Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 2<
Blomberg, Karlskrona, And. Gust. Eriksson, Bernshammar, Viktor Johansson, Visby, Emil Lundqvist, Tierp, H. Lönnberg, Stocksund, E. Selling, Ljusdal, J. A. Werner, Stockholm, och A. Åsell, Ljusdal. Skansen besågs grundligt och lunch intogs på Solliden. Därefter företogs en biltur runt den vackra Djurgården. Högtidsmiddagen intogs på hotell Kronprinsen. I uppbrottets ögonblick gavs löfte att åter sammanträffa om 5 ar.
Skolbarnens hygien.
Av dr C. Aug. Ljunggren.
Skolhygienen har under senaste tider särskilt efter det stora världskriget börjat utveckla sig8 till en verklig skol-barnshygien med mal att skapa ett fysiskt och psykiskt kraftigt släkte. Härigenom har den fått en betydelse för en nation, som man förut icke anade, men som nu börjar alltmera framstå för de flesta kulturnationerna, särskilt de, som kommo i närmare beröring med världskriget, såsom den viktigaste uppgiften, en nation har att lösa.
Världskriget avslöjade nämligen en dålig kroppskonstitution hos en stor del av ungdomen. Sa fick hela den amerikanska nationen en chock, då i maj 1920 en skrift utkom, som angav, att 80 % av de, som skulle uttagas till krigstjänst, icke voro av normal hälso-standard och 1/3 av dem odugliga att försvara sitt land. Amerikanarna förstodo då, att de väl tillvaratagit sina naturresurser men försummat de mänskliga, och att ett lands välstånd och rikedomar betydde föga, om icke släktet var friskt och kraftigt. I England gjordes liknande iakttagelser. Av 2,420,000 män i andra uppbådet hade endast 35 % fullt normal standard. Kolonialtrupperna återigen, som utto-gos av Frankrike och England, visade en betydligt kraftigare kroppskonstitution och vitalitet.
Orsaken härtill fann man vara, att\ barnet under skolåldern, då grunden lägges till den vuxnes halsa och livskraft, varit i hög grad försummat, samt att en stor mängd av barnens defekter visade sig bero på olämplig diet och övriga hygieniska bristfälligheter, under det att naturfolken instinktivt förde en diet, mera naturenlig och överensstämmande med den moderna vetenskapens fordringar, vare sig denna var mera animalisk såsom eskimåernas eller vegetabilisk såsom hos negrer, araber m. fi. Därför förekom nästan icke varken tandröta eller rachitis hos dem, och de läkare, som haft tillfälle att under många ar vistas bland dem, hade fått ett starkt intryck av frånvaron av våra vanliga sjukdomar, såsom reumatism, blindtarmsinflammation, gallsten och sockersjuka m. m.
Nu kunna Ni saga: »Ja, men vara skolbarn här i Skandinavien, skulle de inte vara friskare och bättre an de amerikanska och engelska? Någon försäm-
ring av vårt släkte ha vi inte hört talas om. Tvärtom läsa vi dagligen i tidningarna om idrottsbragder, som utföras av svenskar.» Ja, säkert lever den stora allmänheten i denna illusion, och föräldrar ha, som jag ofta sett prov på, en stor benägenhet att betrakta sina barn som friska, sa länge de kunna stå på benen.
Vår förnämste expert här i Skandinavien, dr Schiötz i Norge, har nyligen uttalat sig i denna fråga. Han skriver: »Vi ha sovit länge nog. Vart sunda land, vår friska ungdom, idrottens stora utbredning bland unga och gamla. Fraser och okunnighet alltsamman! Vi skola snart få se, att detta tal om den friska ungdomen ar den rena ironien.»
Vid undersökning av c: a 5,000 folkskolebarn från Trälleborg, en större skola i Malmö samt 20 lantskolor från Sveriges antagligen mest välmående lantdistrikt, fann jag, att friska barn voro en stor sällsynthet.
Den allmännaste defekten var tandrötan, som ju katastrofalt förökat sig.
Den norske överläkaren för tandvården, dr Bruhn, skrev förra året, att för 50 ar sedan hade norrmännen säkert de bästa tänderna i världen, men nu ha de de sämsta. Detta gäller lika fullt för oss. I Hälsingborgs skolor hade 97 % av barnen tandröta. I Borås fanns endast en, som hade alla tänderna friska. Dr Hallbäck fann 98.1 % av skolbarnen från lantskolor i Närke behäftade med tandröta. Liknande ungefär var förhållandet med de av mig undersökta barnen.
