- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
455

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 22

SVENSK LÄRARETIDNING.

455

bestämmelserna skola, utan hinder av vad stadgan för kommunala mellanskolor den 19 november 1918 i motsvarande hänseenden innehåller, gälla tills vidare fr^n och med läsåret 1929-1930, skolande dock vad i mom. l föreskrivits iakttagas jämväl vid sådan inträdesprövning och intagning av lärjungar, som ar avsedd att äga rum vid slutet av vårterminen 1929.

Dödsfall.

BERTHA BYBERG.

Bertha Dyberg.

Den 10 maj avled folkskollärarinnan fröken Bertha Dy~berg. Hon har sedan flera ar tillbaka lidit av reumatisk värk, vilket lidande hon burit med beundransvärt mod. Trots isvåra plågor stod hon på sin post in i det sista. Lunginflammation ändade hennes dagar.

Fröken Dyberg var lödd den 18 mars 1885 i Malmö. Hon avlade folkskollärarinneexamen i Landskrona 1913. Samma ar tillträdde hon en lärarinnebefattning vid Eugeniahemmet i Stockholm. Detta hem har hon sedan troget tjänat anda till sin död. Mycken glädje spridde hon under sin krafts dagar bland hemmets många skyddslingar. Ett nitiskt arbete har hon ända till sista veckan av sitt liv nedlagt på sina elevers fostran och undervisning. Hennes goda hjärta gjorde henne mycket omtyckt bland såväl kamrater och vänner som bland barnen på Eugeniahemmet.

E. S.

Anders Guldstrand.

I sitt hem i F j ärrestad avled den 12 maj folkskolläraren Anders Guldstrand.

Född i Gullarp den l maj 1841 kom han i sin tidiga ungdom till F j ärrestad som lärare.

Ivrig nykterhetsvän, var han en av veteranerna i godtemplareorden, inom vilken han nedlagt ett mycket framgångsrikt arbete.

Genom hjälpsamhet i förening med tolerans mot oliktänkande har C-. rest sig ett äreminne, som med kärlek och tacksamhet fortlever bland alla, som kommit i beröring med honom.

Närmast sörjande äro maka och en son, direktör Hjalmar Guldstrand, Göteborg.

Claes Alfred Nilsson.

F. d. folkskolläraren i Varv Claes Alfred Nilsson avled i sitt hem i Hjo den 12 maj i en ålder av närmare 78 ar.

N. var född den 29 juni 1851. Födelseorten var Gränna landsförsamling. Han studerade vid läroverket i Jönköping och avlade lärarexamen vid seminariet i Växjö 1874. Efter att ha tjänstgjort ett par ar som lärare i Hömb blev han 1879 ord. lärare i Varv och tjänstgjorde här ända till 1909, då han avgick med pension. Under den långvariga tjänstgöringen i Varv som lärare, organist och klockare anförtroddes honom bi. a. upp-

drag även ordförandeskapet i kommunalstämma och -nämnd, for en lärare ganska ovanligt på den tiden, då han valdes till dessa förtroendeuppdrag. For framstående medborgerliga förtjänster hedrades han med guldmedalj.

Närmast sörjande äro maka, två döttrar ock två söner.

Edith Andersson.

Den 17 maj avled i Alvesta lärarinnan vid Aringsås folkskolor fröken Edith Andersson i en ålder av nyss .fyllda 48 ar.

Den avlidna var född i Lekaryd samt genomgick folkskoleseminariet i Falun, varefter hon innehade åtskilliga förordnanden, tills hon i januari 1906 blev ordinarie folk-skollärarinna i Aringsås, vilken tjänst hon innehade, tills hon på grund av sjukdom nödgades begära tjänstledighet. Den avlidna sörjes närmast av två systrar samt en brode*.

Selma Gustafsson.

Lärarinnan Selma Gustafsson avled den 17 maj i Älvsered.

Den bortgångna var född den 18 mars 1866 i Alfshög i Halland och avlade lärarinneexamen 1887. Hon har verkat i sitt kall dels i Fritsla och dels i Revesjö. Tjänsten i Reve-sjö lämnade hon 1926 med pension, varefter hon bosatte sig i Älvsered.

Carl G. Nordlinger.

Den 15 maj avled i sitt hem i Överelve, Delsbo, f. folkskolläraren Carl Georg Nordlinger.

Född i Fagervall, Bjuråker, den 14 november 1850, började han sin lärarbana 1868, då han genomgick fyra månaders kurs för utbildande av småskollärare vid landstingsseminariet i Delsbo.

