Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 25
samband med hr Edoff Anderssons inträde i andra Kammaren. Det finns här och var statstjänare, som skatta åt den grundfalska föreställningen, att de främja sin egen sak genom att motarbeta folkskollärarnas strävan efter en rättvis lönereglering.
Som uppriktiga vänner möta vi även i ar flera i lönefrågan förut agerande. Biskop Bergqvist och statsutskottets vice ordförande, hr Andersson i Eåstock, höra dit. Hr Wigforss talade också för - i ar som i fjol - även om motiveringen i vissa stycken vid intet av tillfällena varit sa särdeles uppmuntrande. Bland de nya talarna for lärarnas sak antecknas särskilt namnen Pettersson i Lerbäcksbyn och Västberg. Den sistnämndes anförande framfördes med schvung och en lidelse for rättvisa i statens handlande, som verkade akta och medryckande.
I debatterna återkommo i huvudsak de gamla argumenten. Det tjänar nu intet praktiskt ändamål att gå in på en behandling av dem. Vid ett genomläsande av de stenografiska protokollen förstärkes emellertid förstahandsintrycket av att tonen var i åtskilliga hänseenden en annan an tidigare. Några hätska utfall mot kåren förekommo knappast. Även motståndarna ålade sig tydligen återhållsamhet i detta hänseende. Många vackra ord fälldes å andra sidan om betydelsen av folkskollärarnas gärning, och man fick glädjen höra särskilt hr Anderssons i Råstock klara och vederhäftiga uppläggning av rättvisan i kårens krav.
Se vi sålunda på de brokiga riksdagsuttalandena under natten mellan den 25 och 26 maj 1929, sa ge även de sitt bidrag till belysande av den moraliska framgång, som kanske icke ar den minsta behållningen av lönefrågans behandling under de senaste båda riksdagarna.
Enighet ger styrka. Nu och framdeles! .
Underliga historier. I Falun liar i dagarna hållits en for Dalarnas prästerskap gemensam konferens/ Därvid diskuterades bi. a. .frågan om katekesens återinförande i’ folkskolan -med
kontraktsprosten d: r Gunna j* - Ekström som inledare: Bland talarna märktes folkskolinspektör Brandt i Hedemora, som varnade för att uppväcka en hård strid om denna fråga. I diskussionen yttrade sig bi. a. biskop Einar Billing. Referatet av hans anförande ar olika i de båda Falu-tidningar, som kommit oss till handa.
I Falu Läns Tidning (h) återgives det sålunda:
»Frågan torde på ett ganska tillfredsställande sätt komma att ordnas av skolöverstyrelsen.»
Falukuriren (fr) har följande version :
»Biskop Billing var inte sa värst angelägen om någon resolution i denna fråga, helst som han visste, att vid det här laget skolöverstyrelsen redan nu var färdig med ett förslag, som skulle vara avsett att i visst avseende gå dessa strävanden till mötes, som framförts bi. a. av inledaren.»
Tidningsreferat kunna givetvis vara vilseledande. Men av vad vi även på annat sätt inhämtat framgår, att biskop B. framträdde såsom informerad i fråga om skolöverstyrelsens ståndpunktstagande i katekesfrågan. Detta förhållande ar sa mycket märkligare, som frågan icke lärer ha varit föremål för någon som helst slutlig föredragning eller diskussion inom skolöverstyrelsen. Uppgifterna från biskop Billing torde sålunda få anses bekräfta de tidigare ryktena om att kyrkliga mötets ledning fört förhandlingar med generaldirektör Holmdahl för vinnande av samförstånd om skolöverstyrelsens blivande ståndpunktstagande.
Förhåller sig saken sa, måste vi beteckna hr Holmdahl såsom en verkschef, vilken har ganska underliga begrepp om sin ämbetsställning. Han har att fatta ståndpunkt till ämbetssaker efter den utredning och f öredragning, som instruktionsenligt skall äga rum inom det verk, han förestår, och i den krets av bisittare, som även jämlikt gällande instruktion skall vid frågans behandling närvara. Ståndpunktstagande på förhand och i randra kretsar an dem, författningen föreskriver, tillkommer icke chefen för ett svenskt ämbetsverk. Hr Holmdahl skapar for sig en ohållbar ställning, om- haii på; to gång spe-lar-r^ll-en sortn kyrfeppolitisk partig&ng-are och som chef för skolöverstyr^l^p.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet for anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd f otsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: agronomen E. T. Hj. Johansson, Sörängen, Nässjö;
vid fortsättningsskola i anslutning till elektroteknik: ingenjören J. A. Dahlroth, Kiruna ;
vid fortsättningsskola i anslutning till snickeri: slöjdläraren B. V. Lundberg, Glom-mersträsk, Arvidsjaur, och snickaremäetaren J. E. Wikström, Råneå;
vid fortsättningsskola i anslutning till snickeri- och trämasseindustri: slöjdläraren J. A. V. Engberg, Göteborg;
vid fortsättningsskola i anslutning till skomakeri: skomakarmästaren E. Hedman, Mor j ar v;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnorna Märta Augusta Elisabet Molin, Malmö, och Tyra Lilian Flinkenberg, Karlskrona.
Dispens frän boställsordningen. K.
m: t har den 6 juni 1929 medgivit, att i ett för två läraravdelningar avsett skolhus i Hesslestad må inrymmas två tjänstebostäder for lärarpersonal.
Fortsättningsskolorna. Enligt § l i det för fortsättningsskolan i Ståla skoldistrikt gällande reglementet utgör Ståla socken ett fortsättningsskolområde med en fortsättningsskola. I § 3 i reglementet stadgas, att lärare vid fortsättningsskolan ar folkskolans lärare, då denne därtill av vederbörande myndigheter förklarats behörig. Enligt § 4 i reglementet antages lärare av skolans styrelse och anställes tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägning.
Vid sammanträde den 3 september 1927 beslöt skolrådet i Ståla församling föreslå, bland annat, den ändring i ovannämnda reglemente, att i § l skulle intagas ett stadgande av innehåll, att Ståla socken skulle utgöra ett fortsättningsskolområde med tre fortsättnings-skolor: Ståla, Höga och Varekil. De två sistnämnda skolorna skulle utgöra s. k. mindre ifortsättningsskolor. Vidare godkändes ett förslag till ändring av reglementets § 3, enligt vilket förslag lärarna i folkskolan och i de mindre folkskolorna icke skulle vara självskrivna lärare i fortsättningsskolorna, utan dessa sistnämnda lärare skulle av skolrådet antagas för ett ar i sänder efter vederbörlig annonsering om ledigheten.
Ovannämnda förslag till ändrad lydelse av reglementet insändes sedermera till domkapitlet i Göteborg för fastställelse.
Över skolrådets ovanberörda beslut, i vad därmed avsåges ändrad lydelse av § 3 i reglementet anfördes besvär hos domkapitlet av förre sjökaptenen A. Andersson m. fi. under yrkande om beslutets upphävande i denna del.
Enligt utslag den 6 juni 1928 yttrade domkapitlet, såvitt nu ar i fråga: Enär det till-komme kyrkostämman att besluta rörande an- \ talet fortsättningsskolor i ett skoldistrikt, \ deras anordning och förläggning samt skolrådets ovannämnda beslut i fråga om ändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
