Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 33
SVENSK LÄRARETIDNING.
643
Småskola kommer till stånd.
Emellertid hade iolkskolinspektören samtidigt riktat vädjan till iförsamlingen att inrätta småskola. Nio ar efter hane vädjan härom upptogs förslaget till prövning. Att även denna fråga skulle bli föremål for ftrsbehand-lingar och strider, innan verkligen behövlig småskola infördes, ar givet. ®ockneborna hade ännu ej fullt klart för sig -fördelarna av undervisnings bibringande.
Den 20 maj 1878 företogs frågan om inrättande av småskola. Frågan avslogs (röstning efter fyrk, 387 nej och 365 ja). iStämman avslog likaledes det framställda förslaget att for statsanslags erhållande såsom församlingsskola garantera iför en småskola, som av enskilt bolag kunde kommm att bildas» och detta ehuru med sådan garanti icke minsta risk var att ’befara, som protokollet säger. I fejderna for och emot småskola märkas som ivrigaste förespråkare for upprättandet av dylik hemmansägaren Erik Peter [Larsson från Bettorp.
Ar 1878 ’kom strax efter den nyssnämnda stämman en promemoria från folkskolinspektör Engström. Barnen i skolan, som samtidigt undervisades, voro 199. Promemorian /föranledde intet beslut om att införa småskola, men från 1878 kom halvtidsläsning till stånd. Inspektör -Engström hade visserligen ansett och anbefallt att strax småskola och ’fast dylik skulle inrättas. Troligen ansågs denna kunna med mindre inredning förläggas till vindsvåningen i dåvarande skolhus. m Från 1878 föreligger ock kyrkostämmans beslut, att barn, som från den genomförda halvtidsläsningen uteblev mera an tio sammanräknade dagar utan förfall, skulle uteslutas ur skolan for terminen. Beslutet hade givetvis sina orsaker.
Småskolefrågan brydde man sig ej vidare om förrän 188i3. Sistnämnda ar befalldes dåvarande skolråd av domkapitlet att upprätta förslag till reglemente för skolväsendet. Kyrkoherde Herlin förklarade, att förslag icke kunde uppgöras av det enkla skäl, att man saknade - småskola, Å därför hållen stämma befanns vid proposition, att avslagsrösterna for småskolans införande voro i övervägande antal, men då Erik Peter Larsson begärt omröstning, befanns att 6-94 röster avgivits för skolan och 484 mot.
Småskola kom alltså till stånd från 1’883 och var i början flyttande skola. Till skol-viäsendets historik bor höra omnämnandet därav, att då lärarinnelönen skulle bestämmas, en person från Bostorp anmärkte, att 150 kr. gott räckte i lön. Detta blev jämväl stämmans beslut med reservation avgiven av 2 personer. På grund av att lönen fixerats till detta ’belopp, kunde emellertid församlingen ej få statsbidrag, vilket den fått, därest lönen satts till 2’00 kr. Församlingen hade lurat sig själv, trots kyrkoherde och nämnda reservanter påpekat förhållandet. När det snart nog blev klart, att man de facto tjänade på att höja lönen, skedde detta. utan prut och bestämdes densamma till 300 kr.
Efter genombrottets tid,
Sedan Lundell slutat sin skoltjänstgöring 1883 kom en lärarinna som vikarie till folkskolan under kort tid. Ar 1884 blev J. Rydström vikarie och maldes den 18 mars 1880 till ordinarie lärare, på vilken post han kvarstod till (1924. Från 1849 till 1924, alltså 75 ar, hade skoltjänsten uppehållits av två lärare.
Det gamla skolhuset visade sig omkring 1890 luta mot sitt fall. Kyrkostämma beslöt då taga ihop medel till en skolhusbyggnadsfond. Redan 1896 byggdes det nya skolhuset för 4,893 kr. utan att församlingen fick någon skuld å det. Huset ansågs då som ett av de basta skolhusen på Öland. Det rymde dels lärosal för den halvtidsläsande folkskolan, dels lärosal for småskolan. Dessutom rymde det bostäder för lärarinna och lärare, avklädningsrum for barnen och god kallare-och vindsvåning.
Tal om slöjd i församlingen blev det 1897. Det var läraren Rydström, som ville ha så-
dan införd. Till en början ville man ej vara med om den saken, men i det nybyggda skolhuset hade inretts slöjdlokal. Följden blev, att stämma ar 1897 väl gick med på, att läraren fick ha slöjd och använda avsedd lokal för undervisningen. Vidare tilläts han uppbära statens och landstingets bidrag -oavkortade men skulle själv bestrida alla utgifter, som voro förenade med slöjdundervisningen. Han fick desslikes anskaffa hyvelbänkar och verktyg av egna medel. Men därvidlag fick han inga på, att efter fem ars slöjdundervisning bänkar och verktyg utan vidare skulle anses som en socknens tillhörighet. För att få denna goss-slöjd införd måste läraren under skolans första tid jiämväl .verkställa all eldning, som behövdes. Från (början ställde man sig följaktligen ganska kylig mot slöjdundervisning, men intresset kom omedelbart, slöjden blev omtyckt och två avdelningar växte fram. Sedan 1’8>97 har alltså goss-slöjd förekommit. Vid 1900-talets första ar fattades ’beslut om flickslöjds införande och omfattades denna även med intresse.
