Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 29
anförande över ämnet »Reseminnen från Amerika och särskilt från dess skolvärld».
Tal. berörde först de gängse vanföreställningarna om Amerika och dess folk. Dessa föreställningar äro ytligt betonade. Folksjälen rymmer mera stabilt gods. Till detta ha svenskarna lämnat ett ej föraktligt bidrag.
iFolkskolebyggnaderna på landsbygden %ade givit tal. ett intryck av tarvlighet och ogästvänlighet. De äro statens. Skolgången ar obligatorisk 6-S ar. Som påbyggnad till folkskolan finnas de s. k. högskolorna, vilka motsvara våra fortsättnings- och lärlingsskolor. För den högre bildningen sörjdes genom skolor med kurser, motsvarande våra gymnasier och universitet.
I skolorna meddelades ingen religionsundervisning, utan fingo de olika religionssamfunden sörja för denna genom söndagsskolor och bibelkurser. Undervisningen i söndagsskolan eker vanligen på engelska. I kyrkorna hålles däremot predikan på såväl svenska som engelska. Kristendomsundervisningen avslutas med konfirmation.
Tal. ffamnöll vårt skolsystems förtjänster framför det amerikanska, särskilt vad kristendomen vidkommer.
Därefter höll undervisningsrådet Nils Hänninger föredrag om »Bokens bruk i skolarbetet».
Föredragshållaren förutskickade, att han menade boken i vidsträckt betydelse och inte bara läxböcker.
Böckernas användning bor ses i samband med skolans uppgift. Skolan skall bibringa icke endast kunskaper utan även medborgerlig fostran. För vinnande av dessa ändamål bör vid böckernas användning föreläggas barnen arbetsuppgifter, där böckerna tagas till hjälp som källskrifter.
När man laser i historien om Gustaf Vasa, kan man ge t. ex. följande uppgift: »Vilka svårigheter mötte Gustaf Vasa i början av hans regering?» Med böckernas hjälp få barnen då söka lösa uppgiften. Samma tillvägagångssätt l:an användas även vid innanläs; ning - särskilt den tysta - och vid begag-v nande av skolbibliotek följes samma metod.
Föredragshållaren lämnade anvisningar om hur ett bibliotek bor inrättas och läsningen av detsamma bedrivas. Barnen tycka till en början mest om roliga böcker, och denna deras fallenhet bor ej hindras men väl vägledas, och éet kan ha sina risker att för tidigt syssla med den egentliga skönlitteraturen, enär lusten for densamma då lätt kan förkvävas.
Därpå följe ett kort föredrag av överläraren A. Lindier g; Stockkolm, om »Filmförevisning».
Föredraget rörde sig oni filmen i undervisningens tjänst. Föredragshållaren redogjorde för det metodiska, tillvägagångssättet vid förevisningarna och betonade vikten av deras anslutning till den övriga undervisningen.
I den därpå följande filmförevisningen redogjordes närmare för tillvägagångssättet för filmens användning.
Kl. 5 samlades omkring 200 inbjudna och mötesdeltagare till gemensam middag å Stora hotellet, där ordföranden, folkskolinspektör A. T. Wahlström hälsade gästerna välkomna. Stadsfullmäktiges ordförande kamrer G. V. Fa-grell höll ett välkomsttal å Ulricehamns stads vägnar.
Folkskolinspektör Wahlström höll senare tal för hedersgästerna, vilket besvarades av biskop Danell och landshövding von Sneidern.
På aftonen hölls en fulltaligt besökt konsert i kyrkan av Folkskollärarför-eiiingens sångkör.
Mötets förhandlingar fortsattes på torsdagen under ledning av vice ordföranden O. Malmborg. Telegram från konungen och ecklesiastikministern upp-lä;stes.
Därefter bestegs talarstolen av domprosten Sven Carlson i Linköping, som hö|l föredrag över ämnet »Något om polarens själsliv».
I ingen ålder förefinnes ett sa stort behov av^förståelse som under pojkåren, framhöll tal. Det gives sa många möjligheter att ta fel beträffande de unga, med påföljd att en oöverstiglig mur reses mellan dessa och deras handledare. Det ar för oss äldre en oändligt viktig uppgift att tänka, leva och praktisera oss in i särskilt pojkarnas själsliv under "åldern 13-20 ar. Man måste beträffande dessa skilja emellan driftshandlingar, vanehandlingar och viljehandlingar. Bland drifterna framträder först frigörelsedriften. Pojkarna syssla mycket med sig själva, överskatta sig och söka undandraga isig beroendet av äldre. Sedan följa de sexuella och erotiska drifterna, vilka erhålla farlig näring i var tids ohejdade nöjesliv och: i dansraseriet. En annan drift ar den sociala, behovet av gemenskap med andra, men samtidigt framträder behovet av ensamhet, bi. a. yttrande sig i kravet på ett eget rum. Vidare kan man tala om den harmoniserande driften, försöken att skapa enhet av allt det myckna nya, som möter.
Det finnes egendomliga motsägelser i en pojkes själsliv: säkerhet och rådlöshet, oppositionell kritiklusta och okritisk efterhärm-ning, trotsigt övermod och svag eftergivenhet. Under perioden 13-17 ar äro de negativa dragen förherskande, lunder 17-J20-årsåldern de positiva. Undér*ui|^|.pmstiden grundlägges också i många fall mannens blivande religiösa inriktning. Det har sagts, att åldern 12-20 ar ar omvändelsens normala ålder.
