Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄKÄKETIDNING.
509
skulle vilja säga snarare förr an senare. Det lär icke dröja länge, förrän ett sådant förslag kommer fram. När man kan göra det i ar, kan riksdagen infria vad riksdagen skrev i fjol, och den omständigheten, att lönekommittén sitter med sitt arbete, bor val icke i detta fall liksom vid tidigare tillfällen utgöra något direkt hinder, då lönekbmmitténs ordförande förklarat, att det for dess del icke behöver tänkas vara något hinder for att göra en lönereglering av de ganska blygsamma dimensioner, som det här ar fråga om. Och tänker man på framtida löneregleringar for andra statstjänare, sa synes mig verkligen, att andra kammaren borde behjärta och bifalla vad av utskottet föreslagits.
Herr Västberg (s): Herr talman! Jag skall be att först få framföra min personliga högaktning till regeringen för att den har framlagt proposition i detta ärende, även om förslaget ar sa blygsamt, som det överhuvud kan vara. Samtidigt vill jag uttala en stilla undran över de ledamöter i kammaren, som tyckas ha vaknat något sent, då det ar fråga om att sätta stopp för de löneregleringar, som här ha skett under de sista åren. Det ar dock bekant, att en hel del opponenter mot det föreliggande förslaget, som nu givit till känna sa mycket indignation mot förslaget, tidigare medverkat till en mycket väsentlig lönereglering för grupper inom statens olika verk, som haft ett betydligt bättre ekonomiskt läge an den kår det nu ar fråga om. Jag förstår icke konsekvensen i ett sådant ställningstagande, att folkskollärarkåren, bara därför att den ar sa stor, skall bli ekonomiskt lidande, att den icke bara blir den kår, som sist får sin lönefråga reglerad, utan att man också skall köra fram ett ytterligare svepskäl, att de skola få vidkännas i förhållande till andra lägre löner, till dess att man får se resultatet av en igångsatt större utredning på bordet inom några ar framåt i tiden. Det kan jag icke inse, att det ar förenligt med billighet och rättvisa, och det ar delvis för att ge uttryck åt detta, som jag begärt ordet.
Jag har annars samma uppfattning, som deklarerats från olika håll i kammaren, att den undersökning, som blir verkställd, måste avse icke bara att söka få en riktig avvägning mellan de olika statst j anar grupperna utan dessutom att överväga frågan, om den nuvarande byråkratiska apparaten ar för dyrbar i förhållande till andra samhällsgruppers intressen, i förhållande till hela samhällets ekonomi. Men jag måste anda säga, att när riksdagen begärt en snar lösning av även lurarkårens lönefråga, sa måste man fråga, om icke riksdagen vet vad den vill, när ett förslag här föreligger av denna blygsamma karaktär, om man skjuter undan det i avvaktan på en kommande allmän lönereglering. Ett sådant sätt att behandla lärarkåren måste utlösa en fråga, om icke riksdagen här uppträder såsom löftesbrytare den ena gången efter den andra och leker kurragömma med lärarkåren, när man varit med om senast i dag att ge även prästerna vad dem tillkommer. Men nu vill man icke ge folkskollärarna vad dem tillkommer, bara för att denna lärarkår ar sa stor. Det bör icke .ges rättvisa bara åt landshövdingar, professorer och andra tjänstemän, utan även åt den stora lärarkår i vart land, som har ansvaret för våra barns uppfostran.
Herr Edberg (bf): Herr talman! Jag begärde ordet med anledning av ’herr statsrådets uttalande. Herr statsrådet säger, att riksdagen ar efter ar skrivit om utredning angående lönereglering åt lärarna. Jag vill säga, att det antagligen ar en ganska stark minoritet, som icke varit med om denna skrivelse. Jag vill också erinra om att det skett nyval sedan i fjol och att det ar många nya riksdagsmän här i kammaren, och bland dem ar jag, jag har icke varit med om något skrivelseförslag. Jag ar således icke ansvarig for vad andra beslutat, och jag ar icke heller beredd på att nu tillstyrka k. m: ts och utskottets förslag angående löneförbättring for lärarns,.
