Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄRAKETIDNING.
503
S. A. F:s jubileumsinsamling,
Ar 1930 firar Sveriges allmänna folkskollärarförening minnet av sin 50-åriga tillvaro.
Inför högtidlighållandet av detta minne torde helt visst ett allmännare intresse kunna påräknas för åtgärder till stöd och hjälp åt de lärare och lärarinnor, som på grund av sjukdom, brist på arbetsanställning m. m. befinna sig i tyngande ekonomiska svårigheter.
Under de ar, som gatt, har Sveriges allmänna folkskollärarförening såsom donationer eller annorledes erhållit understödsfonder, varur bidrag kunnat utgå till behövande kamrater. Tillfälliga insamlingar till hjälp i särskilt ömmande fall ha vid flera tillfällen igångsatts. Dessa medel hava emellertid aldrig på långt när räckt till. Alltjämt finnes ett stort antal hjälpbehövande, vilka på grund av de tillgängliga medlens otillräcklighet icke kunnat erhålla behövligt understöd, då sådant påkallats.
Detta har särskilt varit fallet de senaste åren, då ett flertal arbetslösa kamrater varit i behov av understöd.
Med hänsyn till nämnda förhållanden har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening tagit initiativet til åstadkommande av en hjälpfond, om möjligt av större betydenhet an de förutvarande. Centralstyrelsen har trott sig kunna utgå-ifrån att i samband med halvsekeljubileet föreningens medlemmar skulle genom en insats till kamraters hjälp och bistånd vilja vara med om bildandet av en S.. A. F:s jubileumsfond, vars avkastning skulle under ar, som komma, på sitt sätt vittna om de band, som förena svenska folkskolans lärare.
Undertecknade, som erhållit centralstyrelsens uppdrag att handhava arbetet med insamlingen av medel till jubileumsfonden, hänvända sig till lärare och lärarinnor vid Sveriges folk- och småskolor samt folkskolans gynnare och vänner i allmänhet att i möjligaste mån medverka till att hjälpfonden måtte komma till stånd och uppnå den storlek, att en verklig och effektiv hjälp kan för nödställda lärare och lärarinnor åstadkommas.
Uppenbart ar att, om det igångsatta insamlingsarbetet skall lyckas, intresserad medverkan från S. A. Fis alla medlemmar, därvid främst kretsstyrelser, sockenombud och länsnämnder, måste förutsättas. Men om alla var på sin ort medverka, skall helt visst resultatet motsvara berättigade förväntningar.
För bidrags insamlande komma teckningslistor att tillställas kretsförening-arnas ordförande. Föreningsmedlemmar, som eventuellt icke på annat sätt bli i tillfälle att medverka i insamlingsarbetet, kunna hänvända sig till centralstyrelsens expedition, Vasagatan 10, Stockholm, eller till undertecknad Sjögren, insamlingskommitténs sekreterare, adr. Alunda, för erhållande av vidare upplysningar.
Även på annat sätt an genom direkt tecknade bidrag torde fonden kunna erhålla bisträckning. Basarer, underhållningar etc. kunna för ändamålet anordnas, och många andra åtgärder kunna allt efter olika intressen på olika orter komma i fråga.
Det ar vår livliga förhoppning, att det igångsatta arbetet skattekronas med framgång och i sin mån bliva ett vittnesbörd om den enhetliga vilja till arbete för gemensamma mål, som alltifrån folkskolans tillkomst kännetecknat dess lärarkår.
Låt oss alltså i enighet och gott kamratskap skapa möjlighet att räcka kamrater en hjälpande hand! Låt S. A. F:s jubileumsfond till understöd och hjälp åt behövande lärare och lärarinnor bliva verklighet!
Stockholm i juni 1929.
Kommittén for S. A. F:s jubileumsinsamling:
Edvin Stålfelt. Ingegerd Palmer. Bror A. Sjögren.
Hugo Lindell. Magda Carlson.
Den ekonomiska geografien.
Av docent Olof Jonasson.
Man må ha vilka åsikter som helst om geografien, dess betydelse för ungdomens allmänbildning och for dess verksamhet sedermera ute i det praktiska livet, mig står dock fast som en solklar sanning, att den del av den allsidiga geografien, som täckes av - eller kanske bättre uttryckt endast ofullständigt täckes av - den ekonomiska geografien, ar ett för samhällsindividen och världsmedborgaren ytterst betydelsefullt ämne.
Den ekonomiska geografiens uppgift.
Den ^ekonomiska geografiens stora strävan ar ju att försöka förstå och påvisa sambandet mellan de naturliga och geografiska förutsättningarna for de ekonomiska nyttigheternas tillkomst, förekomst och produktion å ena sidan och deras tillgodogörande å den andra. Detta gör, förefaller det mig, som om detta ämne ar i hög grad väckande och bibringar kunskaper av mångsidig nytta åt var och en i praktisk verksamhet.
I likhet med den allsidiga geografien omspänner den ekonomiska ’hela världen. Ämnet ar därför i högsta grad internationellt. Till och med varje liten del av vår jord kan och får ej numera ses eller behandlas från ekonomisk geografisk synpunkt som en isolerad företeelse utan såsom en del eller en funktion av hela världen och dess näringsliv. Det senare århundradets snabba industriella utveckling, som sträckt sina verkningar till snart sagt alla områden, har befordrat detta. Härmed har nödvändiggjorts en större och djupare kunskap i ekonomisk geografi for var och en, som åstundar att förstå det égiia landets näringsliv och vår plats i det stora världshushållet.
Geografiens landvinningar ha skett som ekonomisk geografi.
Också liar geografien under senare ar lyckats göra landvinningar ’huvudsakligen som ekonomisk geografi. Härom vittna, att den ekonomiska geografien numera har en ganska stark ställning vid handelsgymnasierna, att den ryckt fram även vid de lägre handelsskolorna och de tekniska gymnasierna, samt att detta ämne ar ett av de få, vari undervisning meddelas vid den 20-åriga handelshögskolan i Stockholm och vid den an nyare handelshögskolan i Göteborg. I allt vanligare förekommande praktiska yrkesutbildningskurser för industrifolk, köpmän och arbetare bruka vidare som regel inga föreläsningar i ekonomisk geografi och med denna nära sammanhängande varukännedom eller produktionslära. Dessutom har geografien vid läroverken, seminarier, folkskolor m. fi. utbildningsanstalter under de senare åren och särskilt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
