Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 26
SVENSK LÄRARETIDNING,
529
ett sådant intresse for -kungligheten. En svensk lärare talar nog inte om Rivierans klimat, om också Mr G. ar i ’högsta form på tennisplanerna i Nizza. Lovvärd ar i varje fall engelsmännens tydliga strävan att i skolan ta upp det för dagen aktuella. Men tidningen laminär också uppgifter och små utkast till lektioner om Afganistan och Ama-nullahs reformsträvanden, om kanaltunneln o. s. v. Säkerligen vore det nyttigt, om i sjätte klassen en timme i veckan toges till sådan aktuell undervisning på grundval av tidningarnas uppgifter om världshändelserna. Det kunde skapa intresse hos barnen för läsning utöver läroböckerna, säkert en av skolans viktigaste uppgifter.
Ivar Y. Jansson.
Last och återgivet.
Skolferiernas längd har under senaste tiden varit föremål för diskussion här och var i pressen. Bland de skolmän, som tillsports om sin mening, märkas bi. a. rektor Johan Nord i Göteborg. En intervjuare i Vestsvenska Dagbladet har till honom riktat några frågor, vara svaren kommit som nedan.
- Äro ferierna vid folkskolorna här i landet sa mycket drygare tilltagna an i utlandet?
- Det måste man nog konstatera. Men - efter vad det synes - lider inte undervisningen därav. Jag kan i detta sammanhang tala om, att jag i söndags talade med en tysk skolman om hithörande spörsmål. Denne skolman hade en tid studerat vårt folkskoleväsen. Han hade kommit till det för oss glädjande resultatet, att tyska folkskolan med sin avsevärt drygare undervisningstid inte bibringar sina elever ett rikare kunskapsmått an var med sina långa ferier. Min sagesman var mäkta imponerad av vårt resultat.
- Skulle inte lärarnas möjligheter att komplettera sina kunskaper i diverse ämnen äventyras genom minskade ferier?
- Jo, där har vi också en synpunkt, värd att beakta. Alla dessa fortbildningskurser for lärare och lärarinnor äro ju synnerligen populära. Vi ha exempelvis kurserna å Nääs i slöjd, lek, idrott, teckning och hushållsgöromål, vari hundratals lärare och lärarinnor årligen deltaga. Därtill komma ett flertal andra kurser på skilda orter i vart land, såsom i sang, teckning, hembygdskunskap, medborgarkunskap, modern psykologi och pedagogik, arbetsskolun-dervisning, gymnastik, skolbarnshygien, främmande språk och mycket annat. De långa ferierna ge lärarna tillfälle att i stor utsträckning deltaga i sådana kurser och därigenom bli förtrogna med nutida strömningar och -strävanden på skolans område samt entusias- j
meras till nya^ friska tag i skolarbetet, där faran för slentrianmässighet annars gärna ligger på lur.
Folkskolinspektör Bruno Lundgren, Göteborg, har även tillsports. Han ansåg i likhet med rektor Nord, att de långa ferierna vid folkskolan vore berättigade. Det ar ett synnerligen uppslitande arbete, som åligger folkskolans lärare. Som dessa dessutom i stor utsträckning använda ferierna till studier kan man inte saga annat, an att det ar bra som det ar. Kurserna hinner ju nu mycket väl inhämtas av eleverna. Ev. löneförhöjning bör inte göras beroende av en utökning av läsåret vid skolorna.
Frågan om lärarnas ferier och dessas inverkan på lönesatserna kommer säkerligen upp i samband med utredningen i lönefrågan - därom varslade bi. a. årets riksdagsdebatter. Det ligger därför stor vikt uppå att det för allmänheten klargöres, att ferierna främst tjäna andra intressen an lärarnas egna. Läkarvetenskapen ar enig om att i vårt land med dess mörka och långa vintrar och dess korta somrar barnen behöva längre ferier an under sydligare breddgrader. Det kan ej heller för ofta framhållas, att Sveriges lärare i en utomordentligt stor omfattning använda sina ferier för att göra sig skickligare för sitt kall. Undersökte man, vilka uppoffringar i penningar och arbete, som svenska lärare nedlägga på deltagande i utbildningskurser, studieresor o. d. under ferierna, skulle man komma till ganska häpnadsväckande och för kåren i hög grad hedersamma resultat.
Ett uppslag, som synes förtjäna det mest allvarliga beaktande, betecknar Hälsinglands Folkblad (s) ett av riksdagsman Johan Nilsson framlagt förslag i samband med spörsmålet om införande av kyrkofullmäktige såsom beslutande i den kyrkliga kommunens ärenden. Denne utvecklar nämligen den uppfattningen, att man mycket val kan alldeles avskaffa den kyrkliga kommunens ratt att sig själv beskatta. Hr N. betecknar det med ratta som »ett gammalt fel», att två institutioner eller myndigheter skola beskatta medborgarna inom . en och samma kommun. Att icke avskaffa denna olägenhet med införandet av en ny ordning vore ett stort misstag. I en kommun far icke finnas mer an en myndighet, som beskattar dess medborgare, nämligen stads- eller kommunalfullmäktige. Till denna kommunens »riksdag» måste alla framställningar gå, förberedda av styrelser och prövade av det utskott, som före fullmäktigebehandlingen bestar sista granskningen. Det kan därför ifrå-’asättas, om icke utvecklingen kommit dithän, att kyrkofullmäktigeinstitutio-
nen blivit obehövlig. I varje fall böra icke de finansärenden, som hittills avgjorts av kyrkostämma, definitivt avgöras av kyrkofullmäktige. Avgörandet bör endast tillkomma stads- eller kommunalfullmäktige. Och då kan kyrkorådet, liksom det nu tillkommer olika verks styrelser, sanda dylika framställningar till kommunens fullmäktige. Det bleve visserligen en återgång till den gamla ordning, under vilka alla ärenden av såväl kyrklig som kommunal natur i gamla tider avgjordes vid sockenstämma på landet och rådstuga i stad. Men en klok återgång förstärkt med den centralisation, som numera ligger i kommunens fullmäktigeinstitution. Kunde det i gången tid vara behövligt att endast en myndighet beskattat medborgarna i kommunen, sa måste ett sådant krav anses ännu mera motiverat i nutiden.
Uppslaget tillhör dem, som förtjäna allvarligt övervägande, innan riksdagen skrider till avgörande av den mycket betydelsefulla fråga, som, enligt vad statsministern nyss meddelat, kommer att föreläggas 1930 års riksdag.
etagen.
Bakläxa.
Behandlingen av Bolstadsmålet inom skolöverstyrelsen ger en ganska ordentlig läxa åt anord-narna av oväsendet inom pressen och i den allmänna diskussionen i anledning av statsmyndigheternas ingripande mot ett skolråd, som i snart ett helt årtionde saboterat gällande författningar. Vederbörande folkskolinspektör, som under utvecklande av ett oändligt tålamod sökt få Solstads skolråd att ställa sig regeringars och författningars bud till efterrättelse men till sint sin plikt likmätigt mast ingripa, har utsatts for en störtskur av ovett och klander. När länsstyrelsen i Vänersborg fyllde sin plikt och vägrade utbetalning av statsbidrag, blev denna myndighet tagen for huvudet på ett liknande satt. Den »samvetsömma» prosten Engström i Bolstad generade sig ej ens för att angripa landshövding von Sneidern personligen på ett satt, som inom ämbetsmannavärlden anses foga tillständigt. K. m : t uppvaktades av en inlaga, vars svuls-tighet och överord äro ganska enastående i ett officiellt aktstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
