Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
SVENSK;
Nr 25
högre klasserna blivit alltmer ekonomiskt inriktad;
Ekonomisk geografi innebär ej någon större specialisering. ,..,;.
Att ej den allsidiga geografien utan fastmer den ekonomiska vunnit terräng under det sista kvartsseklet ar, enligt mitt satt att se saken, en fördel-och innebär ej en sa långt gången speeialise-Hng av geografien, som kanske somliga av geografiens utövare äro benägna att tro. Ty den ekonomiska geografien vilar i väsentlig grad på den allsidiga geo* graf len och kan, bildlikt talat, sagas utgöra, tillsammans med människans geografi över huvud taget, toppvåning-én av den geografiska kunskapsbyggnaden. Denna kan man ej till fullo uppbygga med mindre man äger kännedom även om geografiens. övriga våningar, lager eller delar. Den kvantitativt viktigaste delen av den ekonomiska geografien, nämligen produktionen ’.- övriga delar äro som bekant distributionen och konsumtionen- måste givetvis utgå från de naturliga förutsättningarna for produktionen. Dessa äro jordens värme- och fuktighetsförhållan-den, berggrunds-, jordarts- och lut-nihgsförhållanden m. fi. mindre viktiga företeelser, vilka i skolorna behandlas under den allsidiga geografien. När sa grunden lagts för den naturliga produktionen, förnämligast växt- och djurlivets betingelser, kan med större f ramgång an eljest förstås den mänskliga produktionen. Lämpligen bör början göras med den organiska råämnesproduktionen, nämligen jordbruket, boskapsskötseln, skogsbruket och fisket. Härpå bör följa den oorganiska råämnesproduktionen samt kraftproduktionen. På kraft- och råämnesproduktionen bor konsekvent följa behandlingen av förädlingsindustrierna. När sa de olika näringsgrenarna genomgåtts och en tämligen god föreställning vunnits om var och en närings geografiska utbredning och ekonomiskt geografiska förutsättningar, inses lätt huvudorsakerna till befolkningsfördelningen/ Efter befolkningsgeografiens genomgång följer handelns omfattning, gestaltning m. m.
I handelsundervisningen ar lämpligt behandla den ekonomiska geografien branschvis.
Liksom den allsidiga geografien kan även den ekonomiska geografien behandlas antingen land efter land eller ock varje företeelse för sig över hela världen i ett sammanhang. För handelsundervisningen har det härvid visat sig bättre att använda den senare metoden, även om landkunskap och en viss grad av geografisk namnkunskap ej får åsidosättas. Behandlas land efter land blir gärna den ekonomiska geografien för eleverna ingenting annat an en ny repetitionskurs i geografi. I våra dagar. ar (affärslivet i första hand specia-
liserat i branscher och icke på vissa land, och även om man handlar på §tt visst land eller en viss kontinent, specialiserar man sig som regel på en eller ett fatal likartade varor. Detta gör, synes det mig, som om även i handelsundervisningen kravet på branschkunskap skall gå före kravet på landkunskap. Härigenom blir näringsgrenens och den speciella varans geografi alltmer framträdande.
Den ekonomiska geografien, tagen branschvis, vaxer samman med en på varorna praktiskt tillämpad’naturvetenskap.
Detta har emellertid medfört, att den ekonomiska geografien i handelsundervisningen mer och mer närmat sig och delvis sammanväxt med ett annat ämne, som vid handelshögskolan i Stockholm kallats råproduktlära, vid handelsgymnasierna benämnes varukännedom och vid andra skolor för handel åter betecknats produktionslära. Någon olikhet förefinnes emellertid mellan dessa ämnen liksom ock att undervisningen i dem ar helt olika vid de skilda slagen av lärdomsanstalter. Gemensamt ar dock, att de utgöra en praktiskt tillämpad naturvetenskap på varorna och deras framställning. Utvecklingen synes ock gå åt en sammanslagning av denna på varorna praktiskt tillämpade naturvetenskap och den ekonomiska geografien, tagen branschvis. Detta har redan skett i ett flertal fall och ar också sedan 1924 skolöverstyrelsens förslag. Genom denna sammanslagning uppnås en allsidigare kunskap om de viktigaste näringsgrenarna och branscherna, undervisningen blir mera likartad vid skolorna, de stora synpunkterna framträda och döljas ej av detaljer, varigenom, om man samtidigt ständigt beaktar vårt lands egna förhållanden, en god uppfattning ernås om Sveriges näringsliv och plats i världshushållningen.
