Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 27
SVENSK LÄKARETIDNING.
539
som även äro öppna för utländska skolresegrupper. Undervisningen i folkskolan ar kostnadsfri. Obemedlade barn erhålla skolböcker gratis.
Sedan lang tid tillbaka kunna dissi-denters barn befrias från att deltaga i religionsundervisning. Dessa barn sammanföras nu i s. k. Sammelschulen, i vilka undervisningen bedrives efter samma läroplan som i folkskolan, dock med uteslutning av religionsundervisning. I några av dessa skolor har man i stället undervisning i moral eller allmän religionslära. En särskild ställning intaga 10 s. k. Lebensgemeinsehafts-schulen. Dessa gälla som försöksskolor, och var och en av dem har sin särprägel. Lärare, föräldrar och lärjungar bilda en skolförsamling (Schulgemeinde), eleverna i de mellersta och högsta klasserna bilda en elevförsamling (Schiilerge-meinde), och den senares representanter bilda ett elevutskott. Detta har framför allt uppsikt över ordning och disciplin inom skolan; kroppsaga ar ej här tilllåten. Ett av representanter for föräldrarna sammansatt »föräldrautskott» vakar över ungdomens vård och fostran. Föräldrar och lärare komma ofta samman for att rådslå om allt, som rör skolan, och därvid särskilt om anordnandet av skolfester. Föräldrarna få när som helst närvara vid undervisningen. Stoffet till denna tages från barnens upplevelser och omedelbara omgivning, och häri ligger kanske en fara. Barnens tanke- och känsloliv kommer därigenom sa småningom att alltför snävt inriktas på den värld, den miljö, i vilken de leva, och uppfostran kan därigenom bli ensidig. Undervisningsformen ar mycket fri. Barnen rätta sig själva och kritisera varandra ganska skarpt. Läraren träder härvid icke i förgrunden utan intager mera en övervakande roll. En sådan skolform medger självfallet ej någon fast läroplan. Ämne for undervisningen ar det, som tillfälligtvis erbjuder sig. Liksom i andra skolor uppställas dock bestämda mal, som måste uppnås.
Slöjden
har i Berlins skolor måst föra en lång kamp for sin existens, På 1880-talet reste lärare från Berlin till Nääs för att där studera slöjd. I Berlin fann slöjden först endast en liten skara anhängare, som med privata medel upprättade några slöjdsalar, där deltagandet i undervisningen var frivilligt. Den stora massan av lärare förhöll sig avvisande, och först sa småningom vande man sig vid tanken. Man erkände i princip slöjdens berättigande, men dess införande som särskilt ämne stötte alltid på starkt motstånd. Först i början på 1900-talet uppstod en förändring i tänkesättet. En förordning av ar 1915 införde slöjden på schemat som frivilligt ämne. Ar 1919 övertogos de då befintliga 7 slöjdsalarna av staden och även några nya anordnades. För flickor anbefalldes bast- och papparbeten. Några genomgripande åt-
gärder kunde emellertid icke under inflationstiden genomföras på grund av bristen på pengar. Först i oktober 1923 upptogs slöjden som särskilt undervisningsämne. Fullt genomförd har dock ej bestämmelsen blivit. För de s. k. Sonderschulen ar slöjden dock oumbärlig. I omkring 300 slöjdverkstäder undervisas nu inemot 20,000 folkskolebarn. Vid mellanskolorna ar slöjden ej obligatorisk, och vid de högre skolorna har den ännu ej införts.
Undervisning i huslig ekonomi
har också numera införts. I flickskolornas högsta klasser funnos skolkök redan fore kriget. De inrättades ursprungligen på privat initiativ. Deras antal var därför ringa, och undervisningen valfri. Sedan 1925 ar den obligatorisk. Spädbarnsvård ingår i naturkunnighetsundervisningen. Ar 1928 erhöllo 6,400 flickor, fördelade på 380 avdelningar, i 50 skolkök undervisning i huslig ekonomi.
Ett nytt ämne, som nu kämpar för sitt existensberättigande i folkskolan, ar
trafikundervisning.
Denna har till uppgift att införa barnen i de olika trafikformerna och bibringa dem trafikvana, något som på grund av storstadens starka trafik synes särskilt nödvändigt. En tidskrift, »Die Verkehrswacht» skall understödja arbetet.
