Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
593
Det anförda, ehuru endast utgörande en blixtturné på den internationella teckningsundervisningens områden, torde i viss mån kunna utvisa, dels nämnda undervisnings behandling i ett flertal olika länder, dels också den riktning, i vilken densamma nu synes röra sig. Man trodde för några ar sedan, att det egentliga målet för teckningsämnet nåtts, när naturen kunde återgivas sa direkt och verklighetstroget som möjligt, törhända med färgläggningen i viss mån underordnad. Och därvid stod man, enligt min mening, också på en fast och säker grund.
Nu har man emellertid sökt sig vidare och sammanfört denna verklighetsteckning med stiliseringens samt den mera utförliga och breda (for att icke säga påbredda) färgbehandlingens idéer samt -sa paradoxalt det an må låta - med fantasiskapelser även på högre skolstadier. Detta ar emellertid icke att betrakta såsom nydaningar inom teck-mngsundervisningen utan rätt och slatt som utvidgningar av teckningsämnet och dess utomordentligt rika innehåll.
Man torde därför f. n. kunna uttrycka den nuvarande teckningsundervisningens intressen i stort sett såsom omfattande ett nytt framåtgående sökande inom både verklighetens och fantasiens områden och detta i kraftig kontakt med färgbehandlingens genomgripande problem samt de vunna erfarenheternas tillämpningar på slöjdens, industriens och konstindustriens områden.
Försöket med skolradio utföll gott.
Lektor Gösta Bergman har i dagarna till ecklesiastikdepartementet överlämnat en utredning om skolradioförsöken våren 1929, omfattande en ingående redogörelse för planläggningen, utförandet och resultaten i skolorna, varjämte utredningen belyser de pedagogiska och tekniska förutsättningarna för en svensk skolradiotjänst.
Enligt utredningen har det praktiska experimentet med skolradioutsänd-ningarna i stort sett utfallit på ett gynnsamt satt. 72,7 procent av de skolor, som avgivit rapporter om resultatet, ha sålunda klart uttalat, att försöken varit av värde för undervisningen. Att döma av dessa rapporter förefinnes ett klart intresse för fortsatta utsändningar, vilka ha till uppgift att på enskilda punkter komplettera och illustrera den ordinarie undervisningen av läraren genom förstahandsframställ-ningar av framstående fackmän och pedagoger. I folkskolor, högre folkskolor och seminarier ha försöken rönt det gynnsammaste mottagandet, därnäst i kommunala mellanskolor och samrealskolor. Vid de högre allmänna läroverken och de högre flickskolorna har resultatet däremot varit mera växlande.
Då emellertid försöksperioden alle-
nast omfattat en termins utsändningar eller sammanlagt 54 sändningstillfällen, torde det å andra sidan knappast vara möjligt att redan nu taga ställning till huruvida och i vilken utsträckning en mera permanent skolradiotjänst bör inrättas. Utredningen har nämligen givit vid handen, att vissa jämkningar böra vidtagas bi. a. med hänsyn till ämnesval och utsändningstider.
Utredningen utmynnar i en hemställan, att iskolradioutsändningar anordnas under läsåret 1929-1930 i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna for vårterminens försök men med vidtagande av utav erfarenheterna påkallade ändringar. Därest de fortsatta sändningarna höstterminen 1929 därtill föranleda, bor skolöverstyrelsen erhålla i uppdrag att före den l januari 1930 inkomma med förslag till en mera permanent ordning för iskolradioutsändningar.
En detaljgranskning av den omfattande utredningen giver vid handen, att av 231 skolor, som tillsports huruvida vårens försök varit av varde för undervisningen, 29 besvarat denna fråga nekande.
I ett svar från ett högre allmänt läroverk heter det, att fastän åtskilliga radioföredrag varit både värdefulla och intressanta, har deras nytta för undervisningen varit tvivelaktig, då skolradion for mycket inkräktar på undervisningstiden och ej heller kan stallas i sammanhang med den övriga undervisningen. I ett annat svar anföres, att undervisningstiden redan ar sa hart beskuren, att skolan ej har råd att ytterligare offra ens den minsta del av densamma for ändamål, som ej direkt befordra de föreskrivna kursernas inhämtande och fotfästande.
