Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
VENSK LÄRARETIDNING.
Nr 27
för att förbättra resultatet av kristendomsundervisningen i folkskolan?», det andra av missionsdirektor Gunnar Dahlqvist över »Vad missionens läge kräver av oss just nu».
Därpå fortsattes överläggningen om riktlinjerna for undervisningen i kristen tros- och livsåskådning. Följande resolutionsförslag framlades och antogs:
For att kristendomsundervisningen i folkskolan må kunna komma till sin fulla ratt och bliva i möjligaste mån ’fruktbringande finner mötet det nödvändigt att följande ändringar i 1919 års undervisningsplan vidtagas.
1. Tiden för kristendomsundervisningen utsträckes å folkskolestadiet till tre veckotimmar.
2. Anvisningen, att den föreskrivna sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen skall anknytas till bergspredikan och sa anordnas, att den ej påkallar användning av lärobok, utgår och ersattes med en anvisning av innehåll, att nämnda sammanfattning skall ske med ledning av en på biblisk grund utarbetad lärobok.
3. Luthers lilla katekes godkännes som en dylik sammanfattande lärobok.
Frågan om »Kristendomsämnet i fortsättningsskolan» inleddes därefter av folkskolläraren A. G. Joelsson.
Följande resolution antogs:
Föreningen Svenska folkskolans vänners elfte allmänna möte uttalar sin tillfredsställelse över fortsättningsskolestadgans ’föreskrift, att religiöst-sedliga moment skola ingå i fortsättningsskolans undervisning. Då emellertid ej någon föreskrift gives angående den tid, som bör anslås for tillgodoseendet av sagda moment, blir ifrågavarande undervisning i alltför hög grad ’beroende av den lokala skolmyndighetens eller den enskilde lärarens intresse för densamma. Mötet vill framhålla önskvärdheten av att i fortsättningsskolestadgan inrymmes den av ifolkundervisningskomimittén föreslagna bestämmelsen, att Vis av undervisningstiden eller 15 timmar under varje årskurs skola anslås för de religiöst-sedliga momentens tillgodoseende.
Likaså anser mötet önskvärt, att fortsättningsskolestadgan i likhet med folkskolans undervisningsplan inrymmer en bestämmelse, att, därest fortsättningsskolan ar anordnad som dagskola, 10 minuter, f öre den första undervisningstimmens början skola anslås till morgonandakt samt att arbetsdagen bör avslutas med psalmsång och bon.
Mötet vill kraftigt betona plikten för fortsättningsskolans lärare att tillgodose de reli-. giöst-sedliga momenten, särskilt i samband med undervisningen i medborgar- och arbets-kunskap, sa att lärjungarna bibringas den kristna uppfattningen av såväl det medborgerliga livet som den enskildes livsuppgift. Då emellertid denna undervisning ställer stora krav på läraren, vill mötet framhålla önskvärdheten av att vid de årligen återkommande utbildningskurserna för lärare i fortsätt-ningsskolan sådana föreläsningar anordnas, som iäro ägnade att klargöra de religiöst-sedliga grundsatsernas samband med ifrågavarande ämnen.
Ordföranden avslutade därefter mötet med ett anförande, vari han riktade ett tack till stadens myndigheter och kyrkoherdar samt i övrigt till alla, som visat uppmärksamhet mot mötet eller haft med detsamma att skaffa. Kyrkoherden J. Sjöholm framförde därpå mötesdeltagarnas tack till ordföranden.
Provåret reformeras.
1927 års Skolsakkunniga - f. generaldirektören B. J:son Bergqvist, undervisningsrådet H. Wallin och rektorn rdfelt - hava nu avgivit av k. .nbefalld utredning med förslag .de praktisk lärarkurs for blivan-
A.
m: t j angåe: de lärbverkslärare m. fL
bt betänkande framhålla de sak-ja till en början, att provåret rån sin tillkomst varit avsett att tt övnings- och försöksår, men att utvecklingen synpunkten ^av prov
l si kunni ända vara e under
i betydelse av prövning allt mer skjutits i förgrunden. De sakkunniga hålla före, att denna utveckling bor motarbetas. En lärarkurs av sa ringa omfattning som ett ar kan aldrig förväntas göra den blivande läraren färdig för sitt kall. Kursen måste därför i främsta rummet betraktas som en övningstid, och lärarkandidaternas prestationer under denna tid få ej med avseende på deras framtida befordran tillläggas alltför stor betydelse.
