Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 26
sättningsskolstyrelsen likväl obetaget att, därest omständigheterna framdeles kunde komma att därtill föranleda, till länsstyrelsen inkomma med förnyad framställning i ämnet.
Vid sammanträde med fortsättningsskolstyrelsen den 22 januari 192J9 beslöts, att som for skolstyrelsen anmälts, att ifrågavarande gosse alltjämt icke besökte fortsättningsskolan, hos länsstyrelsen göra förnyad ’framställning om handräckning för gossens skiljande från hemmet och överlämnande for vård till andra personer.
Efter det i enlighet härmed förnyad framställning i ämnet gjorts hos länsstyrelsen, fann länsstyrelsen genom beslut den 25 februari 1929 med hänsyn till den avsevärda tid, som förflutit sedan fortsättningsskolstyrelsen ’beträffande ifrågavarande skolpliktige yngling senast vidtagit de åtgärder, vilkas företagande utan resultat enligt fortsättnings-skolstadgan utgjorde en nödvändig förutsättning iför tillgripandet av nu ifrågasatta mera vittgående tvångsmedel, skälijrt förklara skolstyrelsens hos länsstyrelsen» gjorda förnyade framställning icke i det skick, vari ärendet for det dåvarande befunne sig, kunna till någon länsstyrelsens åtgärd föranleda.
I besvär har fortsättningsskolstyrelsen yrkat, att de av länsstyrelsen i överklagade besluten anförda skälen för vägran att bevilja handräckning matte förklaras ogiltiga, samt att handräckning matte meddelas.
K. m: t har den 8 maj 1929 ej funnit begären föranleda ändring i länsstyrelsens överklagade beslut.
Lärares naturaförmåner. Å kyrkostämma med Aneboda församling den 17 oktober 1926 behandlades en av folkskolläraren Sture Östman gjord framställning, att till honom, som från och med den l januari 1924, då han tillträtt sin folkskollärarbefattning, uppburit en årlig ersättning av 100 kronor för icke fullt laglig bostad, måtte, räknat från och med sistnämnda dag, allt framgent, till dess fullt laglig bostad bereddes honom, utgå en sådan ersättning av 200 kronor årligen. Stämman beslöt, att någon ytterligare ersättning till Östman för icke fullt laglig bostad icke skulle utgå för åren 1924, 1925 och 1926 samt att ersättningen för ar 1927 skulle utgöra 100 kronor.
Häröver besvärade sig Östman hos länsstyrelsen. I den kungörelse, på grund av vilken Östman sökt sina befattningar, hade visserligen upptagits, att ersättning rutginge för icke fullt laglig bostad utan att dock det belopp, som skulle komma att utgå, angivits. Skolrådet hade emellertid beslutat ledigför-klara befattningarna på samma villkor, som förut gällt, och Östmans företrädare å befattningarna hade antagits på villkor om erhållande av en årlig ersättning av 200 kronor, till dess lagenlig bostad hunnit att anskaffas. En ersättning av 200 kronor om året vore skälig med hänsyn till bostadens beskaffenhet. På grund av det anförda yrkades, att klandrade kyrkostämmobeslutet matte upphävas och församlingen åläggas att till Östman utbetala ytterligare bostadsersättning for aren 1924-1927 med tillsammans 400 kronor.
Genom överklagade utslaget fann länsstyrelsen med avseende å vad i malet förekommit skäligt förklara Östman berättigad att for otillräcklig bostadsförmån uppbära ytterligare ersättning for vart och ett av åren 1924, 1925 och 1926 med 100 kronor ävensom att for ar 1927 uppbära ersättning for den bristande förmånen med £00 kronor.
JEEäri hade församlingen sökt ändring.
.’K. m: t har den 8 ma j 1929 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
- Vid sammanträde med stadsfullmäktige i Malmö den 20 december 1927 beslöts, att ersättning för bostad och bränsle till ordinarie folkskollärare vid stadens folkskolor skulle under ar 1928 utgå med 1,200 kronor för bostad och. 200 kronor for bränsle.
Häröver besvärade sig hos länsstyrelsen folkskolläraren C. Mellen under yrkande, att enar ifrågavarande ersättning icke kunde anses utgöra skälig gottgörelse enligt ortens pris för den ordinarie ’folkskollärare enligt kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk-och småskolor tillförsäkrade förmånen av fri bostad jämte bränsle, länsstyrelsen måtte med upphävande av stadsfullmäktiges beslut tillerkänna klaganden ersättning i ifrågavarande hänseende med, för bostad 1,250 kronor och for bränsle 288 kronor.
Genom överklagade utslaget yttrade länsstyrelsen: Enar klaganden icke kunde anses hava styrkt, att de belopp, som av stadsfullmäktige beslutats utgå såsom ersättning for ifrågavarande naturaförmåner, blivit efter de grunder, som angåves i ovannämnda boställsordning, för lagt beräknade, samt klagandens enskilda rätt således icke blivit genom1 klandrade beslutet kränkt, prövade länsstyrelsen rättvist lämna besvären utan avseende.
Klaganden hade hos k. m:t fullföljt sin talan.
K. m: t har den 5 juni 1929 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
- Sedan skolrådet i Hakarps församling föreslagit, att ersättning for bostad skulle från och med ar 1928 utgå med 400 kronor till folkskolläraren Axel Werner och med 200 kronor till småskollärarinnan Bertha Heimdahl, vilka belopp förut årligen utgått till dem, beslöt församlingen å kyrkostämma den 29 oktober 1927, att sådan ersättning skulle från och med den l januari 1928 utgå till Werner med 300 kronor och till Bertha Heimdahl med 150 kronor årligen.
