- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
456

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 22

stämmelserna i stadgan den 16 september 1918, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på det satt, att den omfattar endast en årskurs med minst etthundraåttio undervisningstimmar, förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid;

2: o) en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:18), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till k. m: t måtte anhålla, att k. m: t måtte låta utarbeta kursplaner for ett sjunde skolår, inrymmande den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsätt-ningsskolans undervisning, samt att därefter den ändring i gällande fortsätt-ningsskolestadga måtte vidtagas, att skoldistrikt med heltidsläsande skolor, som i en obligatorisk sjunde klass till-lämpa dessa kursplaner, må erhålla tillstånd att ersätta fortsättningsskolan med ett sjunde skolår;

3: o) en inom andra kammaren av herr J. Weijne m. fi. väckt motion (II: 34), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till k. m: t måtte anhålla, att k. m: t - efter utarbetande av härför lämpade kursplaner - ville utfärda föreskrift därom, att skoldistrikt, som vid heltidsläsande sjuåriga folkskolor meddela fortsättningsskolans undervisningsstoff under sjunde läsåret, må äga rätt att befria eleverna från deltagande i fortsättningsskolans undervisning.

Statsutskottet har i anledning av motionen hemställt, att riksdagen må

a) avslå herrar Johanssons i Frigger-åker och Löfvanders samt herr Jonssons i Risinge m. fi. ovanberörda motioner (I: 143 och II: 243);

b) med anledning av herr Wagns-sons och herr Weijnes m. fi. ovannämnda motioner (1:18 och 11:34) i skrivelse till k. m: t anhålla, det k. m: t täcktes, sa snart ske kan och om möjligt till 1930 års riksdag, framlägga utredning och förslag angående ratt för sådana lärjungar från heltidsläsande folkskolor, som med fullständigt avgångsbetyg genomgått obligatorisk sjunde klass, i vilken tillämpats för dylik klass särskilt utarbetad kursplan, att erhålla befrielse från fortsättningsskolplikt.

Första kammaren har förra onsdagen bifallit utskottets hemställan oförändrad, medan andra kammaren bifallit utskottsförslaget med strykande av ordet »obligatorisk».

Lönefrågan.

Det av statsutskottet avgivna utlåtandet angående* provisorisk avlöningsförbättring åt folkskollärare ar av följande lydelse:

Såsom utskottet i det föregående erinrat, har 1928 ars riksdag uttalat sig for vidtagande av åtgärder till förbättrande av här ifrågavarande lärargruppers löneförhållanden och hos k. m: t gjort framställning härom. Det av k. m:t nu framlagda förslaget avser att

vara ett provisorium i avbidan på en blivande definitiv lönereglering. Då lärarna vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor sedan 1918 års lönereglering genomfördes icke, i likhet med åtskilliga andra lärarkategorier, kommit i åtnjutande av någon tillfällig löneförbättring, anser utskottet skal föreligga att nu tillerkänna dem en löneförbättring av statsmedel. Utskottet kan alltså icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen av herr Olsson i Kul-lenbergstorp m. fi. (11:420), att den pågående utredningen om lärarlönereg-leringen bor i och for sig utgöra något hfnder för bifall till k. m: ts förslag.

Uppenbarligen ar det emellertid av vikt att vid bestämmande av den provisoriska avlöningsförbättringens belopp tillse, att ej ett föregripande av den blivande löneregleringen sker. I sådant hänseende har k. m: ts förslag synts utskottet vara väl avvägt. Att åter gå utöver k. m: ts förslag i fråga om beloppens storlek synes utskottet kunna innebära ett dylikt föregripande, och utskottet måste därför ställa sig avvisande mot de yrkanden på högre löneförbättringsbelopp, som framkommit i de av herr Rydén m. fi., herrar Hedlund i Östersund och Lager-kwist samt herr Pehrsson i Göteborg väckta motionerna (I: 285, II: 427 och II: 423).

Vad angår de av k. m: t i övrigt föreslagna grunderna för avlöningsförbättringens utgående, har utskottet ej funnit sig hava anledning att ifrågasätta någon ändring i förslaget. Utskottet kan alltså icke förorda de i motionerna 1: 285 och II: 427 framställda yrkandena om beloppens fastställande utan varje avseende å ortsgruppering och om rätt till dyrtidstillägg å löneförbättringsbeloppen.

I fråga om det i motionerna av herrar Björk och Larsson i Västerås (1: 278 och II: 422) gjorda yrkandet om provisorisk avlöningsförbättring jämväl åt de s. k. landstingsseminariernas lärarpersonal vill utskottet erinra om att departementschefen i statsrådsprotokollet berört denna fråga och som skal för att nämnda lärargrupp uteslutits, anfört, att berörda lärare i likhet med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna vore de enda kommunalt anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring av statsmedel. Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och avstyrker därför ifrågavarande motioner.

Vad beträffar det i herr Olssons i Österbo motion (11:428) gjorda yrkandet om att i de fall, då lärare åtnjuter kommunalt lönetillägg, löneförbättringen ej skulle utgå till läraren utan med motsvarande belopp tillerkännas vederbörande skoldistrikt, kan utskottet icke finna att någon anledning föreligger för riksdagen att vidtaga en sådan åtgärd, vilken förefaller utskottet

ligga helt utanför syftet med den provisoriska avlöningsförbättringen åt lärarpersonalen.
Utskottet har slutligen att yttra sig angående den. av utskottet i förevarande sammanhang upptagna motionen av herr K. J. Ekman (1:38) rörande åläggande för folkskolans lärarpersonal att mot stadgad ersättning tjänstgöra i fortsättnings- eller ersättningsskola.
Det torde icke vara möjligt att beträffande i tjänst varande lärare utan vidare föreskriva sådan skyldighet, men ett åläggande av denna innebörd lärer däremot kunna knytas till en löneförbättring eller till en ny definitiv lönereglering för lärarna.
Uppenbarligen kunna under nuvarande förhållanden, då det beror av lärarens gottfinnande, om han skall åtaga sig undervisningen i berörda .skolfor-Aier, svårigheter uppstå for skoldistrikten att anskaffa kompetenta lärarkrafter till dessa, och enligt vad utskottet har sig bekant, hava också i några fall sådana svårigheter yppats till följd av att vederbörande folkskollärare vägrat att mot vanlig ersättning bestrida undervisningen i fortsättningsskolan. Det synes utskottet därför vara anledning att vid den nu föreslagna avlöningsförbättringen fasta såsom villkor en sådan utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten som av motionären ifrågasatts, givetvis under förutsättning att läraren äger föreskriven kompetens för den tjänstgöring, varom i det särskilda fallet ar fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad av k. m: t föreslagits, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av k. m: ts förslag och herr K. J. Ekmans ovanberörda motion (I: 38) samt med avslag å dels herr Olssons i Kullenbergstorp ovanberörda motion (II: 420), dels ock herr Rydéns m. fi. samt herrar Hedlunds och Lagerkwists ovannämnda motioner (1:285 och 11:427), i vad dessa motioner skilja sig från k. m: ts förslag,
I. besluta,
att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring må utgå
till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp, nämligen
för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig lärare å A-ort och 288 kronor for manlig lärare å annan ort samt 216 kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 240 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;
för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184 kronor for manlig lärare å A-ort och 204 kronor for manlig lärare å annan ort samt 160 kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;
skolande såsom villkor för avlöningsförbättringens utgående till nu nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:45:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1929/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free