Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
541
.änder medverkan av utmärkta förmågor och de bästa sångkörer erbjudas mot en låg inträdesavgift. Förstklassiga teatrar ge skolföreställningar.
De höjda krav den nya tiden ställer på skolan nödvändiggöra helt naturligt en vetenskapligt
fördjupad lärarutbildning.
Två institut i Berlin uträtta i detta avseende ett utmärkt arbete, nämligen das Centralinstitut fur Erziehung und Unterricht samt Lessing-högskolan. Båda äro privata företag men erhålla understöd av staten och staden. Centralinstitutet befordrar lärarutbildningen genom intressanta föreläsningar och föredragsserier, genom kurser inom olika pedagogiska områden, även tillgängliga för utlänningar, genom studieresor till historiskt eller vetenskapligt intressanta trakter och upptar till behandling alla frågor rörande uppfostran och undervisning. En permanent utställning av undervisningsmateriell och en upplysningsbyrå for pedagogiska frågor stå i samband med institutet.
Diesterweg-högskolan ar en annan institution för lärarutbildning. Den uppstod ar 1919 på föranstaltande av Berlins lärarförening. Jämte denna har stadsförvaltningen del i företaget. Den ordnar arbetsgrupper for forskningar inom bestämda områden eller för isolerade undersökningar och praktiska försök inom skolan. Alla frågor, som den moderna skolan måste diskutera för att kunna fylla sina uppgifter, behandlas här. Särskilt har den tagit om hand den praktiska utbildningen av lärare vid h j älpklasserna. Slö j dseminariet, där slöjdlärare utbildas, ar en annan gren av Diesterweg-högskolan.
Ett stort antal lärare i Berlin har underkastat sig en efterprövning och därigenom förvärvat rätt till universitetsstudier. De ha sammanslutit sig till »Föreningen för studerande lärare» och till arbetsgrupper för att ömsesidigt kunna hjälpa varandra vid sina studier.
För studieresor ställer staden varje ar en bestämd summa till förfogande. För att bättre kunna ställa ljusbilder i undervisningens tjänst har staden skapat en centralsamling av ljusbilder. För närvarande äro 30 skolbiografer i verksamhet. Även de större biograferna användas för undervisningsändamål. For vidare utbildning i konsten att använda film har bildats en särskild sammanslutning av lärare, vilken har ombildats till ett »Filmseminar», utgörande en gren av Diesterweg-högskolan. Längre eller kortare kurser införa skolbiografföre-ståndarna i skolf ilmens praktiska användning.
En utförligare framställning av Berlins skolväsen finnes i den nyligen utkomna boken »Das Berliner Schul-wesen», författad av Stadtschulrat Jens Nydahl. Boken erhålles från Verlag "Wiegand und Grieben, Berlin, till ett pris av 20 Mark.
Nya folkskolinspektörer.
F. G. Hedenmark.
K. m: t har utnämnt och förordnat folkskolläraren Frans Georg Hedenmark, Östersund, att fr. o. m. den l juli 1929 vara folkskolinspektör i Västerbottens norra inspektionsområde och överläraren i Överluleå skoldistrikt Sven Bernhard Hedby att fr. o. m. den l juli 1929 vara folkskolinspektör i Norrbottens mellersta inspektionsområde.
Hedenmark ar född i Linsells församling, Jmt., den 29 september 1882. Han avlade folkskollärarexamen i Härnösand 1903 samt organist- och kyrkosångarexamen 1904. Åren 1903- 1908 innehade H. förenade tjänster i Hede församling, Jmt., 1908-1913 var han lärare i Lerviks folkskola i Söderhamns skoldistrikt och sedan 1914 har han innehaft plats som lärare i Östersund, från 1920 som tillsyningslärare. H. har tjänstgjort som t. f. folkskolinspektör i Jämtlands södra inspektionsområde under skilda tider samt sedan l aug. 1928 som t. f. folkskolinspektör inom Västerbottens norra inspektionsområde.
H. har varit ledamot av stadsfullmäktige i Söderhamn, varit lärarkårens representant i Hede skolråd, ar sedan 1919 ledamot av Östersunds folkskolestyrelse, ledamot av styrelsen för Östersunds högre folkskola, ordförande i Jämtlands läns länsnämnd av Sveriges allmänna folkskollärarförening, v. ordf. i Östersundskretsen av S. A. F. m. m.
Hedby Ur född den 25 augusti 1890 i Överluleå församling och avlade folkskollärarexamen i Luleå 1915 samt organist-’ och kyrkosångarexamen samma ar. Sin första tjänstgöring som lärare fick han i sin hemförsamling och tillträdde ordinarie tjänst därstädes 1916. Sedan Överluleå församling uppdelats i två skoldistrikt - det nya distriktet bildades av Bodens stad - 1919, förordnades Hedby som överlärare i Överluleå skoldistrikt.
H. har varit ordförande i distrik-
8. B. Hetäy.
tets byggnadsnämnd, ledamot och v. ordförande i skolrådet, skolkassor, ledamot och sekreterare i ekonominämnden, ordförande i Överluleå lärarförening under 6 ar och lärarkårens representant i skolrådet åren 1917 och 1918. H. ar ordförande i barnavårdsnämnden, ordförande i kommunalfullmäktige sedan 1923, förbundsfullmäktig för Norrbottens län i Landskommunernas förbund m. m.
Folkskolans vänners möte.
Svenska folkskolans vänners elfte allmänna möte har hållits i Norrköping den 18-20 juni.
Till mötets hedersordförande utsågs biskop E. Aurelius, till förste ordförande f. överläraren Axel Blomqvist, Stockholm, förste vice ordförande kyrkoherden J. Sjöholm, Norrköping, och förste läraren E. Aren och till sekreterare hrr F. Johansson och G. Granlund.
Första mötesdagen höll rektor C. Christensen, Köpenhamn, föredrag över ämnet »Vilka speciella krav ställer nutiden på den kristna läraren?»
På kvällen var samkväm anordnat å Strömsholmen.
Andra mötesdagen höll lektorn teol. dr J. Lundberg, Norrköping, föredrag om »Bibeln i skolans kristendomsunder-visning» och lektor H. Bergwall, Uppsala, talade över ämnet »Kamratskap och självständighet».
Därefter upptogs överläggning om riktlinjerna för undervisningen i kristen tros- och livsåskådning. Inledare var lektorn teol. dr H. Steen, Vänersborg. Därefter följde diskussion.
Under sista mötesdagen höllos först tvenne föredrag, det ena av seminarielektorn teol. dr Johannes Ljunghoff, Kalmar, över ämnet »Vad kan göras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