Herr statsrådet yttrade, att om man jämför
lärarkåren med andra tjänstemannakårer, sa ar en löneförbättring för lärarna rättvis. Ja, det ar ett gammalt ordspråk, som säger, att »arbetaren ar sin lon värd». Men jag skulle tro, att man får taga fasta på att det ar skillnad mellan arbete och arbete. Det ar e å, att det finnes vissa statens tjänstemän i vårt land, som ha en hel del mera krävande arbete, an lärarna ha. Det förundrar mig, att herr Lagerkwist på norrlandsbänken kunnat väcka en motion om höjning åt ordinarie lärare med 500 kr. Vi skola bara tanka på, hur en del järnvägstjänstemän har det. Det ar sa, att vissa veckor har han nattskift och far vara uppe på nätterna och arbeta. Det ar val sa, att en järnvägstjänsteman får sköta växlar på en bangård, far vara ute i ur och skur, vare sig det ar 40 grader varmt eller 40 grader kallt, och ibland t. o. in. riskerar livet, ty det se vi att en och annan järnvägs-tjänsteinan fått göra vid växling. Likaså ar det med lokomotivförarna och lokomotiveldarna. De få stiga upp på loket och köra långa vägar, och de bli ibland väckta på natten med order, att inom en viss tid skall loket vara eldat och på minuten skall lokföraren köra loket dit och dit. Det blir skillnad på arbete mot läraren, som har bestämda arbetstider. Han börjar i regel klockan 9 och slutar sitt arbete klockan 3. Det ar icke likställt arbete härvidlag. Det har förut också^ framhållits här i kammaren, att t. ex. en la-’ rare har ledigt tre månader under sommaren under den basta tiden, då en annan tjänsteman måste arbeta fullt, och har en månad som permissionstid. Och hur ar det icke under julmånaderna, då har post-, järnvägs- och telegraf tjänstemännen permissionsförbud och få arbeta mycket mera an på andra tider. Då ha lärarna ledigt.
Jag kan icke alls dela länskamraten herr Västbergs uppfattning i det fallet, att k. m: ts förslag ar blygsamt tilltaget, och jag tillhör dem, som anse, att betalning skall ges allt efter det arbete, som utföres. Jämför man det arbete, som läraren utför, med det arbete, som en del andra statens tjänstemän utföra, sa kan jag icke vara med om utskottets förslag, utan jag ber, herr talman, att få yrka avslag på såväl k. m:ts som utskottes for-
Herr Andersson i Stockholm (k): Herr talman! Jag begärde närmast ordet for att tillkännagiva skäl för den ståndpunkt, som jag och mina kolleger i den kommunistiska gruppen komma att intaga i denna fråga.
Beträffande det förslag, som föreligger till reglering av lönerna for lärarna, där det ar fråga om att åstadkomma en provisorisk förbättring för dem, håller jag fore, att om en sådan skall åstadkommas, måste det finnas sådana skäl, att man har anledning saga, att löneläget för dem ar sådant, att nöden tvingar fram en förbättring av lönerna redan nu. Man har icke möjlighet att säga, att det ligger till sa för de grupper, som det ar fråga om. Och skulle det ligga till sa, borde icke förslaget vara sådant som det föreliggande, där man icke ger det högsta beloppet åt dem, som lida den största nöden och alltså ha den lägsta avlöningen. Utan det ar snarast tvärtom; Jag kan inte ansluta mig till de principer i fråga om fördelningen av den tillfälliga löneförbättringen, sona det ar fråga om, och det ar ett skal, varför jag ställer mig ytterst tveksam.
