Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.Nr 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
565
melser i ärendet bli lärare Tid sådana skolor ej i samma man som hittills rättslösa, sa snart fråga om en omorganisation av folkskoleväsendet föreligger inom ett skoldistrikt. Finnas inom distriktet andra jämförliga tjänster eller befattning som lärare vid småskola lediga, kommer en lärare, som genom omorganisationen eljest skulle förlora sin anställning, att utan vidare förflyttas till sådan tjänst. Men även där ledig tjänst ej finnes inom skoldistriktet, kunna de lokala skolmyndigheterna ej utan vidare avskeda en vid en tilltänkt omorganisation överflödig lärare. Innan en ordinarie småskollärartjänst le-digförklaras, skall sålunda ett särskilt Övervägande äga rum, huruvida en omorganisation inom skoldistriktet kan förestå, genom vilken en biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola kan bli överflödig. En omorganisation, som skulle medföra entledigande av lärare av nyssnämnda kategori, kan ej genomföras utan medgivande av vederbörande folkskolinspektör och domkapitel eller, vid skiljaktiga meningar mellan dessa, skolöverstyrelsen.
Genom förevarande riksdagsbeslut har, sa långt förhållandena nu möjliggjort, en tryggare rättslig ställning skapats för den lärarkategori, varom här ar fråga. Man torde kunna hysa förhoppning, att avskedandeii av sådana lärare hädanefter komma att bliva mycket sällsynta - en sak, varom emellertid först erfarenheten kan fälla ett avgörande omdöme.
Emellertid har hela den äldre generationen saknat de rättsregler, som nu kommit till stånd. Många lärare torde under årens lopp ha förlorat sin anställning i samband med genomförda omorganisationer av skolväsendet. På dem äga icke de nya bestämmelserna tillämpning. Ofta befinna sig sådana lärare fullständigt oförskyllt i en synnerligen bekymmersam ställning. Frågan om att göra något för sålunda avskedade lärare har väckts av en bland centralstyrelsens ledamöter, hr Värner Rydén, som till centralstyrelsen inlämnat följande motion:
Under handläggningen vid årets riksdag av frågan om en förbättrad rättslig ställning för biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola har den tanken alltmer mognat hos mig, att S. A. F. måste taga sig an de lärares sak, som entledigats från sina befattningar av nyssnämnda art på grund av genomförda omorganisationer inom skolväsendet. Flera fall ha kommit till min kännedom, där dessa entlediganden verkat rent upprörande med hänsyn till vederbörande lärares förhållanden, och jag har svårt att tänka mig, att riksdagen skulle säga ett oväger ligt nej, därest en väl grundad framställning i ärendet förelades densamma. Då 1927 års skolreform genomfördes, fattade riksdagen det beslutet i fråga om lärarinnor vid privat lär ov er ken, att de, som i fem ar haft anställning vid sådana läroanstalter men genom omorganisationen bleve utan anställning, skulle erhålla statsunderstöd efter vissa närmare angivna grunder. Under sådana förhållanden kan det knappast moraliskt försvaras, om av likartad anled-
ning avskedade kommunalanställda lärare skulle lämnas utan all hjälp.
För att erhålla ett tillförlitligt underlag for en framställning i ärendet till regering och riksdag måste emellertid en vida mera omfattande undersökning äga rum, an vad som av en enskild person kan åstadkommas. Då nu huvudfrågan genom riksdagens beslut blivit löst, torde tidpunkten vara inne att ofördröjligen igångsätta en sådan undersökning. Jag hemställer därför, att centralstyrelsen måtte genom frågans utsändande till kretsarna redan i ar söka dessas medverkan för erhållande av uppgifter och övrigt utredningsmaterial i ärendet.
Centralstyrelsen behjärtar på det livligaste det sålunda framkomna förslaget och har beslutat att redan i ar utsända ärendet till kretsarnas behandling. Främsta syftet härmed ar att genom kretsarnas medverkan få till stånd ett tillförlitligt och utförligt material for frågans bedömande. Detta material avser i första hand att läggas till grund för en eventuell framställning i ärendet till vederbörande statsmyndigheter.
Centralstyrelsen vill emellertid till vägledning vid frågans behandling inom kretsarna anföra ytterligare några synpunkter.
