Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LlKAEETTDNING.
597
II, Dyrtidstillägg för undervisning i slöjd och hushållsgöromål.
Slöjd:
a) lärare med barn samt annan lärare över 25 ar 0,37 kr. pr timme; b) lärare under 25 ar och utan barn 0,33 kr. pr timme.
Hushållsgöromål:
a) lärare med barn samt annan lärare över 25 ar 2,29 kr. pr dag; b) lärare under 25 ar och utan barn 2,06 kr. pr dag.
Till lärare med barn (jämför anvisningarna här nedan 1) och som icke från annan befattning uppbär dyrtidstillägg för barn, skall dessutom för varje barn utgå »barntillägg» med 17 öre för dag; dock att barntillägget icke får överstiga det procentuellt beräknade dyrtidstillägget för kvartalet.
III. Avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet.
Dyrtidstillägget minskas under tjänstledighet med nedanstående för ordinarie lärare angivna belopp, som avse dag under fortgående lästermin:
a) vid sjukdom: folkskollärare kr. 0,59, folkskollärarinna kr. 0,54, småskollärarinna kr. 0,34.
b) under tjänstledighet av annan anledning an sjukdom, för fullgörande av offentligt uppdrag eller bestridande av befattning i statens tjänst: folkskollärare och folkskollärarinna kr. 1,90, småskollärarinna kr. 1,26.
Under tjänstledighet för fullgörande av offentligt uppdrag och för bestridande av befattning i statens tjänst skall dyrtidstill-lägget minskas enligt a), om k. m:t bestämt, att läraren skall avstå en tredjedel av den kontanta begynnelselönen, och enligt b)9 om avdraget å lönen bestämts till ett belopp, motsvarande kvinnlig vikaries avlöning.
Ar lärare ledig för att tjänstgöra vid annan kommunal skola (folk- och småskola, högre folkskola eller kommunal mellanskola), eller för att fullgöra värnplikt, göres å dyrtidstillägget avdrag enligt V).
Avdrag å dyrtidstillägg beräknas efter ovan angivna belopp för dag under pågående lästermin; dock får avdragets storlek icke överstiga hela det eljest under kalenderkvartalet utgående dyrtidstillägget.
Särskilt bemärkes uträkningen av dyrtidstillägget åt familjeförsörjande lärare, som åtnjuter tjänstledighet för att tjänstgöra å annan befattning, vara utgår dyrtidstillägg av statsmedel. Bortfaller på grund av lärarens ledighet icke blott hela det procentuella dyrtidstillägget för viss månad utan även barn tillägget eller någon del därav, sa äger läraren att för tjänstgöring under samma månad å annan befattning tillgodoräkna sig barntillägg med motsvarande belopp. Men även detta å den senare tjänsten förvärvade barn tillägg skall rekvireras och utbetalas vid huvudbefattningen.
För vikarie rekvireras alltid fullt dyrtidstillägg. För tjänstledig lärare rekvireras vad som återstår, sedan ovan angivna avdrag gjorts å det honom eljest tillkommande Dyrtidstillägget. Tjänstledig lärare skall aldrig avstå något av sitt dyrtidstillägg till vikarien.
. Anvisningar: Vid beräkning av dyrtidstillägg få barntillägg räknas endast för på grund av försörjningsplikt underhållna barn, som icke uppnått 16 års ålder; dock icke barn, som i egenskap av pensionär äger uppbära dyrtidstillägg av statsmedel. Gift lärare utan barn under 16 ar får sålunda dyrtidstillägg såsom icke familjeförsörjare.
Gift lärarinna, vilkens man icke ar berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodoräkna sig dyrtidstillägg for barn (såsom familjeförsörjare), endast om mannen ar på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll, således icke på grund av t. ex. mannens arbetslöshet.
Förhållandena vid början av kalenderkvartalet äro grundläggande för beräkningen av dyrtidstillägget. T. ex. for barn, som den 2 juli uppnår 16 ar, utgår dyrtidstillägg till och med september månad; för barn, som födes den l juli, utgår dyrtidstillägg först från och med oktober; icke familjeförsörjande lärare, som i början av juli uppnår 25 ar, räknas till kategorien »under 25 ar» till och med september månad.
Barntillägg får icke för samma tid utbetalas från mer an en befattning (huvudbefattningen).
Last och återgivet.
Pressdiskussionen angående skolre-visionen fortgår efter de i föregående nummer av Svensk Läraretidning angivna linjerna. Högerpressen ar överförtjust. Den bottenskolefientliga delen av vänsterpressen jamar med. De socialdemokratiska tidningarna reagera enstämmigt mot de reaktionära uppriv-ningsförsöken. Vi återgiva i det följande några provstycken ur olika pressorgan. Vestsvenska Dagbladet (h) yttrar efter en massa hånfulla tillmälen mot statsrådet Lindskog for hans hållning i flickläroverksfrågan:
Emellertid har statsrådet Lindskog sedan riksdagen gått på gräsbete och därför t. v. icke bereder honom syner, blivit sig själv igen. Han (?) har nämligen kommit på den förnuftiga idén att låta undersöka, om icke 1927 ars beslut ar sa rosenrasande dumt, att det på viktiga punkter bor ändras. När
Soc.-Dem. av denna anledning börjar att ropa på »skolreaktion», börja högertidningarna att ängfsligt sö|ka bevisa, att det icke alls ar tal om någon reaktion.
Det ar ingenting annat an ecklesiastikministerns räddhåga, som går igen i denna ängslan far ordet reaktion. Som om icke reaktion vore enda räddningen i statslivet såväl som i den mänskliga organismen, som utan reaktioner mot faror och förgiftningar snart skulle duka under. Nu erkänna vänstertidningar och organ för Ekmanspartiet, som hjälpte socialdemokraterna att riva ner vår gamla skolordning, att beslutet härom innebar »många förhastade och omogna projekt». Det länder det folkfrisinnade partiet liksom bondeförbundet till heder, att inga partiprestigeskäl fått förhindra, att, sedan denna insikt blivit allmän, en slags borgerlig samling på högerns skolprogram mot Värner By-déns kunde ske vid senaste riksdag. Må den vägen fortsättas. Vi vilja här icke uppehålla oss vid detaljer av hela bedrövelsen av 1927 års skolbeslut. Tidningarna innehålla tillräckligt ofta med-
delanden om dess fiasko i praktiken. Beslutet kan bi. a. i brist på elever till de föreslagna nya skolformerna helt enkelt icke genomföras. För sa vitt icke riksdagen utvidgar sin makt till ratt att tvinga föräldrar att sända sina barn i de skolor, riksdagen hittat på! Kan sa ej ske, synes oss det vara varje regerings plikt att söka åstadkomma ändring till det bättre. Det ar en lika sund och nödvändig reaktion som kroppens vid en sjukdom.
Frågetecknet ar tidningens. Det röjer ingen överdriven aktning för Skolrevisionens iscensättare. Men uttalandet har förtjänsten att fritt sjunga ut, vad vissa högerkretsar tänka och mena i skolfrågan.
Östgöta Correspondenten (h) samlar sig i en ledare till följande slutkläm:
1927 års skolreform var ett dåligt verk och ar därför ohållbart. Det ramlar sönder bit för bit. Uppmjukningar och revisioner komma att småningom undanröja dess svåraste olägenheter. Livet jhair lyckligtvis en underbar förmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