Hållnings- och skelett f el fann jag hos något över 50 % av barnen, de flesta förorsakade av engelska sjukan. Prof. Haglund uppgav 67 % vid undersökning av stockholmsbarn. Dr Hallbäck angiver 54.3 % raehitiska förändringar.
Körtelsjuka voro likaledes något över 50 %. Dr Hallbäck angiver 67,5 %. Klena, underviktiga voro omkr. 28 %, bleka 32 % i staden och 19 % på landet, tuberkelinfekterade 19 % på landet och 18 % i staden.
En noggrann hygienisk social undersökning, omfattande såväl föda som ventilation, bostadsförhållande, sovtid, läxtid m. m., har gjorts med alla dessa barn. Denna visade, att den stora massan av barnen levde ohygieniskt.
Från en hel del andra platser i vårt land har jag tack vare intresserade lärare och även läkare fått liknande uppgifter.
Födan motsvarade oftast icke de fordringar, som den moderna vetenskapen numera ställer på det växande barnet; särskilt över kaffedrickningens utbredning bland barnen klagas nästan överallt. Sa framhåller en provinsialläkare från Eåneå, att kaffemissbruket torde vara största anledningen till barnens klenhet, och från Öxabäck skriver en lärare: »Barnen här i skolan betrakta mjölken som något ont och dricka kaffe till alla målen.» Jag kan
nämna, att en undersökning på 35,OOC barn i Amerika visade, att endasl 10 % hava en fullt lämplig näring.
Lika glädjande, som det ar att se åtminstone på min ort, med vilken om sorg lantbrukarna uppföda sina djur tillämpande den moderna näringslärans principer och tillgodogörande sig även alla de nyaste rönen, som de tack vare konsulenter, som ju finnas för alla hus djur ända ned till hönsen, och genom upplysning i pressen, erhålla upplysning om, lika tragiskt beklämmande ar det, att denna kunskap icke tillämpas på våra skolbarn.
Den fria rörliga luftens betydelse for barnens normala utveckling har icke trängt ut till allmänheten. De flesta skolbarnen sova i oventilerade rum, som i högsta grad inverka menligt på livsfunktionerna. Sa visade undersökningen vara förhållandet med 86,2 % av barnen från Västerås, 62,6 % for en större skola i Malmö, 62,4 % å Malmöhus läns landsbygd, under det den vid Trälleborgs skolor var reducerad till 25,3 %.
Jag satt en gång tillsammans med några lantbrukare, av vilka den ene såg nedslagen ut, och på min fråga vad som fattades honom förklarade han, att han formligen led, därför att han på en större gard sett en stor samling klena ungdjur, och han tyckte, att det var en skamlig försummelse av ägaren. Jag frågade då, om någon av de närvarande var skolrådsledamot och ville följa med mig i skolan. Detta skedde, och då jag hade avklätt gossarna och ställt upp dem i en rad framför honom, frågade jag honom, om han skulle godtaga en sådan besättning, om det hade varit fråga om djur. Svaret blev: »Nä, dessa äro sämre, men vi lantbrukare måste av rent ekonomiska skäl sköta våra djur ordentligt.» Skulle det då icke även vara ett ekonomiskt problem av största räckvidd för ett land att agna barnen lika omsorgsfull omvårdnad, som man nu ägnar djuren? Staten har icke råd att fortsätta byggandet av nya sjukhus, nya hospital, stora nervanstalter, fattighus och sanatorier, och viktigt ar det även for lösning av arbetslöshetsproblemet, som, om man går till grunden, måste till stor del betraktas som ett skolhygieniskt problem. Den social-hygieniska undersökningen, som gjorts, angav ju »den skrämmande anblicken av 60 % av de arbetslösa inom storstadsklientelet mindre dugliga till arbete» och säkerligen utan all arbetsglädje. De motsvarade de barn, som jag visade för skolrådsledamoten, och om intet göres emot detta, kommer generation efter generation att försämras och vårt land att bli ett enda stort fattighus.
Det ar därför den moderna skolbarnshygienens viktigaste uppgift att i skolan, där landets uppväxande ungdom ar samlad på en plats under många ar, träna barnen till att antaga hygieniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
