- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
453

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 22

SVENSK LÄRAEETEDNINGr.

453

Personliga bemärkelsedagar.

IWAR E. FRIDÉN.

KLAES BERÖENFALK.

HILDEGARD NILSSON.

Iwar E. Fridén.

I sextioåringarnas led inträder den 2 juni läraren Iwar E. Fridén, Örvallsbrons folkskola, Hasslerör. Född i Friels församling, Skb., avlade F. folkskollärarexamen i Karlstad ar 1891. Sin första plats hade F. i Tång-er asa, Örb. Efter 6 ars tjänstgöring i skolan vid Långeds pappersbruk, Dalsland, tillträdde F. den befattning inom Hassle pastorat, som han ännu innehar »och med detta läsår slutar.

Under sin långa tjänstetid i Hassle har iF. tagits i anspråk för åtskilliga kommunala uppdrag. Sa var han under en följd av ar ledamot i .taxeringsnämnden, ledamot i kyr-ko- och skolrådet, kyrkovärd, fattigvårdsföreståndare m. m. På senare ar har han dock dragit sig helt tillbaka från den kommunala verksamheten. Det ligger många läsår mellan 1891 och 1929, och många äro de elever, som F. under denna tid sett gå från skolbänken ut i livets skola. Men det ligger också ett arbete i sa många ars lärargärning, som endast kan förstås av den, som själv under en följd av ar prövat på samma verksamhet. En lärare kan ge sina elever mycket utom det, som föreskrives i undervisningsplanen, och bi. a. värdefullt, som F. givit sina elever, ar en ljus syn på livet, ett föredöme i att inte tappa modet i motgångar och svårigheter. Många äro de elever, som vilja bringa F. sin hyllning och sitt tack på hans 60-årsdag, och har jag på detta sätt velat göra mig till deras talesman.

A. Fr.

Klaes Bergenfalk.

Folkskolläraren och kantorn i Kjälls-Nöb-belöfs och Felestads församlingar Klaes Bergenfalk fyller den l juni sextio ar, en lycklig ålder, då såsom i detta fall den skapande anden redan frambragt ett storartat, livsverk att blicka tillbaka på, och dessutom, mänskligt att döma blicken med tillförsikt kan riktas framåt mot nya verk och dåd.

Mycket har talats och skrivits om den stora betydelse, som ligger i en uppfostrares kall, och de vanskligheter och svårigheter han har att övervinna. Men det kan på goda grunder ändock betvivlas, att man i allmänhet gjort klart för sig uppgiftens storhet och svårigheternas grad.

Det ar uppfostraren givet, om han det förmår, att skänka en vardande generation dess andliga form, och detta såväl intellektuellt som moraliskt. Hans material ar levande och skiftande som livet självt. Klart ar, att uppgiften måste vara lockande for vitala andar, och lika klart, att inte alla kunna lösa den. De flesta få nöja sig, om de ej nödgas stanna alltför långt borta från idealets fjärrpunkt.

Från alla de orter, där hr B. under sin långa arbetsdag verkat, vittnas det enstämmigt, att han fullgjort sin betydelsefulla f ost-rargärning på ett utmärkt sätt. Han har som få förverkligat en uppfostrares ideal. Många äro förvisso de tacksamma elever, som räkna1 den handledning de fått av hr B. som en

av sitt livs största tillgångar. Många äro säkerligen också de föräldrar och forna lärjungar, som nu skänka honom sin tacksamma hågkomst. Hans fina förståelse för barnapsyket och hans ljusa livssyn ha skänkt honom icke blott makt över de smås sinnen utan också tillförsäkrat honom deras kärlek.

Synnerligen uppskattad har hr B. varit som organist och ledare av församlingssången. For författaren till dessa rader, som vid förrättandet av gudstjänster haft förmånen av hr B: s medverkan står såsom fullkomligt oförgätlig den andaktsmättade allvarliga skön-hetsstämning han förmått ingjuta i församlingssången.

Den religiösa innerlighet och den lyftande stämning, han vid dessa stunder förmått skänka, ar ett moment för gudstjänstlivets höjande, vars betydelse ej kan överskattas.

Hr B: s musikaliska begåvning torde vara en sida av en allmännare estetisk begåvning. Hans poetiska talang ar mycket uppskattad och ehuru val närmast känd av en intimare vänkrets, har den dock satt frukt i form av mycket uppmärksammade poem i flera större tidningar och tidskrifter.

Ett livsverk som hr B: s vittnar om en personlighet av ovanliga ’matt, och givet ar, att hans eget rika andliga liv skall taga sig uttryck även i det personliga vardagliga umgänget. Kika intressen och intellektuell rörlighet, en djup människokännedom, genomträngd av humorns förlåtande syn på mänsklig ofullkomlighet, äro yttringar av hans personlighet, som hans intimare vänner ständigt haft tillfälle iakttaga.