Den isplittrande inverkan, radioföredragen utöva på undervisningsarbetet, ersattes icke i nämnvärd mån av de fördelar de möjligen kunna erbjuda, alldenstund lärjungarnas uppfattning av dem blir ofullständig och oklar, sa att behållningen av föredragen blir av ringa varde och dessutom mycket snart förflyktigas. Från ett realskolehåll anmärkes, att allt for mycken tid förspilles på misslyckade försök. För att denna undervisningsform ’skall bli av verkligt värde, fordrar den omsorgsfull förberedelse och efterbehandling, vilket tiden ej medger allraminst nu, då idrotts-ledigheterna utgöra sa starka »störningar» i arbetet.
Av nämnda skolor, som svarat nekande, förklara 13, att mottagningen rent tekniskt icke fungerat tillfredsställande.
Av utredningen framgår vidare, att intet av de utsända programmen gatt helt fritt från anmärkningar. Å andra sidan saknar heller intet programinslag lovord från någon skola. De for flertalet skolor tydligen mest uppskattade programinslagen ha varit riksdagsman Värner Rydéns kurs i samhällslära, lektor Erik "Wellanders föredrag om svenska språkets rykt och ans samt fil. lic.
Sten Bergmans reseföredrag. Beträffande hr Rydéns serie framhålles från en kommunal mellanskola, att den livligt uppskattats av eleverna i klass 4. Från folkskolorna föreligga bi. a. följande uttalanden: »Tydligt uttal, enkel, åskådlig framställning»; »den bast uppfattade talaren av alla»; »den serie, som barnen bäst tillgodogjorde sig». Högre folkskolan med handelsundervisning i Västerås rapporterar ett mångsidigt utnyttjande av hr Rydéns serie. Huvudpunkterna i föredraget stenograferades och renskrevos av eleverna på maskin.
I fråga om uppläsningen av Heidenstams dikter beklagas från flera hall, att författaren själv blev förhindrad att tala. De utvalda dikterna anses av några skolor ha legat för högt för de yngre lyssnarna. Beträffande Selma Lagerlöfs uppläsning, som i övrigt fått mycket lovord, klagas på flera hall över en viss otydlighet i utsändningen.
Enligt utredningen måste speciella krav ställas på radioläraren. Hans framställning bor vara livfull och klart disponerad, språket enkelt, uttalet icke för starkt dialektfärgat, föredragets tempo långsamt.
Av utredningen framgår i övrigt, att även andra ämnen an de i försöken företrädda böra behandlas i skolradio, i första hand biologi och historia.
Nya författningar.
I Svensk författningssamling ha utkommit följande nya författningar:
Nr 232.
K. m:ts kungörelse med vissa föreskrifter angående lärarpersonalens vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anställning m. m.;
given Stockholms slott den 5 juli 1929. .
Nr 239.
K. m:ts kungörelse angående understöd
till anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar;
given Stockholms slott den 5 juli 1929.
K. m:ts kungörelse angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier m. fi.;
given Stockholms slott den 5 juli 1929.
K. m:ts kungörelse angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk-och småskolor samt vid högre folkskolor;
given. Stockholms slott den 5 juli 1929.
K. m:t ’har, sedan råksdagen anmält sitt beslut i anledning av k. m:ts i proposition nr 180 gjorda ’framställning om provisorisk avlö-ningsiföriblättring ’for tiden l juli 1929-130 juni 1930 åt lärare vid folk- ooh småskolor samt vid [högre folkskolor, funnit gott iförordna .följande att lända till elf ter rättelse tills vidare, sa länge anslag iför ändamålet anvisas.
Den provisoriska avlöningsiföVattringen ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