När det gäller åstadkommande av förbättring av löner åt statstjänare i allmänhet, ber jag få understryka, att jag icke delar herr Olssons i Kullenbergstorp uppfattning och deras, som tillkännagivit samma mening beträffande statstjänarnas löner som han. Men då det framställts anspråk på förbättring av lönerna for de befattningshavare i statstjänst, som ostridigt äro sämre avlönade an lärarpersonalen ar - jag vet exempel, då man begärt 100 kronors höjning till befattningshavare, som inklusive naturaförmåner ha 1,500 kronor om året, men riksdagen har avvisat det - när riksdagen avvisar sa billiga anspråk, sa förefaller det mig egendomligt, att man nu, då det kan räknas med att en lö-
nereglering skall genomföras för samtliga statstjänare inom den närmaste tiden, skall gå in for frågan i ar och göra den lönereglering, som regeringen har föreslagit. For mig luktar det en smula politiskt schackdrag, när regeringen kommer med det förslaget. Jag har icke någon anledning att klaga över detta schackdrag, ty det drabbar egentligen denna regerings föregångare, som icke kommit med frågan om löneregleringen tidigare. Men det ar därför som de både lönetekniskt och politiskt få svara för saken. Jag har bara velat tillkännagiva, att det verkar, som om frågan till betydande del vore en följd av denna utgångspunkt.
När det gällde en förbättring av löneställningen for statens befattningshavare i allmänhet, hade vi kommunister väckt en motion i detta ämne, och när denna motion för övrigt tillsammans med en socialdemokratisk sådan, där man yrkat ett mindre belopp, behandlades i kammaren, sade herr Anderson i Eåstock bland annat följande: »I sak ber jag få säga, att om det gällt ett enskilt område - jag kan exempelvis tänka mig en enskild järnväg - där man gått in med framställningar från organisationerna, och detta lett till det resultatet, att man fått en förhandlingskommitté till stånd, sa skulle alla, och även vi själva, betrakta oss som mer eller mindre enfaldiga, om vi i en sådan situation skulle gå och begära av vår arbetsgivare, att han skulle ge oss en löneförhöjning under tiden, medan man utredde det ursprungliga kravet.» Det var herr Andersons i Eåstock uppfattning, när det gällde statens befattningshavare i allmänhet. Herr Anderson i Råstock har icke yttrat sig i denna debatt, men jag förutsätter, att han har samma uppfattning i dag, som han hade i mitten av mars manad, och alltså att man skall låta utredningen gå på det sättet, att man kan behandla lärarna tillsammans med andra befattningshavare i statstjänst och få de olika gruppernas lönebelopp avvägda i förhållande till varandra.
Jag skall icke närmare inlåta mig på den uppfattning, herr Andersson i Katrineholm tillkännagav i fråga om lönernas storlek. Jag lämnar den frågan för mitt vidkommande fullkomligt öppen, till dess att förslag om lönereglering föreligger. Men jag håller fore, att ett sådant löneläge existerar icke for lärarkåren, att man har anledning att något ar, innan man tar ställning till hela frågan, fatta ståndpunkt på det sättet, att man giver den största förhöjningen åt dem, som ha de största lönerna förut.
Herr Wigforss förklarade, att vi icke kunna rakna med att ett förslag till lönereglering kommer fram till nästa ars riksdag, och han räknade med att man skulle få hålla på ända till 1932, innan man kunde rakna med att detta förslag kommer fram. Nog ar det känt, att kommittéerna här i landet inte arbeta sa hastigt - jag vet inte, om det ar bättre på andra håll, men här -i vårt land går det inte sa fort - men att man skulle hålla på sa länge, att frågan icke kunde föreligga förrän till 1932 års riksdag, tror jag ar sådana spådomar, som val närmast få betecknas såsom argument för den stånpunkt, herr Wigforrs intar i den fråga som föreligger. Men det ar icke omöjligt för den kommitté, som tillsattes föregående ar, att arbeta sa, att förslag till och med kan föreligga till 1930 års riksdag. Och i det sammanhanget ber jag i den utsträckning jag representerar statstjänarna - och jag kan tillägga, att statstjänarnas centralorganisation, söm omsluter 19,000 medlemmar, som äro berörda av den reglering som komma skall, givit uttryck åt en liknande uppfattning - få uttala den önskan, att förslag skall föreläggas till 1930 års riksdag. Deras önskan ar icke avgörande, men å deras vägnar riktar jag en hemställan till regeringen att om möjligt ordna sa, att förslag i frågan lägges fram till 1930 ars riksdag. Då jag förutsätter, att detta ar möjligt, finner jag icke några skal tala för att man går in for ett avgörande i den riktning, som regeringen och statsutskottet föreslagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
