- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
592

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

592

SVENSK LÄRARETEDNINQ.

Nr 30

trättbilder (oftast i pennteckning), dräktstudier samt kulturhistoriska bilder (t. ex. krigarvapen, gravvårdar etc.) samt linoleumsnitt och raderingar.

I förbigående kan vidare nämnas, att i en lärarutbildningsanstalt hade paral-lellperspektiviska övningar utförts vid sidan av de rent perspektiviska. Detta kan motiveras såsom helt naturligt, då anstalten i fråga hade på sitt program en fullständig linearritningskurs i konstruktivt perspektiv, varvid jämförelser ju mycket väl kunna göras med de skeva projektionerna.

Ehuru ännu mycket mera vore att säga om de tjeckoslovakiska läroanstalternas uppvisning, måste jag här begränsa mig till det redan sagda med tillägg av några ord om en på rent psykologiska studier ordnad utställning av barnteckningar.

Den första avdelningen på denna utställning omfattade levnadsåldern från l ar och 2 månader till 3 ar och 2 månader. Den visade barnets första obegripliga streck ända fram till bilder av människan. Det var här ett märkbart fortskridande från den psykologiskt sett mer eller mindre hämmade linje-föringen till första början av psykisk differentiering d. v. s. särskiljande.

Den andra avdelningen omfattade av barn allmänt omtyckta motiv och särskilt hästfigurer. Den utgjorde prov på barnens utveckling i teckningshänseende vid åldern 2 % ar till 6 ar, varvid man redan kan spåra allmänna anlag och specialintressen.

Den tredje avdelningen innehöll en samling teckningar från olika skolåldrar. Där framgick bi. a. tydligt, huru flickornas bildintressen efter hand skilja sig från gossarnas.

I en fjärde och femte avdelning funnos prov på specialbegåvade barns teckningar och särskilt sådana, hos vilka påvisbara ärftliga anlag förelågo i den ena eller andra riktningen. Jag tror, att det icke skulle skada, om intresserade lärare hos oss ville göra dylika efterforskningar.

Som ett tillägg till mina här avhandlade intryck från de tjeckoslovakiska skolornas teckningsutställningar ber jag också få nämna några ord om en fortbildningskurs i teckning for folkskollärare. Iakttagelserna gjordes vid tiden kort före mitt inträffande i Prag.

Vid min vistelse i Teplitz-Scönau besökte jag åtskilliga skolor och bi. a. Staatsf achschule fur Keramik und ver-wandte Kunstgewerbe. Av särskilt intresse var att i denna läroanstalt även gåvos permanenta fortbildningskurser för lärare vid folk- och borgarskolor. Kurserna besökas under en tid av två ar särskilt av folkskollärare, vilka vilja anställas som facklärare i teckning vid vissa skolor. Kursinnehållet var följande.

1. Enkla ytformer: blad, fjädrar, etc. Förevisade elevarbeten voro uförda dels med tusch och pensel (i kontur eller sil-

uett), dels med färgpennor (s. k. vax-kritor) samt i lätt tillämpbara manér.

2. Enklare föremål, t. ex. frukter m. m. Enkla konturer samt med angivandet av själv- och slagskuggor i hela toner med s. k. vax-kritpennor.

3. Svårare ytformiga föremål. Exempelvis mera invecklat tecknade fjärilsvingar och fjädrar. Dessa utfördes omväxlande med blyerts, kritpennor eller vattenfärger.

4. Perspektiviska övningar. SL) I en riktning: t. ex. en blyertspenna i olika lägen och med utförandet enbart i konturteckning. b) I två riktningar (ytformer), vinkelhakar, kuvert och skrivhäften slutna eller uppslagna samt även med böjda eller uppvikta hörn. Utförandet med blyerts- och färgpennor, c) I tre riktniugar (kroppar) : askar, kula, boll samt olika slags verktyg m. m.

5. Kärlformer: Olika vasformer etc. Hit hörde även utklippningar av dylika former av ljust papper, uppsatt på svart samt med påmålade ornament (geometriska mönster) i tempera.

6. Svängda ytor: hyvelspån, musslor och snäckor.

7. Växtföremål: blad, blommor, kvistar, hela örter samt grupper av sådana.

8. Djurmodeller: preparerade skalbaggar, kräftdjur o. s. v. samt snäckor, fiskar, fåglar och däggdjur. Här även skissering efter levande modell (husdjur o. d.).