Han tjänstgjorde sedan från och med 1869 till våren 1873 vid flyttande mindre folkskola i Bjuråker. Hösten samma ar sökte och vann han inträde i andra klassen vid folkskoleseminariet i Härnösand samt utexaminerades därifrån 1875. På hösten samma ar anställdes N. som extra ordinarie lärare vid flyttande folkskolan Långmor-Brännas samt blev följande ar ordinarie.

På dåvarande prosten Lars Landgrens uppmaning sökte och erhöll han anställning vid Högtomts fasta folkskola i Delsbo, där han kvarstannade till den l mars 1907, då han avgick med pension. Till och -med vårterminen 1919 tjänstgjorde N. nästan oavbrutet såsom vikarie, dels två ar vid Bolåns folkskola, Enånger, dels på flera olika platser i Delsbo.

Han kunde, när han definitivt lämnade skolarbetet, se tillbaka på en 51-årig verksamhet som lärare. Ar 1904 erhöll N. Patriotiska .sällskapets medalj i silver för långvarig och trogen tjänst.

Han sörjes närmast av maka, barn och barnbarn.

Elis Hagström.

Folkskolläraren Elis Hagström avled den 17 maj å Sunne sjukstuga, 41 ar gammal.

Hagström var född i Tåsjö, Ångermanland. Efter avlagd folkskollärarexamen vid Härnösands seminarium tjänstgjorde han först som vik. folkskollärare vid Getkär n s skola i Sunne samt erhöll sedermera ord. lärarplats i Södra Borgeby och därefter i Sunne köping. H. har sammanlagt verkat som lärare i Sunne under 12" års tid. Vid sidan av sin lärargärning var han ordförande i köpingens barnavårdsnämnd, ordförande i föreläsningsföreningen samt sekreterare i hembygdsföreningen. Han var även ledamot av köpingsfullmäktige. Närmast sörjande äro syskon och trolovad.

Nils Nilsson.

Den 15 maj avled i sitt hem i Södertälje rektorn vid högre folkskolan därstädes fil. lic. Nils Nilsson.

N. var född i Lövestad, Mim. Han utexaminerades från Lunds folkskoleseminarium ar

1906 och tjänstgjorde därefter ett ar i sin hemtrakt. Vid höstterminens början ar 1907 anställdes han vid Södertälje folkskolor. Vid sidan av sin lärargärning ägnade han sig åt självstudier, som resulterade i studentexamen. Efter fortsatta studier blev han inom kort fil. kandidat och -licentiat. Hans praktiska duglighet togs i anspråk av såväl folkskolestyrelsen som kamratkretsen, varför han snart nog valdes till skolkassor samt erhöll förtroendet att vara lärarkårens representant i folkskolestyrelsen. Efter förvärvade högre kvalifikationer lämnade han den egentliga folkskolan och erhöll ar 1920 anställning vid kommunala mellanskolan i Kungsbacka. Efter omkring ett års tjänstgöring därstädes återvände han till Södertälje, där han tillträdde platsen som rektor vid högre folkskolan, vilken befattning han allt sedan innehaft.

Fortsättningsskolan.
Hr Lindmark (h) ni. fi. hade i motion (nr 193) i andra kammaren hemställt, att riksdagen ville i skrivelse till k. m: t anhålla, att § 27 mom. 5 fort-sättningsskolestadgan måtte erhålla följande ändrade lydelse:
Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller liknande omständigheter eller i följd av annan giltig orsak kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen.
Ärendet har varit remitterat till andra kammarens första tillfälliga utskott, som i ärendet hemställt,
att andra kammaren måtte för sin del besluta, att riksdagen må, med anledning av herr Lindmarks m. fi. motion (II: 193), i skrivelse till k. m: t anhålla om verkställande av en utredning rörande möjligheterna av en sådan anordning av fortsättningsskolan, särskilt dess andra årskurs, att de anledningar till misshälligheter mellan skola och hem, som föreskrifterna i gällande f ort-sättningsskolestadga > rörande fortsättningsskolpliktens fullgörande nu åstadkomma, måtte förminskas och om möjligt bortfalla.
Keservation hade anförts av hr Mosesson m. fi., vilka hemställt, att motionen icke måtte till någon mildra kammarens åtgärd föranleda.
Med 93 röster mot 92 har andra kammaren beslutat i enlighet med reservanternas hemställan.
Till statsutskottet hava för förberedande behandling varit hänvisade följande motioner rörande fortsättningsskolan, nämligen:
l:o) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar J. Johansson i Friggeråker och A. Löf vänder (1:143) och den andra inom andra kammaren av herr O. Jonsson i Kisinge m. fi. (II: 243), i vilka motioner föreslagits, att riksdagen måtte i skrivelse till k. m: t hemställa om sådan ändring av be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:32:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1929/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free