Häröver anförde Werner och Bertha Heimdahl var for sig besvär hos länsstyrelsen. De anförde därvid bland annat, att de vore anställda, Werner som ordinarie lärare vid folkskolan och Bertha Heimdahl som ordinarie lärarinna vid småskolan i Fagerslätt. Det vore omöjligt att å Fager slättsområdet få hyra en bostad om tre rum och kok, vilken uppfyllde de fordringar, som ställdes på en lagenlig bostad for ordinarie manlig folkskollärare. Åtskilliga där befintliga lägenheter om ett rum och kok vore i sådant skick, att de ej kunde godkännas som lagenlig bostad for småskollärarinna. Bertha Heimdahl hyrde å Fagerslättsområdet en liten enrumslägenhet for 2275 kronor årligen. Den Skolrote, i vilken de klagande hade sin verksamhet, hade hänförts till samma dyrortsgrupp som det intill densamma liggande Huskvarna, där medelprisen vore for en lägenhet om tre rum och kok 580 kronor och for en lägenhet om ett rum och kök 230 kronor samt bostads-ersättning utginge till ordinarie manlig folkskollärare med 620 kronor och till ordinarie småskollärarinna med 310’ kronor, allt for ar. Då klandrade kyrkostämmobeslutet vilade på orättvis och olaglig grund samt kränkte de klagandes enskilda ratt yrkades, att detsamma måtte upphävas och församlingen åläggas att i ersättning för bostad utgiva till Werner 620 kronor årligen och till Bertha Heimdahl skälig ersättning enligt ortens pris for bostad av sådan beskaffenhet, som stadgades i gällande boställsordning for lärarpersonalen vid folk- och småskolor.
Genom överklagade utslagen har länsstyrelsen, enar kyrkostämmans- beslut att tillerkän-
na Werner och Bertha Heimdahl en ersättning for bristande tjänstebostad av 300 resp. 1(50 kronor for ar icke kunde anses stå i överensstämmelse med stadgandet i § 12 av kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor, prövat lagligt att med upphävande av klandrade beslutet förordna, att ersättning for bristande tjänstebostad skulle utgå med 500 kronor för ar till Werner och 200 kronor för ar till Bertha Heimdahl. Häri hade församlingen sökt ändring.
K. m: t har den 22 maj 1929 ej funnit skal att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
Skolbyggnadslån. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt följande ansökningar om tillstånd att för skolbyggnadsändamål upptaga amorteringslån: från Barsebäcks, Borlunda och Skeglinge, Grinstads, Gärdserums, Hackvads, Sjörups, Södra Möinge, Torups, Väse och Ölseruds församlingar, varjämte överstyrelsen hemställt, att Strängnäs landsförsamling medgives rätt att for skolbyggnadsändamål upptaga lån till det belopp, som k. m: t finner skäl bestämma.
Extralärarnas medelålder 35 ar. Sveriges extralärarförening har utgivit en förteckning över obefordrade ämneslärare med akademisk utbildning vårterminen 1929. Förteckningen upptager inalles 671 obefordrade ämneslärare, av dessa äro 461 provårsutbildade.
Extralärarnas medelålder ar f. n. 34,8 ar. Av matrikeln framgår vidare att medelåldern vid utnämning till adjunkt undergått en ständig förskjutning uppåt och var ar 1928 uppe i 38,6 ar. Ar 1926 var motsvarande siffra 35,9, och ar 1927 var den 36 ar. Antalet tjänstgöringsterminer vid första utnämning till adjunkt utgjorde under ar 1929 (t. o. m. 3 maj) för doktorer och licentiater 15,8 terminer och för magistrar och kandidater 18,4 terminer.
Doktofsavhandling i barnpsykologi.
I skrivelse till skolöverstyrelsen hade övningsskolläraren fil. lic. Herman Siegvald anhållit om tillstånd att efter vederbörande rektorers medgivande och i enlighet ined deras närmare föreskrifter under höstterminen 19’29 vid högre allmänna läroverk, flickskolor och kommunala mellanskolor samt eventuellt folk- och småskoleseminarier företaga psykologiska undersökningar for insamling av material till en doktorsavhandling med titeln »Typiska skiljaktigheter mellan manliga och kvinnliga individer beträffande den psykiska utvecklingen .under skolåldern».
Med anledning härav har skolöverstyrelsen meddelat, att överstyrelsen for sin del intet har att erinra mot de ifrågasatta psykologiska ainder sökningarna. .
Djurskyddsföreningen i Helsingfors har
tilldelat f. folkskolläraren Adolf Edén i Äppelviken föreningens hederstecken (silvermedalj), »betygande på detta sätt sin erkänsla för ett hängivet arbete för djurens val».
Dansk hembygds kur s i Viborg. Pet
sjunde danska Hjemstavns-Stsevne hålles den, l-’6 instundande augusti i Viborg, Under kursens sex dagar komma deltagarna genom föredrag och exkursioner att göras bekanta med såväl den gamla, vackra .staden Viborg som den omgivande nejden, dess mellan jutska natur, dess arkeologi och historia. Fem utflykter komma att anordnas. Hela avgiften for deltagare i kursen utgör 7(5 kronor (for rum, mat, föredrag, utfärder etc.). Vid anmälan, som helst bör ske före den l juli och sändas till Hjemstavnsstsevnet, Viborg,. Danmark, betalas 4Q kronor. På danska järnvä* garna lämnas vid resa till och från kursen 25 procents rabatt. Närmare upplysningar erhållas i det nyss utkomna kursprogrammet. Svenska lärare och lärarinnor äro välkomna till kursen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
