Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 26
SVENSK LÄRAKETIDNING.
523
Gävleborgs läns 9:e allmänna folkskollärarmöte.
Länge har i Gävleborgs läns lärarkret-sar dryftats möjligheten av att genom anordnande av ett allmänt länsmöte återupptaga en god tradition, som på grund av tröghetens lag och en hel del mötande hinder under 15 ar ej hållits vid makt. I Söderhamn har nu Gävleborgs läns 9: e allmänna lärarmöte ägt rum den 16, 17 och 18 juni, och därmed har, hoppas vi gävleborgare, en början gjorts, som lovar god fortsättning. Den lokala bestyreisen kan se tillbaka på ett möte, vilket såväl med tanke på föredrag som kollegialt umgänge i allo varit lyckat. Det med entusiasm fattade beslutet om länsmöte i Gävle om tre ar ar bästa beviset på att mötesdagarna uppskattats.
Mötet öppnades söndagen den 16 juni i Söderhamns vackra kyrka med ett utsökt musikprogram samt ett hälsningstal av folkskolinspektör B. Kärr-länder. Han gav med några sammanfattande ord en bild av den svenska folkskolans utveckling det sista årtiondet samt av lärarens uppgift såsom kunskapsmeddelare och fostrare. Dr Gustav Nylin, Spånga, höll därefter föredrag över »Betydelsen och behovet av en god skolhygien».
Sverige har tyvärr, framhöll tal., ej på allvar tagit upp denna fråga. Den nuvarande skolläkarinstitutionen ar oftast en parodi på vad den bör vara. Den ar mest ett enbart konstaterande av e. k. verkliga sjukdomar. Den moderna Skolhygienen, prövad i Amerika och i Norge och överförd till Sverige av dr Ljunggren i Trälleborg, avser att genom noggranna undersökningar och ett konsekvent aktpågivande av barnen under skolåldern, söka förebygga sjukdomar. Pubertetsårens faror samt skillnad mellan kronologisk och fysisk ålder betonades starkt. Vägningar och mätningar äro läkarnas hjälpmedel. Men utan lärarnas osjälviska arbete, hemmens medverkan och barnens eget intresse kommer läkaren ej långt. Endast om under skoltiden uppmärksamhet ägnas åt barnens fysiska svagheter och förebyggande åtgärder vidtagas, kan ett sunt och starkt släkte växa upp.
På aftonen var ett trevligt samkväm
anordnat. Tal, solosång, körsång och historier på hälsingemål bidrogo att göra stämningen glad och god.
Måndag f. m. bjöd på två föreläsningar av överlärare A. Hagnell, Göteborg. Barnens självverksamhet var huvudtemat i båda föredragen, det första rörde »Arbetsövningar vid geografiundervisningen», det andra »Teckning i anslutning till uppsatsskrivning». En rikedom av bilder, kartor och teckningar belyste de instruktiva föredragen. Man fick i barnens arbetsböcker följa gången av undervisningen. Lärobokens beskrivningar och uppgifter visa sig i dessa arbetsböcker ha blivit barnens personliga andliga egendom, som de kunna placera in på en karta, i en tabell eller i en uppsats. Geografiföredraget gav intryck av att ett sa ordnat skolarbete visserligen fordrar oerhört av läraren men dock ar vardagsmojligt. I fråga om uppsatsskrivning ansåg hr Hagnell, att barnen de första åren skola hållas samman med både uppgifter och formulering. Därefter kommer individuellt arbete både i fråga om ämnen och form. En ämnesbok, där barnen skriva upp förslag till uppsatser, ger alltid uppslag åt den for tillfället sysslolösa. Rättningen bör ske i skolan och göras individuellt. Endast vissa typfel rättas offentligt. I inskrivningsboken kommer teckningen i anslutning till uppsatsen.
I den till trängsel fyllda högtidssalen i Realskolan höll riksdagsman Värner Hydén föredrag över ämnet »Medborgarkunskap i fortsättningsskolan».
Det gäller att ge barnen, yttrade tal. bi. a., de stora grunddragen i samhällets och statens utveckling. Läraren skall göra levande for barnen, hur de lagar, institutioner och former for samhällsliv, som vi nu ha, småningom växt fram, men årtal, paragrafer och termer skola ej pluggas in. Barnen skola få veta, att en medborgare har rättigheter och förmåner men just därför också plikter och ansvar. "Utan att läraren moraliserar inför
barnen, bör han hos dem söka väcka en glad stolthet över att de äro länkar i en lång kedja av svenska män och kvinnor, som genom sitt arbete och sin omtanke byggt upp våra dagars Sverige.
Inspektör Kärrlander framförde i hjärtliga ordalag mötets tack för föredraget och for det arbete riksdagsman Rydén utfört och utför till båtnad för den svenska folkskolan. Kraftiga applåder underströko denna hyllning.
En båttur ut till Söderhamns vackra skärgård avslutade denna dag.
Undervisningsrådet Nils Hänninger talade på tisdag f. m. om »Bokens bruk i skolarbetet».
Skolan skall, framhöll tal., dels meddela kunskap, dels fostra. Till medborgarens fostran hör att känna bokens bruk. Uppslagsboken, katalogen behöver envar förstå. Den, som aldrig läser en bok, förlorar andliga värden, Skolans lärobok skall bana vag till andra böcker. Läroboken bor därför ej ge inpräglade teser utan uppställa problem, som väcka tankar. Arbetsuppgiftmetoden ar dagens lösen. Den går igen i våra arbetsböcker. Man kan också från lärobokens och läsebokens sidor dra ut vissa fakta, som barnen skriva upp i sina böcker. Den tysta läsningen i de högre klasserna binds samman med arbetsuppgifter. Föredragshållaren varnade for att på tidigt stadium tvinga fram litteraturkärlek, i sista klasserna bör däremot tas tid till högtidsstunder med välläsning och verklig litteraturläsning. Det gäller att hålla förbindelsen öppen mellan boken och det -dagliga arbetet och sa vidga denna förbindelse ut mot livet utanför skolan.
Folkskollärare N. Stålmarck, Lidingö, talade om »Skolarbetets individualisering».
Skolan visar en yttre stomme, yttrade tal. bi. a., och ett inre arbete. Växelverkan råder mellan det yttre och det inre. Klassundervisningen har både fördelar och nackdelar. Deri stränga organisationen passar oss i alla händelser bättre an modernt kaos, och klasslärarinstitutionen bor bibehållas. Men klassbandet medför, att de f ortfärdiga bli passiva, och då barn av samma ålder ej alltid ha samma utveckling, känna en del barn sig mindrevärdiga. Räddningen ar individuellt arbete, endera i form av fyllnadsuppgif-ter eller sa, att kursen uppdelas i arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
