Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 29
tuberkulosen, ar en hygienisk omvårdnad särskilt betydelsefull.
Huru skall nu detta arbete organiseras?
Härför fordras ett samarbete mellan läkare, lärare, föräldrar och barn. Intresset måste väckas hos alla dessa grupper och därjämte spridas till anslags-givande myndigheter, stat, landsting, kommun och till välgörande föreningar, såsom Röda korset, Nationalföreningen för tuberkulos m. fi.
Som ledare och organisatörer måste stå speciellt utbildade Skolhygieniska läkare. Vår nuvarande kunskap har under de senaste åren på detta förut försummade område i hög grad vidgats och nya viktiga rön publiceras i tidskrifterna alltjämt.
Den långa läkarutbildningen går ju huvudsakligen ut på diagnostiserandet och behandlingen av sjukdom, under det hygienen särskilt denna del därav, har en mycket underordnad ställning. Därför har den vanlige läkaren mycket små kunskaper på detta område. Barnläkarna hava ju specialiserat sig på det späda barnets hygieniska omvårdnad, på vilket område också mycket vackra resultat vunnits, men barnet under skolåldern ha de ägnat mycket liten uppmärksamhet.
Vårt land behöver minst 3, helst 5 läkare, som helt ägna sig åt denna upp-gift, motsvarande de konsulenter, som upplysa lantbrukaren. Polen, ett land med sämre finanser an vårt, har indelat sitt land i 15 distrikt med vardera sin chefläkare. Dessa böra icke blott äga teoretiska kunskaper utan framförallt praktiska, som de erhålla genom att samtidigt själva arbeta i minst en större fullständig folkskola. Genom föredrag for lärare och föräldrar, publikationer i lärar- och läkartidningar, inspektioner
1 skolorna kunna de sprida upplysning om alla viktiga framsteg, som göras på detta område, stå till tjänst med råd och upplysningar samt uppsamla den praktiska erfarenhet, som göres av lärare och läkare.
Läraren ar huvudpersonen i detta arbete, ty endast han har tillfälle att kunna hygieniskt träna barnen. Under
2 ar i småskolan, där hälsoarbetet måste påbörjas och lättast resultat nås, därför att barnen då äro mest tillgängliga för intryck, och flera ar i folkskolan har han daglig samvaro med ett begränsat antal barn, vars fattningsförmåga han känner och kan lampa sitt språk efter. Barnen vilja gärna göra honom till lags. Han ar den ende, som kan observera barnens funktioner samt deras psykiska reaktioner i arbete, i lek och i kamratlivet samt lära känna deras intellektuella, moraliska och sociala egenskaper.
Läraren bör redan vid seminariet förvärva fullständig kunskap häri samt om metoderna for att hos barnen skapa hygieniska vanor, såväl fysiska som psykiska. Därjämte bör han även tränas
att själv kunna observera och iakttaga barnens defekter samt att lära sig att göra en enkel syn- och hörselundersökning, ty han kan komma på en plats, där läkarhjälp saknas.
Vår skolöverstyrelse har redan i ar genom lämpliga åtgärder sökt vid alla rikets seminarier väcka intresse och förståelse härför.
Liksom i England och Amerika bör varje lärare obligatoriskt hava en handledning i såväl fysisk som psykisk hygien, lämpad efter våra svenska barns hygieniskt sociala brister. Upplysning om dessa senare erhåller man mest praktiskt genom noggrant utarbetade frågeformulär, som barnen själva ifylla i hemmen. Dessa blanketter kunna gratis erhållas tills vidare hos mig.
Flera lärare hava i brev uttalat sin önskan att erhålla en dylik handledning. Sa skrev nyligen läraren Nilsson i Farnas, att de synpunkter beträffande skolbarnens hygien, som jag framfört, kunde omedelbart omsättas i verkligheten, och han gav det kloka rådet, att en sådan bok borde i första hand öppna ögonen på läraren, om han till äventyrs icke redan har fått sin uppmärksamhet riktad på denna sak.
Huru ställer sig den nuvarande lärarkåren till denna uppgift?
På kallelse av lärarföreningar och inspektörer har jag hållit över 80 föredrag i vårt land ända upp till Sundsvall, och lärarnas intresse har överträffat mina djärvaste förväntningar. Dr Nylin och dr Hallbäck, som arbeta i samma riktning i vårt land, ha glädjande nog fått samma intryck.