Även organisatoriskt både inom och utom ramen för sin egentliga ämbetsgärning har han varit livligt verksam. Han har varit framgångsrik isom skapare och ledare av sångkörer på de olika ställen han verkat, och organisatoriska arbetsuppgifter liksom flera viktiga uppdrag inom sin kar ha i riklig mängd anförtrotts honom. Han har varit en uppmärksammad debattör på de möten och sammanträden, där pedagogiska och kyrkliga spörsmål dryftats. De religiösa livsidéerna ha i honom alltid haft en orädd och talangfull försvarare. Med tacksamhet och aktning önska vi honom hälsa och obrutna krafter för de arbetsproblem, som han ej blott tager som givna utan, sin vana trogen, rent av uppsöker.

Carl Elmciård.

Hildegard Nilsson.

Den l juni fyller lärarinnan vid Malmö fortsättningsskola, fröken Hildegard Nilsson, 50 ar.

Fröken Nilsson tog småskollärarinneexamen i Lund ar 1897. Hon tjänstgjorde därefter som småskollärarinna dels i Stora Harrie och dels i Ugglarp i Anderslövs skoldistrikt till ar 1904, då hon vann inträde i andra klass vid folkskollärarinneseminariet i Landskrona. Där tog hon folkskollärarinneexamen ar 1907 och blev omedelbart anställd som lärarinna vid småskoleseminariet i Halmstad. Sedan 1908 har hennes verksamhet varit förlagd

till ^falmö, dels som extra ordinarie 1908- 1910, dels som ord. från ar 1911. Sedan 1924 ar fröken Nilsson anställd vid Malmö fortsättningsskola.
Under årens lopp har Hildegard Nilsson deltagit i en mängd kurser av olika slag. För undervisning i folkskolans högre avdelning har hon deltagit i språkkurser i Jena och Lund. Hon har genomgått lekkurs på Nääs, kurs i medborgarkunskap i Lund ar 1925 samt kurser i kemi och hälsolära.
Hildegard Nilssons valspråk har varit: »Framåt». I grundlighet, s j älv f ostran och målmedveten förkovran får man söka hennes like. Hon har också lyckats komma på rätt plats i livet. Att få handleda den mera försigkomna skolungdomen har alltid varit hennes längtans mal. Därtill äger hon också stora förutsättningar. För sina elever ar hon icke endast den dugande lärarinnan utan i lika hög grad den hjälpande och vägledande vännen.
Utom det egentliga skolarbetet har Hildegard Nilsson varit verksam på olika områden för att främja ungdomens basta. Hon har anordnat skolresor och skol vandringar, varit ledare iör en avdelning av »Ungdomens röda kors», och under kristiden nedlade hon ett stort arbete på utackordering av feriebarn. Såsom föreståndare för fortsättningsskolans bibliotek har hon tillfälle att vara ungdomen behjälplig vid val av läsning.
Hildegard Nilsson ar synnerligen intresserad medlem av såväl S. A. F. som S. F. I Malmö-kretsen av S. F. ar hon ledamot i styrelsen.
Som van och kamrat ar Hildegard Nilsson mycket uppskattad, varför såväl vänner som forna elever helt säkert komma att bringa henne sin hyllning på högtidsdagen.
J. Lj.
Ottilia Staaff.
Den 28 maj fyllde folkskollärarinnan Ottilia Staaff 60 ar. Född i Eödön, Jmt., där hennes fader var lantmätare, avlade hon småskollärarinneexamen i Östersund 1888 och tjänstgjorde därefter 2 ar vid Rätansbyns småskola (Jmt.) och vann därpå inträde vid Umeå folkskollärarinneseminarium, varifrån hon utexaminerades 1893. Efter ett ars tjänstgöring som ordinarie lärarinna vid Ljusne-dalsbruks folkskola i Härjedalen antog fröken Staaff anställning som e. o. lärarinna vid Sundsvalls -folkskolor höstterminen 1894 och tillträdde ord. plats där den l juli 1900.
Ottilia Staaff har deltagit i flera utbildningskurser, bi. a. i teckning, gymnastik och nykterhetsundervisning, sommarkurser m. m. Hon ar en driftig och intresserad lärarinna, som icke blott förstår att meddela sina elever ett aktningsvärt matt av kunskaper och färdigheter, utan även med moderlig omtanke och intresse följer dem inom som utom skolan. Jubilaren ar begåvad med ett hurtigt och glatt lynne, som hon friskt låter spela i umgängeskretsen. Varm anhängare av lärarkårens sammanslutning, har hon tillhört lärarföreningen på platsen, alltsedan hon kom till Sundsvall. Även på det sociala området har hon varit verksam i flera ar, bi. a. inom fattigvården och pensionsnämnden.
A. B.
Hilda Ljungqvist.
Den 31 maj fyller lärarinnan vid Spånga skolor, fröken Hilda Ljungqvist, 50 ar.
Född i Värsås, Skb., erhöll hon efter i Skara avlagd småskolläfarinneexamen ar 1899 anställning i Spånga skoldistrikt, där hon de senaste 25 åren haft sin tjänstgöring förlagd till Bromstens skola.
Lugnt och flärdfritt har hon här verkat som ungdomens fostrarinna. Hennes personlighet ar av gedigen och förtroendegivande beskaffenhet. Samma egenskaper karakterisera ock den undervisning, hon meddelar. Genom deltagande i ett flertal fortbildningskurser och ett troget aktgivande på de förpliktelser kallet medför, har hon förmått hålla sig kvar i främsta ledet av den kår, som har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free