Ekonomisk geografi skall verkligen vara ekonomisk.
Huruvida även vid andra skolor an de handelsbetonade det vore fördelaktigare med en disposition av lärostoffet land efter land eller ur mera allmän synpunkt kan jag ej uttala mig om. Dock anser jag, att, då faktiskt meningen ar, att vid åtminstone flertalet av dessa skolors högre klasser ekonomisk geografi eller näringsgeografi skall läsas, det vore fördelaktigast att ämnet också kallades ekonomisk geografi. Om detta ar riktigt, borde också de läroböcker, som användas i detta ämne, icke endast beakta de naturliga och geografiska synpunkterna på det behandlade utan också de ekonomiska. Givet ar, att den ekonomiska geografien måste kunna tillämpa de enklaste ekonomiska lagarna på produktionen, distributionen och konsumtionen. Mot detta sistnämnda syndas troligtvis mycket, hu-
vudsakligen beroende på, att lärarna och läroboksförfattarna i ekonomisk geografi i allmänhet själva sakna ekonomisk utbildning. Genom att läsa någon enklare bok i nationalekonomi torde emellertid de svåraste bristerna härutinnan kunna avhjälpas.
Lämpligt att ekonomisk geografi i gymnasiet efterträder realskolans allsidiga geografi.
Till slut, om även vid läroverken den vanliga eller allsidiga geografien i realskolans klasser efterträddes i gymnasiet av verkligt god ekonomisk geografi, skulle jag tro, geografien lättare an eljest kunde föras fram till det länge eftertraktade malet - studentexamen.
Nutidens ändamålsenliga och snabba kommunikationer ha väsentligen övervunnit olägenheterna av de stora avstånden på vår jord. Världen har på ett intimare sätt sammanförts och gjort oss till världsmedborgare som aldrig tillförne. Sveriges näringsliv, vari flertalet av oss arbetar, kan och får ej längre behandlas som ett självhushåll utan som en- del av hela världens. Bättre an något annat ämne ar den ekonomiska geografien skickad att meddela kunskap härom.
Andrakammardebatten om
avlöningsförbättring åt
folkskollärarna.
Vi införa i detta nummer det stenografiska protokollet över debatten i andra kammaren den 25 maj 1929.
Sedan punkten föredragits, anförde:
Herr Olsson i (Kullenbergstorp (bf): Herr talman l Vid den här föredragna punkten föreligger en av mig, jämte åtskilliga av kammarens ledamöter, väckt motion, där vi hemställa om avslag å k. m: ts proposition, vilket följaktligen också blir ett yrkande om avslag å utskottets hemställan. Anledningen, varför denna motion väckts, tillät jag mig uttala vid remisedebatten i ar, och jag skall endast helt kort upprepa, vad jag då sade, ty förhållandena ha, synes det mig, icke förändrat sig i någon mån sedan dess.
När man nu har tillsatt en löneregleringskommitté - och den blev ju tillsatt oaktat fjolårets riksdag uttalade eig emot att en dylik lönereglering och inkludering av dyrtidstilläggen i lönerna nu skulle äga rum - ar det klart, att frågan har i sa måtto kommit i ett annat läge mot i fjol, att denna kommitté nu håller på med att utreda det här föreliggande spörsmålet. Det förefaller mig synnerligen egendomligt, att k. m: t på samma gång man låter en löneregleringskommitté arbeta, själv sätter sig ned och gör lite löneregleringar här och där. Skola vi gå fram på det sättet, som k. m: t tillämpar, då vet jag sannerligen icke, vad vi skola ha denna kommitté till. Då ar den en överflödsartikel, helt enkelt. Ar det icke for mycket med båda dessa apparater för samma ändamål. Resultatet blir givetvis förhöjda löner, ty någon annan sorts lönereglering ha vi icke sett i detta land an sådana, som gå ut på att hoja lönerna. Det vet man alltför val.
Att man beträffande skollärarlönerna kommit sa långt in till gränsen, att man måste tillgripa en sa extraordinär åtgärd som att skilja på ett sa litet belopp som 30 kronor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