De metodiska övningarnas gång rörde sig alltså i nu angiven riktning och kompletterades för övrigt av övningar i friarmsteckning, penselteckning och minnesteckning m. m.

Österrikes utställning var också mycket intressant. Enär detta lands kursplaner äro av sa närliggande datum som den l juni 1928, kunde de utställda arbetena givetvis icke helt belysa de förstnämnda. Det torde därför vara av ett visst intresse, att jag här anger en dylik kursplan t. ex. för realgymnasium. Vidare torde observeras, att den for fri-handsteckning anslagna tiden omfattar ända upp till 4 timmar pr vecka.

Kl. l (4 veckotim.) och kl. 2 (3 timmar). Föremål i profil, återgivna med kraftiga konturer och enkla färgtoner; färgträffningsövningar och prydnadsskrift, den senare även i förbindelse med enkla övningar i orneringsteck-ning. Övningsmotiv: människor och djur, växter och landskap, hus och husgeråd.

Kl. 3 (3 tim.) och kl. 4 (2 tim.) övningar i perspektiv (perspektivisch richtigen Darstellen aus der Vorstell-ung) med studier efter verkligheten. Hänsyn tages till det väsentliga av ljus och skuggor, även s. k. luftperspektiv. Det senare omfattar skuggors och dagrars samt bakgrunders etc. olika tonstyrkor eller valörer, beroende på belysningsförhållanden samt olika avstånd från ögat.

I kl. 5, 6, 7 och 8 (i vardera 2 tim-

mar) omfatta kurserna följande övningar : fortsatt perspektivteckning, även ur minnet; skissering av människor och djur, växter och landskap, arkitektur och husgeråd; illustrations- och orne-ringsteckning med tillämpningar, figurteckning (huvud och helfigur) samt skissövning av arkitektoniska utkast; planmässig konståskådning (studier av konstverk) samt inblick i den bildande konstens huvudlagar och utveckling. -
Professor Eothe, Wien, hade en mycket intressant utställning, som omfattade följande grupper.
Kl. 1. Enkla fantasibilder och mönster med vattenfärgläggning samt lätta raderingar på s. £’. presspan, d. v. s. fernissad kartong. Arbetet består i radering med kniv eller nål samt reproducering med tryckfärger och press.
Kl. 2. Fantasi- och djurbilder samt utklippning och penselteckning. Kraftigt färglagda bakgrunder.
Kl. 3. Stora kraftiga kontur- och penselteckningar, breda drag i svart, blått eller gult.
Kl. 4. Ännu utförligare och mera detaljerade bilder i blyerts och färger samt penselteckning. Lantliga bilder samt vinter- och sommarbilder med val beräknad färgbehandling.
Kl. 5. Figur- och landskapsbilder i färger, även s. k. »stämningar».
Kl. 6. Utklippning i svart (fantasi och stadsbilder) jämte linoleumsnitt.
Kl. 7. Djurbilder i allmänhet samt landskaps- och stadsbilder, allt i »klatschiga» färger. Linoleumsnitt.
Kl. 8. Tama och vilda djur i rörelse samt färgfantasier, för att icke säga färgorgier, omfattande bi. a. häxdans, krigsbilder etc.
Professor Cizek, en känd österrikisk teckningspedagog, utställde enkelt utförda barnteckningar i mycket stort format och med brett pålagda krit- eller vattenfärger. Bilderna voro utbredda från kant till kant över hela den stora pappersytan. Vidare utställdes äldre elevers arbeten, utförda i kubistisk stil.
Professor Keimer, likaledes från Wien, uppvisade elevarbeten från det s. k. pedagogiska institutet. Dessa utgjordes av penselteckningar i kraftiga färger och huvudsakligast rörelsestudier samt orneringar i bred behandling.
»Musikalisk grafik» var något nytt, inför vilket man stod undrande och spörjande. Bilderna skulle föreställa ett slags stämningsillustrationer i skiftande former och färgtoner till kända kompositörers arbeten, exempelvis Mendel-sohns »Sommernachtstraum», Wagners »Walkyrian» o. s. v. Här var det stora kompositioner i form av färgstrimmor i vissa rörelser följande musikens rytmiska vågor och tonstyrkor. Även landskapsbilder och människofigurer funnos inflätade i vissa prov på denna underliga »musikaliska grafik».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free