerna spelat en särdeles verksam roll såsom agitator mot lärarna.

Under stigande otålighet hos kammaren avslutades debatten fram emot XA> 3-tiden på natten. Bondeförbundaren Svensson i Grönvik hade jämte 23 andra ledamöter begärt frågans avgörande genom namnupprop och anteckning av namn och votum till protokollet. Avsikten var tydligen att satta högerns lantmän under hårdaste press inför valmännen. Spänningen vid omröstningens början var stor, men ju längre uppropet fortskred, dess klarare blev det, att utskottet skulle segra även i denna kammare. Sammanräkningen visade 112 ja mot 64 nej. Och därmed var denna för våra kommunalt anställda lärare viktiga fråga avgjord vid detta års riksdag. Bondeförbundare och kommunister röstade som parti enhälligt för avslag. Inom samtliga övriga partier - möjligen med undantag för liberalerna, som röstade 2 å 3 man högt .- funnos några, som voterade för avslag, medan det överväldigande flertalet stödde statsutskottets hemställan.

Innebörden i det fattade beslutet framgår av statsutskottets på annat ställe återgivna utlåtande, till vilket vi hänvisa. Eesultatet ar icke storartat - det vore synd att påstå. Och särskilt kommer villkoret om undervisningsskyldigheten i fortsättningsskolan måhända att på sina håll vålla trassel. När motionerna väcktes, kunde man på goda grunder hoppas på en gynnsammare utgång. Men det har hänt här .som vid sa många föregående tillfällen, då det gällt kårens lönefråga, att ogynnsamma förhållanden tillkommit under riksdagens förlopp. I ar fingo vi bankkrascher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free