For att sa långt möjligt ar tillmötesgå från lärarkandidaternas sida ofta framfört önskemål, att deras ställning under provåret måtte i görligaste mån bliva lik en vanlig lärares, ha de sakkunniga föreslagit anordningar, som gå ut på att utbildningsarbetet måtte i betydligt utsträckt mån taga sikte även på lärarens uppfostrande verksamhet och i sådant syfte kunna bereda lärarkandidaterna tillfälle att deltaga i en klassföreståndares uppgifter m. m. För sådant ändamål ha de sakkunniga föreslagit, att en längre undervisningsserie, dock högst på en termin, skall anordnas i något av’var j e lärarkandidats ämnen samt att kandidaterna skola medverka vid betygssättning m. m. och även i övrigt beredas en ställning, som sa mycket som möjligt närmar sig en vanlig lärares.
Bland viktiga ändringar i övrigt må nämnas, att för lärarbehörighet skall fordras betyg i ämnet pedagogik, ett betyg, som dock skall kunna förvärvas under själva utbildningskursen. De sakkunniga framhålla därvid vikten av att kurserna i ämnet erhålla en läggning och ett innehåll, som kunna bliva av verklig betydelse och till omedelbar nytta för lärarkandidatens blivande verksamhet.
For att stärka de kvalifikationer, som lärarna vid utbildningsanstalterna böra äga, föreslås bi. af: att höja anslaget till resestipendier for pedagogiska ändamål; att tid efter annan sammankalla föreståndarna för utbildningskur serna till överläggningar med skolöverstyrelsen; samt att anordna utbildningskurser för lärarna under sommarmånaderna. I samband härmed föreslås att genom särskilt anslag tillgodose utbildningsanstal-terna med pedagogisk litteratur och undervisningsmateriell m. m. Vissa ekonomiska önskemål anses emeller-
tid tillkomma skolöverstyrelsen att fora vidare: i fråga om vissa andra hänvisas till den sittande löneregleringskommittén.
De sakkunniga föreslå även, att lärarkandidaterna skola åtnjuta en gratifikation av 300 kr. för termin. Samtliga av de sakkunniga nu framställda ekonomiska förslag beräknas föranleda en ökning i den årliga kostnaden av 45,300 kr.
Betänkandet åtföljes av fullständigt förslag till ny stadga samt erforderliga bilagor, däribland en historik över provåret i Sverige, utarbetad av fil. dr Einar K. G. Smedberg.
Adertonde allmänna svenska folkskollärarmötet.
Efter förslag av Stockholms folkskollärarförening har centralstyrelsen för S. A. F. utsett organisationskommitté för det adertonde allmänna svenska folkskollärarmötet, vilket ar avsett att hållas 1930. Organisationskommittén hade konstituerande sammanträde den 31 maj. Sedan centralstyrelsens ordförande, folkskolinspektör Carl Lidman meddelat, att han vore förhindrad att åtaga sig ordförandeskapet i kommittén, utsågs till ordförande riksdagsman Värner Rydén. Till vice ordförande utsågs överläraren Edvin Stålfelt, till sekreterare överläraren Osvald Eydén och till kassaförvaltare samt byråföreståndare, överläraren Karl Steenberg. Organisationskommittén uppdelade sig sålunda:
Programutskottet: Småskollärarinnan Ebba Andersson, undervisningsrådet N. O. Bruce, överläraren Frida Hamer, folkskolläraren Fritz Johansson, borgarrådet Oscar Larsson, folkskolinspektören Carl Lidman, folkskolinspektören Karl Nordlund, överläraren Osvald Rydén, riksdagsmannen Värner Rydén (sammankallande), överläraren E’dvin ’Stålfelt, rektor Anna Sörensen samt överläraren Leander Wallerius.
Inkvarteringsutskottet: överläraren Paul Andersson (sammankallande), folkskollärarinnorna Elsa Brandt och Hildur Carli, småskollärarinnan Anna Maria Carlsson, folkskollärarna Karl-Erik Karlsson och Gösta Kock, folkskollärarinnan Tyra Persson samt folkskolläraren Nils Stålfelt.
Utställningsutskottet: Undervisningsrådet Hjalmar Berg (sammankallande), småskollärarinnan Magda Carlsson, överläraren Albert Lindberg, teckningslärarinnan Andrea Lindberg, slöjdinspektören Gunnar Nilsson samt överlärarna John Nilsson och David Nöjd.
Byråutskottet: Folkskolläraren Edvin Almin, folkskollärarinnan Karin Broström, folkskolläraren Enoch Klint, småskollärarinnan Anette Nilsson, folkskolläraren Karl Regfors, överläraren Karl Steenberg (sammankallande), folkskolläraren Gustav Storgård, folk-skollärarinnan Elsa Trottestam samt folkskollärarna Vilhelm Vide och Rickard örten-dal.
Festutskottet: Folkskolläraren August Dalfors, överläraren Cyrus Granér (sammankallande), folkskolläraren Per Lundgren, folk-skollärarinnorna Gerda Nystedt och Ingegerd Palmer samt folkskolläraren Ragnar Wirsén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
