Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
SVENSK LÄRAKEUDNMG.
Nr 24
gifter. Sen blir det sannerligen icke sa mycket över för uppehället i övrigt. Det ar verkligen mycket stora svårigheter för en stor del av särskilt vara unga lärare, jag kan säga detta på grund av en ganska ingående kännedom om, huru en del av dem här det. Jag skulle kunna tillägga, att jag ar medlem av centralstyrelsen for lärarnas organisation, och vi få inom denna mången gång handlägga f all av verklig nöd bland våra lärare. Om kammarens ledamöter kände till dessa fall, skulle man icke tala och räkna på det satt, som herr Johansson i Trigge-åker gjort. Och allra svårast ha våra småskollärarinnor med sina orimligt laga löner och med en synnerligen omfattande arbetslöshet.
Jag vill, herr talman, i denna stund, ifall icke den fortsatta debatten giver mig anledning att frånträda min föresats, stanna vid detta uttalande. Jag vädjar till kammaren att icke ställa sig på avslagslinjen i detta fall. Ett rent avslag skulle kännas utomordentligt bittert for denna kår, och bitterheten skulle naturligtvis an mer skärpas, om man visste, att riksdagen samma dag som den beviljat löneförbättring åt en annan stor tjänstemannagrupp, nämligen prästerskapet, - ett beslut vilket jag livligt behjärtar – sagt nej till de lägst avlönade t- en kår, om vilken en tidning myntat beteckningen »lönepolitikens kvarsittare». Må första kammaren i dag visa, att den vill taga åtminstone ett steg till skipande av rättvisa åt folkskolans lärare!
Herr Fränden (h): Herr talman! Frågan om löneförbättring åt folkskollärare daterar sig från ar 1920, då k. m: t tillsatte en kommitté för att utreda frågan. Denna utredning förelåg färdig ar 1923, men ännu efter 9 ar har intet resultat blivit synligt. Statsutskottet har vid flera olika tillfällen uttalat, att folkskollärarnas löner äro åtskilligt for låga i jämförelse med de löner riksdagen bestämt for andra befattningshavare med jämförlig utbildning och tjänsteförhållanden. Kiksdagen begärde i fjol, såsom herr Bergqvist omnämnde, förslag till förbättring av löneförhållandena snarast möjligt. Regeringen har i enlighet med vad fjolårets riksdag begärde, framlagt förslag, som kräver ungefär en femtedel av det belopp, som 1920 års kommitté föreslog. Den i fjol tillsatta lönekommittén har tillstyrkt förslaget, och statsutskottet har sa gott som enhälligt tillstyrkt det. Det förefaller mig egendomligt, att det finnes representanter från landsbygden, som yrka avslag. Det ar i alla fall sa, att folkskolan ar och förblir landsbygdens läroverk, och det ar på det sättet, att största delen av Sveriges befolkning får sin nödtorftiga undervisning i folkskolan. Jag kan icke såsom lantman underlåta att säga, att det synes mig, att lantmännen borde vara måna om folkskolekårens jämställande i lönehänseende med andra med dem i utbildnings-och tjänstehänseende likställda tjänstemän. Sa ar faktiskt icke förhållandet nu. Det var inte utan att det smärtade mig, när jag hörde den förste ärade talaren omnämna den begynnelselön, som utgick före ar 1906, nämligen 900 kronor. Jag tycker, att man icke bör tala om dessa for folkskollärarna synnerligen svåra tider.
Herr talman, jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr Andersson, Karl, Eliantorp (bf) r Herr talman! Vid detta ärendes förberedande behandling inom statsutskottets andra avdelning framförde jag en från majoriteten avvikande mening. Jag hemställde därvid, att utskottet skulle tillstyrka k. m: ts förslag endast vad anginge ordinarie lärare i första lönegraden samt extra ordinarie och vikarierande lärare vid såväl folk- och småskolor som högre folkskolor.
Detta förslag innebar, att de lärare, som fått sin utbildning under dyrtiden och följaktligen ännu måste tyngas av studieskulder samt skulder för bosättning m. m., skulle beredas ett för dem nog sa behövligt lönetillägg. De lärare, som befinna sig i andra
och tredje lönegraderna, äro nog ej sa behövande, då de ju åtnjuta dem enligt lag tillkommande ålderstilläggi :
Detta förslag skulle, enligt de beräkningar jag gjort efter senast tillgängliga Skolstatistik, medföra en utgift for statskassan av cirka 1,600,000 kronor. Då statsutgifterna enligt k. m: ts förslag skulle utgöra i runt tal 5,900,000 kronor, skulle enligt det av mig framförda förslaget en besparing kunna göras på 4,300,000 kronor. En sådan besparing ar ej sa oväsentlig, åtminstone om man ser densamma från landsbygdens synpunkt, ty större delen av den lantbrukande befolkningen har under de senare aren fått kämpa en rätt sa hård kamp för att hålla ihop sin ekonomi. Det ar ej att förundra sig över att man på detta hall försöker att något hålla igen på de ofta återkommande kraven på ökade löner från tjänstemannahåll.
