Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 30
att hela verkningarna även av okloka riksdagsbeslut och läka de sår, som en oklok reformpolitik slagit. Det ar en tröst för dem, som Insågo oklokheterna i 1927 ars skolbeslut, att bevittna huru snabbt dessa nu avslöjas även för dem, som då vägrade att lyssna till varningarna. Det börjar bli sa märkvärdigt tyst kring hr Värner Rydéns namn. Kanske ar det symtomatiskt.
Den apostroferade har sällan hörts klaga över den obemärkthet, som tidningen iakttagit. Visserligen försöker en stor del av den botteiiskolefientliga pressen notoriskt ihjältiga alla de sakliga upplysningar och argument, söm från hans och andras sida lämnas i skolfrågan, och som synas olägliga för bottenskolefien-dernas propaganda. Men även förljugenheten »avslöjas» väl sa småningom.
Kristianstads läns Tidning (h) ar också »uppriktigt tillfredsställd» med aktionen. Den yttrar emellertid bi. a. följande förnuftiga ord:
Det gäller här icke att bedöma läroverksreformen ur några ensidigt doktrinära synpunkter eller att förfäkta några förutfattade meningar utan att bedöma, hur den verkat och gestaltat sig i sin praktiska utformning. Det hjälper icke, att teoretikerna äro an sa tvärsäkra i sina schematiska tankelinjer. Det levande livet ar dock den avgörande faktorn. Vi ha vart skolväsende icke for skolteoretikernas skull utan för samhällets och folkets. Det gäller därför att taga hänsyn till, hur reformerna verka i det levande livet. Skulle dessa verkningar icke överensstämma med teoretikernas åsikter, sa måste de senare giva efter för det levande livets krav. Sa ar det på andra samhällslivets områden. Sa måste det också vara på undervisningens verksamhetsfält.
Då vi här ha att göra med en saklig och aktningsvärd motståndare, skulle vi våga antaga, att han med oss reagerar både mot tilltaget att försöka framkon-struera något slags »erfarenhet», innan en verklig sådan kan föreligga, och mot den partiska utredningsapparat, som regeringen hopplockat.
Sydsvenska Dagbladet Snällposten (h) slutar halvannan spalt regeringsberöm med följande:
Man må livligt hoppas, att den nu igångsatta utredningen måtte leda till det resultat, att de värsta bristerna i 1927 års skolbeslut måtte bättras. Det ar tydligen på intet sätt meningen att riva upp detta beslut sa, att de grundläggande principerna skulle rubbas. Men det måste anses vara ett intresse för alla parter, ej minst för dem, som bära det moraliska ansvaret för den ifrågavarande reformen, att de
starkaste irritationsmomenten avlägsnas och en smidigare anpassning efter det levande livet vinnes. Om detta nu avsedda syfte med den igångsatta utredningen kunde nås, skulle säkerligen också en välbehövlig avspänning kunna inträda, till gagn i främsta rummet för våra skolor och vara barn.
Rena hyckleriet, om statsrådet Lindskog skrivit eller inspirerat dessa ord! En »avspänning» vinnes icke genom att man anordnar en s. k. undersökning, vilken för varje människa, som vill grunda sitt omdöme på verklig erfarenhet, framstår såsom ren humbug. Ej heller genom att sammansätta en utredningsdelegation, för vilken skolreformens anhängare-från början måste sakna varje spår av förtroende.
Söderköpings Tidning (h) lämnar följande från den övriga höger pr essen avvikande motivering för sin förtjusning :
Under de tilländalupna två åren efter skolbeslutet har det visat sig, att det ojämförligt största antalet elever anmäla sig till den fyraåriga realskolelinjen, medan den femåriga på sina hall blivit nästan utan elever eller i varje fall har mycket svårt att kunna upprätthållas. Det synes därför vara en självklar sak, att 1927 ars beslut om parallellavdelningar bör revideras.