Tal. uppehöll sig cteelter vid de svara t:problem, fortsättningsÉkoJan har att lösa. Man bör icke främst anmärka.på^den unges fel utan i stället söka framkalla "det ^oda hos honom. Man bör tillämpa -"förtroendets pedagogik. Man måste söka få en god anda i fortsättningsskolan, i annat fall kan en enda pojke med lymmel tag förstöra hela årsklassen. De unga böra icke känna att de ännu gå i skola, de böra icke onödigtvis belastas med vanliga skoluppgifter och läxor utan föras ut i levande livet, förmås att bli aktiva och att uppfatta skolan som en rekreation. Deras intresse for god litteratur J)pr väckas och uppmuntras. Där-igenon| lära* de sig att ställa idealen högt. Men det erfordras, att läraren ger hela sin personlighet i sin fostraregärning.
Efter en paus talade folkskolläraren Elof Lindälv, Göteborg, om »Arbetsprincipens tillämpning i den dagliga skol-gärningen».
Det hade sagts, yttrade tal., att arbetsskolan vore en skola, där man icke arbetade. Någon sanning kunde väl ligga häri (överdrifter finnas ju överallt) men vad tal. menade med arbetsprincipen var att ställa eleven inför uppgifter, som eggade hans verksamhets-luiät. Tal. framlade en del speciella metoder, som han ansåg lämpa sig för folkskolans organisation. Mot den extrema klassundervisningen ställde tal. en mera individualiserad undervisning, därvid skilda begåvningar och anlag mera kunde tillgodoses. Men därmed ville tal. icke förorda en snabbare uppflyttning för de mera begåvade, då eleverna måste bibringas icke blott kunskaper utan även allmän mognad. Genom, att utnyttja barnens lust för att göra anteckningar skulle undervisningen i t. ex. historia och geografi kunna koncentreras, sa att mera tid kunde ägnas andra ämnen. I anslutning till föredraget, vars instruk-
tiva innehåll här endast kunnat antydas, visade tal. en mängd skioptikonbilder, upptagande blad ur s. k. arbetsböcker, utförda av skolelever m. m., åskådliggörande arbetsprincipens tillämpning.
På detta föredrag skulle ha följt diskussion, men på grund av den knappa tiden inhiberades den.
Nästa föredrag hölls av rektor Carl Holmqvist, Fristad, som utvecklade ämnet »Böcker och läsning».
Nick Carter-litteraturen och iShakespeare-dramer äro val, sade tal., motsatta poler inom bokvärlden, men de ha dock en förbindelseled mellan sig därigenom, att de fora med sig läsaren in i en annan värld. Skall man lära folk läsa böcker, sa måste man börja med förströelseläsning. Det måste finnas spänning i vad som läses men även något nytt. Därför hade reseskildringar på många stor dragningskraft. Ungdomen läste helst indian-, sjörövare- eller detektivromaner, men även de äldre vilja gärna ha en intrig i vad de läsa och även i rena konstverk finnes spänning. Tal. tog i detta fall sonn exempel Ibsens Kongsem-nerne, vars handling ar ytterst spännande, men här ar det det psykologiska intresset for de olika personerna i dikten, i vilken man möter livet självt l förtätad form, och-skönhetssinnet tilltalas av det mästerliga språket - ordens skönhet som uttryck för tankens skönhet - man blir klokare på livet genom en dylik dikt. Sedan tal. erinrat om det sociala och nationella inflytandet t. ex. Snoilskys och Runebergs diktning utövat, framhöll han det fördelaktiga uti att läsa en författares böcker i ett sammanhang i stället for att läsa enstaka verk av olika ’författare. Regeln bor vara samling och koncentration.
Ordet överlämnades nu till folkskolläraren E. O. R. Lidén, Kölingared, vars ämne lydde »Slöjden i de övriga skolämnenas tjänst».
Tal, framhöll, att tillvaratagandet av barnets verksamhetsdrift ar en av fostrarens viktigaste uppgifter. Att genomföra enbart teoretisk undervisning vore ett pedagogiskt missgrepp. Man skall lära barnen tanka och konstatera men ej plugga. Barnen måste bibringas aktning för arbetet. -Kroppsarbetaren och själsarbetaren förstå ännu ej varandra. Här har skolan en viktig uppgift. Slöjden i de övriga skolämnenas tjänst kan verksamt främja utbildningen av praktiskt dugliga medborgare. På den i samband med mötet anordnade utställningen hade tal. en kollektion av slöjdalster från sin skola. I denna kollektion, bestående av decimal- och andra vågar, allehanda apparater m. m., åstadkomna av eleverna med mycket enkla materialier, hänvisade tal., när han nu gay en ingående skildring av huru han som lärare tagit slöjden i andra skolämnens tjänst.
Kl. 5 e. m. företogo mötesdeltagarna en utfärd till kyrkoherde Rangs egendom Brunnsnäs, där kaffe intogs i parken och de vackra omgivningarna med sina minnesmärken besågos. Kl. 8,30 samlades man till supé och samkväm på Stora hotellet.
Vid fredagens förhandlingar, vilka leddes av mötesordföranden, talade först folkskolinspektör A. V. Hammer, Borås, om »Samarbetet mellan hemmet och sko>-
Om barnet, när det vid 7 års ålder börjar sin skola, skall bli ett välartat barn beror i hög grad på, hur skola och hem sam-arbeta, framhöll tal. Skolan tenderar att övertaga allt mera av barnets fostran, men en hel del åligger dock alltjämt hemmet, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