De här berörda lärargrupperna utföra ju ett i sann mening betydelsefullt och för de ungas fostran mycket gagnande arbete, vilket arbete ofta ar enerverande och fordrar tålamod samt förståelse for det grannlaga arbete, som ar dem förelagt. Men, ehuru jag således högt värderar det arbete dessa lärare utföra, kan jag dock ej inse, att deras arbete, jämfört med många andra samhällsklassers, ar underbetalt. En lönereglering för nämnda lärargrupper ar ju i sikte, och jag anser, att de, om de på detta sätt erhölle en tillfällig löneförbättring, skulle kunna invänta den definitiva löneregleringen.
1926 års statsutskott yttrade i sitt utlåtande över motionen om löneförbättring åt lärare följande: »Särskilt kännbara måste enligt utskottets mening förhållandena vara for de lärare, som vunnit sin utbildning under de senare årens abnormt stegrade prisförhållanden och därunder kommit att ådraga sig en i förhållande till framtidsutsikterna på lärarbanan oproportionerligt stor skuldbörda.»
Jag har i likhet med vad statsutskottet då framförde ansett rättvist, om en tillfällig löneförbättring för de lägst avlönade kunde genomföras. Då jag emellertid var förhindrad att närvara, då detta ärende behandlades i statsutskottet, och jag således icke kunnat reservera mig till förmån for detta mitt förslag, torde det nu vara utsiktslöst att yrka bifall till detsamma. Jag har likväl, herr talman, velat framföra denna min åsikt, men jag har för närvarande intet yrkande.
Överläggningen ansågs härmed slutad, varefter i enlighet med därunder förekomna yrkanden gjordes propositioner, först på bifall till samt vidare på avslag å vad utskottet i den nu ifrågavarande punkten hemställt; och förklarades den förra propositionen, som upprepades, vara med övervägande ja besvarad.
Skolradio.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet anhållit om bemyndigande att vidtaga behövliga åtgärder for att fö-rsöken med skolradioutsändningar må kunna fortgå även under nästa läsår. Av rapporterna rörande skolråd ioutsändningarna den 21 januari till 19 mars i ar framgår, att det vid de flesta skolar, där radioförsök blivit gjorda, finnes ett avgjort intresse for fortsatta försök, men att på åtskilliga håll, särskilt vid en del allmänna läroverk, vissa olägenheter gjort sig gällande, framför allt ifråga om de för sändningarna bestämda tiderna. Dessa olägenheter tror överstyrelsen kunna åtminstone i viss utsträckning förebyggas genom omläggning av tiden för vissa utsändningar samt tillkännagivande i god tid fore uppgöran-
de av nästa läsårs schema av tiderna for de olika utsändningarna. Överstyrelsen finner det uppenbart, att ett sa betydelsefullt tekniskt hjälpmedel vid undervisningen, som radion utgör, bor bli föremål f or den mest noggranna och allsidiga prövning, innan ett definitivt avgörande träffas om dess fortsatta användning inom skolundervisningen. För den händelse det vid försökstidens utgång skulle visa- sig önskvärt att for en längre tid framåt fastare infoga radiolektionerna i den övriga skolundervisningen, bor förslag till en sådan mera permanent organisation utarbetas under mellantiden.
Då arbetet med anordnandet av utsändningarna ar synnerligen omfattande, anser överstyrelsen lämpligt, att detta arbete liksom under föregående läsår uppdrages åt den av departementet tillkallade sakkunnige, lektorn vid högre allmänna läroverket i Sundsvall, Gösta Bergman.
Stockholms folkskolor på Helsingörskongressen.
Den 8- 21 augusti i ar hålles i Helsingör femte pedagogiska världskongressen, anordnad av internationella förbundet för ny uppfostran.
I samband med kongressen kommer att anordnas en nordisk skolutställning, som skall ha till ändamål att klarlägga skolväsendets nuvarande ståndpunkt i de nordiska länderna, med särskild hänsyn till sådana företeelser på uppfostrans område, ,som hora samman med kongressens syfte. Den svenska avdelningen av utställningen planeras omfatta bland annat slöjd- och teckningsundervisning på olika åldersstadier samt sådana anordningar inom svenskt skolväsen, som äro ägnade att befrämja individuellt och självständigt arbete från lärjungarnas sida.
Stockholms folkskolor liksom flera skolor i landsorten komma att deltaga i denna utställning. I samband med Stockholmsskolornas deltagande har i Klara folkskola i Stockholm utställts en rikhaltig samling av barnens slöjdarbeten, viken senare skall sändas till Helsingör for att utställas vid kongressen. Det visar sig, att barnen ingalunda bara syssla med saker av vanlig, skolkonven-tionell art. Tvärtom ha de åstadkommit en hel del ting av praktiskt värde. Trä- och metallslöjd, sömnad, teckning och en del andra arter av handarbete äro representerade med utmärkta prov.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall ffd-ras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, oeh ej direkt till var expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