Ar 1902 väckte Rydström fråga om att fort-sättningsskola »borde införas. Hans förslag härom väckte hos många likgiltighet, kanske ren avoghet. Man drog sig för utgiften, som det sades, och ansåg, att barnen hade nog av skolans ar. Här var tydligen allt hopp ute, om icke ett av socknens barn, lärjunge i N. Möckleby skola under slutet av 1850-talet. revisorn i Generalpoststyrelsen August Alm-blad, ingripit och erbjudit sig att för åren 1904 och 1905 själv betala det ^belopp, som annars skulle ha utgått från socknen. »Det skulle glädja mig», skrev han, »om detta mitt erbjudande mottoges och tillfälle sålunda bleve berett för ett antal barn i min födelseförsamling att fore sitt utträde ur barnaåren få sitt kunskapsförråd åtminstone i någon mån ökat.» - Man kunde ej gärna draga sig for detta erbjudande, och ifortsättningsskolan blev tilläventyrs mera omtyckt an vad fallet med slöjden sagts vara. Från fortsättningsskolans första ar m&rktes som lärjungar t. o. m. 24 ars man, ja, ett ar anmälde sig t. o. m. 42 st., då likväl icke alla kunde mottagas. När fortsättningsskolan ej var obligatorisk, var det med uteslutande intresserade elever man sade sig ha att göra. Fortsättningsskola har existerat i Norra Möckleby sedan 1904 och blev obligatorisk 19il9.
Ar 1919 togs ock det stora steget mot skolans nydaning. Den 5 januari nämnda ar beslöts enhälligt i närvaro av folkskolinspektör E. Svänsson att för framtiden heltidsläsning skulle införas. Skolform blev B I. Det måste därvid till en början bliva duplika-tionsläsning. Ar 1927 hade man dock vid sidan av äldre skolhuset nytt modernt skolhus uppfört, och skolundervisningen ar därmed på basta sätt ordnad.
Historiken över skolväsendets utveckling i ölandsförsamlingen ar avslutad. Det har under de sista tiotalen av ar alltmer och mer visat sig, att man i Norra Möckleby tvärtemot åskådningen under skolans första ar tagit fasta på det sanna i satsen, att endast det (bästa ar gott nog åt barnen. Och man har mer och mer kommit till insikt om, att styrka i livet måste hämtas ur de moraliska kraftkällor, som varje skola ar avsedd att skänka.
S. A. F:s jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra oförvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.
Stöd jubileumsfonden!
Skoutställningen i Hälsingborg.
Den i samband med internationella skolkongressen i Helsingör anordnade skolutställningen i Hälsingborg öppnades för allmänheten den 6 augusti och pågår t. o. m. den 21 augusti.
Utställningslokal ar den öster om »Kärnan» centralt belägna Slottsvångs-skolan, vars salar och korridorer disponeras för utställningar av olika slag. Vestibuler, trappuppgångar och utställningsrum voro smakfullt dekorerade med palmgrupper och blommande växter.
Klockan 12 på tisdagen samlades ett antal inbjudna, bland vilka märktes stadsfullmäktiges ordförande, f. riksdagsman Carl Johansson, drätselkammarens ordförande, överlärare Hjalmar Forsberg, medlemmar av stadsfullmäktige och folkskolestyrelsen samt representanter för stadens olika skolor. Borgmästare Johan Bååth höll därvid ett anförande av ungefär följande innehåll:
j Som det torde vara bekant, har denna utställning tillkommit i samband med den förestående internationella skolkongressen i Helsingör. Efter hänvändelse irån kongresskommittén därstädes bildades här i staden en kommitté i syfte att bereda de främmande pedagogerna tillfälle att besöka Hälsingborg och dess skolor. Samarbetet mellan kommittéerna ledde till uppslaget -att anordna en »svensk dag», och for att ge de utländska deltagarna en klarare uppfattning av svenskt skolväsen beslöts anordna en skolutställning, som i dag ar färdig att öppnas for allmänheten.
Den internationella skolkongressen i Helsingör ar ett led i sträv-andenia för en mera individuell uppfostran, vilka principer även här i vårt land allt mera kommit att göra sig gällande. Svenskt skolväsen intar överhuvud taget internationellt sett en mycket hög ståndpunkt - det torde inte vara något självberöim att fastslå detta även utom landets gränser erkända .faktum»
Sedan talaren något vidrört olikheter mellan undervisningsmetoderna under »den gamla goda tiden» och den moderna uppfostrans principer, påpekade han, att vid Hälsingborgs skolor finnes en särskild institution, Sociala byrån, som har till uppgift att taga sig an barnen i allt vad som hör till den socialt betonade h j alp verksamhet en. En noggrann och allsidig kroppsvård, befordrad genom gymnastik, ögon- och tandvård, ljusterapi m. m., ingår numera i våra skolors program. Den här anordnade skolutställningen ger en god inblick i hur modernt svenskt skolväsen fungerar. Talaren kände sig övertygad om att de främmande pedagogerna vid sitt besök på utställningen nästa söndag skulle få ett gott intryck av densamma och vad den har att berätta. Men även andra an pedagoger ha något att lära och inhämta på utställningen. Ungdomens uppfostran ar ett av de viktigaste problemen i vår tid, en fråga som tränger sig på sa gott som varje ansvarskännande medlem i samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