Det ar till att ha reda på sig i Söderköping !
Aftonbladet (h) har med vanlig snillrikhet funnit den innersta meningen i bottenskolevännernas hållning gentemot regeringsaktionen. Hör och lär!
Varför kunde man inte, heter det, lata organisationen utveckla sig några ar »i fred och lugn»? Denna fredsma-nande melodi kan i första ögonblicket lata vackert som tonen av en herdeflöjt från ett oberört människobröst i ett landskaps aftonlugn. Varför bråka ? Men situationen förändras något, när fridsbönen kommer just från gårdagens nu åter beträngda segrare. Varför kunna vi inte få bevara orört, vad vi inrättat vint och krokigt! Varför inte unna oss glädjen att se, hur det vinda vaxer!
Men ett överlåtande av skolreformen åt vad man kallar den lugna utvecklingen får småningom ett statistiskt uttryck, som ifrågavarande parti givetvis skulle utnyttja. Om de femklassiga realskolorna inte i önskad utsträckning äro tillgängliga, sa komma föräldrarna att i en viss utsträckning se sig nödgade att för barnen välja den längre skolvägen. Visserligen skulle härmed småningom 1927 ars skolorganisation vinna en bättre statistik. Ar det den man väntar på? Mera tillförlitligt ar emellertid det omdöme, som avgivits av den allmänna opinionen, medan den ännu hade föreställningen att valet var fritt.
Tänk, att ingen förut kunnat genomskåda denna listiga plan!
En numera avliden professor påstod en gång i tiden, att det dummaste, som fanns i riket, var Aftonbladet. Det ordet hade han väl knappast vågat uttala, om han kunnat förutse, vilken genial skarpsinnighet som ar 1929 skulle lysar ur tidningens spalter.
Dagens Nyheter (1) - en av de mest frenetiska bekämparna av 1927 ars skolreform - har också uttalat några snusförnuftiga ord:
Av den diskussion, som följt på detta regeringsinitiativ, framgår, att man på många hall ar villig att revidera en tidigare dogmatisk uppfattning efter livets förhållanden och behov. Det ar bara på ett enda hall, där man envisas att vara visare och allsmäk-tigare an livet självt, nämligen i det Rydénska högkvarteret. Där har man nu också funnit det slagordspatent, med vilket man hoppas kunna undvika en sjaklig diskussion av det pedagogiska läget och en saklig anpassning efter livets behov och krav. Patentet heter »skolreaktion». Detta begreppstomma slagord skall nu lyftas som en bild av den onde själv över de troende skarorna för att tvinga dem åter in under papperstrons och politikens lydnad. Men det finns en kritisk regulator på denna trafik. Och det ar allmänhetens eget sunda omdöme, bildat på grundval av föräldrars erfarenheter om skolans möjligheter och deras egna barns behandling och framstidsutsikter.
»Det Rydénska högkvarteret» hade icke yttrat ett ord, nar D. N. höll detta anförande. Därför bäva vi nästan vid tanken på vad som skall komma, sedan vi nu dristat oss att med dess rätta namn beteckna den igångsatta utredningen. D. N. behöver emellertid ej befara, att vi skola undandraga oss »saklig diskussion». Men vi skola också skoningslöst söka blotta det politiska spel, som nu igångsatts i skolfrågan, och vilket män vill göra sakrosankt genom att åsätta det saklighetens och erfarenhetens hallstämpel - en i detta fall fullständigt falsk beteckning.
Medan den bottenskolefientliga pressen konsekvent undanhåller sin läsekrets alla fakta, som tala till förmån för 1927 års skolreform, inströmma från andra håll verkligen belysande sådana. Ur Ny Tid (s) saxa vi för dagen följande uppgifter:
De nya flickläroverken ha, trots att de ända till denna månads inbrott saknat ledning, kunnat glädja sig åt mycket god tillströmning. I Lund kan lycei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