För undervisning i
trädgårdsskötsel
har man skapat två institutioner, där denna bedrives systematiskt i större utsträckning, den äldre i Neukölln, den yngre, mera fulländade, i Wilmersdorf. Små skolträdgårdar uppstå överallt, där tillfälle därtill erbjuder sig. Man erkänner allmänt trädgårdsskötselns uppfostrande betydelse. För en djupare förståelse särskilt av den naturvetenskapliga undervisningen erbjuder den en värdefull hjälp. Men även andra ämnen lata sig osökt förbindas med trädgårdsundervisningen. Till hjälp för undervisningen* i naturkunnighet har man skapat en centralskolträdgård, som levererar åskådningsmateriell till mer an 400 skolor och dessutom föremål, lämpliga som modeller vid teckningsundervisningen. Skolorna begagna sig rikligt av tillåtelsen att besöka denna trädgård. I den naturhistoriska undervisningens tjänst stå också besök i Zoologiska trädgården och Akvariet, vilka två institutioner ju åtnjuta världsrykte. Då båda erhålla kraftigt ekonomiskt understöd av staden, äro besök av skolbarn under lärares ledning avgiftsfria. Det nyinrättade planetariet tjänar till hjälp vid geografiundervisningen.
Mellanskolorna
inrättades genom en kungörelse av den 15 oktober 1872. De ha väsentligen till
uppgift att förbereda lärjungarna för borgerliga yrken och för ledarplatser inom det praktiska livet. Utom de allmänna undervisningsämnena ha därför i skolorna införts kurser i bokföring, Stenografi och handelsräkning samt i flickskolorna sömnad, spädbarnsvård, huslig ekonomi, sjukvård och hälsolära. I ungefär % av mellanskolorna ar engelska, i ej fullt Vs franska språket obligatoriskt ämne. Skolavgiften ar 60 Mark pr ar.
Det högre skolväsendet
ar synnerligen mångsidigt. De viktigaste ämnena i alla högre skolor äro tyska oclx matematik. I gymnasierna få klassiska sprak, grekiska , och latin, en mera framskjuten ställning. Bland de moderna språken ar franskan mest gynnad. I realgymnasiema saknas grekiska; i stället ha engelska och franska större utrymme. I de s. k. Oberrealschulen ligger tyngdpunkten hos de matematisknaturvetenskapliga ämnena jämte engelska och franska. Inom de nyskapade s. k. »Deutsche Oberschulen» har den tyska kulturen mera skjutits i förgrunden, och som levande språk har man här engelska och franska.
I hela Tyskland finnas 155 »Auf-bauschulen». Av dessa äro 131 Deutsche Oberschulen, 23 Oberrealschulen och blott en skola ar ett humanistiskt gym-na^ium. I de höglre skolornas högsta klasser förekommer ofta en uppdelning på olika linjer. Ofta har man dessutom inrättat frivilliga kurser i främmande språk, såsom spanska, italienska och t. o. m. ryska. Några högre skolor äro inrättade som »Lebensgemeinschafts-schulen» med en friare skolordning och utan bestämd läroplan. Många högre skolor mottaga kvinnliga elever. Avgiften beräknas efter föräldrarnas inkomst och efter det antal barn från samma familj, som samtidigt besöker en högre skola.
En intressant försöksskola
ar Scharf enberg, vilken upprättades som sommarskola på en ö i Tegeler See såsom en del av ett av Berlins gymnasier, men som nu har utvecklat sig till en permanent institution. Här mottagas framför allt barn från Berlins folkskolor, vilkas begåvning efter ingående undersökningar och prövningar framstår som obestridlig. Avgiften ar obetydlig eller bortfaller fullständigt. Med anstalten ar förbundet ett jordbruk, där barnen få verksamt deltaga i arbetet. De iakttagelser och erfarenheter, som därvid göras, användas vid undervisningen, som delvis ar s. k. allmänundervisning (Gesamtunterricht). Barnen kunna knappast sagas vara indelade i klasser, snarare i arbetslag, till vilka de sammanföras efter böjelser och anlag. Lärare och lärjungar bilda en skolförsamling. Vid aftonunderhållningar dryftas önskemål beträffande skolan och förslag till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