De förevarande lärarkategorierna - biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola - ha i stor utsträckning anställts under den omfattande brist på folkskollärare, som härskade från slutet av 1880-talet och till början av 1920-talet. Antalet av dessa lärare har vuxit under årens lopp och uppgår ännu till över 3,000. Denna kår har fyllt en mycket betydelsefull uppgift, och arbetet har mången gång utförts under påfrestande och svåra förhållanden. Inom denna kategori återfinna vi de lärare, som tjänstgjort i våra sämst lottade skolor i riket: flyttande skolor i ödebygderna, skolor utan egna skollokaler och med de torftigaste förhållanden i olika hänseenden.
Samtidigt ha dessa skolor betraktats som ställda på avskrivning. Någon ordinarie anställning eller häremot svarande rättslig ställning har icke ansetts kunna beredas deras lärare. Sedan riksdagen ar 1917 principiellt uttalat sig för införande av heltidsläsning i största möjliga utsträckning samt for anställande av lärare med folkskollärarexamen å folkskolestadiet, ha skolförfattningarna ändrats i överensstämmelse med denna riksdagens ståndpunkt. Därmed har inletts ett omorganisationsarbete å folkskolans område, som kännetecknats av att biträdande lärartjänster vid folkskola i växande .utsträckning förändras till f olkskollär art j ans-ter och mindre folkskolor förändras till skoltyper, tillhörande någon av folkskolans huvudformer. Genom detta omorganisationsarbete har antalet lärare av här åsyftade båda kategorier inskränkts.
I allmänhet torde sådana omorganisationer ha genomförts i samband med att någon lärare stått i beredskap att avgå från sin befattning som biträdande lärare eller lärare vid mindre folk-
skola. Men inånga fall ha förekommit, där omorganisation genomförts, som medfört entledigande av lärare, utan att denna kunnat beredas någon annan anställning. Centralstyrelsen känner åtskilliga fall, där sådana entledigar den träffat lärare nara pensionsåldern eller vid en levnadsålder, då utsikterna att erhålla en ny anställning äro ringa eller inga. I sådana fall har omorganisationen ofta medfört, att lärare med en långvarig och förtjänstfull gärning i folkskolans tjänst på gamla dagar ställts på bar backe, ja, t. o. m. måst anlita fattigvården.
En sådan behandling av det allmännas tjänare ar i hög grad obillig och upprörande. Staten plägar icke å andra områden förfara med slik hårdhet. Många paralleller kunna göras, som visa riktigheten av ett sådant omdöme. Pensioner eller understöd beviljas numera sa gott som undantagslöst åt olika slags arbetare, som en längre tid haft anställning i statens tjänst. Indelta soldater, lantbrevbärare, poststationsföre-ståndare av olika slag - alltså personer, som i intet hänseende haft en sa pass fast eller varaktig anställning i det allmännas tjänst som här ifrågavarande lärare - lämnas ej utan stöd, om de avgå efter en längre tids uppehållande av sina tjänster.
Dylika exempel skulle kunna anföras i stor utsträckning.
Ett an mera likartat och till tiden närliggande exempel kan anföras från ar 1927. I samband med genomförandet av 1927 ars skolreform förutsågs, att genom den förestående omorganisationen av det högre skolväsendet ett antal lärarinnor vid privatläroverken kunde komma att förlora anställningsmöjligheter. Riksdagen beslöt därför,
att, därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola, högre flickskola på orten till följd av bristande anslutning icke vidare kunde upprätthållas och på den grund vid flickskolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring ginge förlustig sin anställning, hon ägde, under förutsättning, att hon vid början av nämnda ombildning uppnått en ålder av 50 ar samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den l mars 1927, intill dess hon fyllde 60 ar av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon till uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid högre flickskola.
Ar 1928 antogs i samband med beslut angående statsbidrag till kommunala flickskolor en motsvarande bestämmelse för de lärarinnor vid privatläroverken, som förlorade sin anställning genom en högre flickskolas ombildning till kommunal flickskola, och skulle denna bestämmelse äga tillämpning beträffande lärarinnor vid högre flickskolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio ar, räknat från den l januari 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