Genom understöd från Karolinska institutet har jag kunnat dela ut över 70 vågar jämte erforderligt tryckmaterial åt skolor, där lärarna anhållit därom för att samtidigt bedriva hygienisk undervisning.
Trots att på de flesta platser de varit tvungna att arbeta jutan hjälp av läkaren har dock ett högst betydande arbete nedlagts med mycket goda resultat, och många intressanta lärdomar har jag fått av dem. Som bevis på vad en intresserad lärare kan uträtta erfor jag i höstas vid ett besök i en skola i Västra Torp, att alla barnen lagt bort att dricka kaffe och alla hade sovit vid öppna fönster under sommaren.
Föräldrarnas medverkan ar ju nödvändig. I många länder har man härför använt sköterskor, som skulle besöka hemmen och giva råd och upplysningar. Naturligtvis kunna väl upplysta distriktssköterskor och barnmorskor bidraga mycket verksamt till en förbättrad hygien i hemmen även beträffande barnens omvårdnad. Vad återigen särskilda skolsköterskor angår äro de i detta speciella syfte obehövliga, och anser jag, att hemmen egentligen äro fridlysta områden, dit ingen utan tvingande skäl bor komma objuden.
Barnen torde vara den naturliga förbindelselänken mellan hemmen och sko-
lan. De omtala, vad läraren eller läkaren sagt i skolan, visa föräldrarna sina propagandateckningar och sina uppsatser i hälsolära samt hava en stor förmåga, såsom den franske kongressordföranden yttrade, att i hemmen genomdriva de hygieniska ändringar, som läraren upplyst dem om, då de blivit verkligt entusiasmerade härför.
För att ytterligare draga föräldrarna in i hälsoarbetet låter jag i mina skolor varje barn tillställa sina föräldrar en liten blankett, som på framsidan innehåller en uppgift om barnets höjd-och viktförhållanden, resp. ökning, jämfört med ett normalt barn, vidare dess defekter och åtgärder, föreslagna däremot, samt på baksidan tryckta råd till föräldrarna beträffande barnens hygieniska omvårdnad i hemmen. Idén fick jag från läraren Ericsson i Öllösa, St järnhov, och har användandet av dessa medfört mycket goda resultat. Prov på dessa kunna gratis tillställas dem, som önska.
Våg och mät sticka anser jag vara oumbärliga instrument, som varje skola bör hava, framförallt därför att mätningar och vägningar av barnen haft ett underbart stort inflytande på att väcka entusiasm hos barnen, vilket alla, som psykologiskt förstått att använda sig därav, kunna konstatera. I den handbok för det hygieniska arbetets bedrivande i skolan, som amerikanska lä-kar- och pedagogiska sällskapet nyligen utgivit heter det också: »Ingen åtgärd har någonsin befunnits värdefullare an denna för att stärka barnens hälsa.»
Därigenom att man numera känner normalvärdet på den vikt, ett barn bör hava vid en viss ålder, och höjd eller rättare sagt gränserna for den normala viktzon, inom vilken ett barn bör befinna sig, sa erhålla vi ett objektivt prov på ett klent barn och kunna mäta graden därav. Standardtabeller, som angiva dessa förhållanden, finnas utarbetade och kunna tills vidare erhållas gratis hos mig. Denna standardisering väcker icke blott barnens intresse utan även föräldrarnas. Då det ar frågan om ett klent barn, lita de senare mera på vågens utslag an på lärarens och läkarens ord.
För att kontrollera vara skolbarns utveckling under hela skoltiden och likaså verkan av de olika åtgärder, vi vidtaga med dem, äro periodiska vägningar och mätningar av utomordentligt stor betydelse, ja, nära nog absolut nödvändiga härför.
I mina anvisningar till skoltabellerna finnes angiven normalökningen pr ar och månad, och inom kort kommer ett arbete av den energiske skolhygieniske forskaren dr Nylin, som klargör för oss variationen i längd- och viktökning under de olika årsperioderna och orsaken härtill, vilket kommer att fylla en lucka i vårt vetande och vara av ovärderlig praktisk betydelse.
Läkarundersökningar bör den hygie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
