Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 33
dagen*
Komedi.
I konselj den 5 juli beslöts att ut-’ öka de s. k. 1927 års Skolsakkunniga med två nya ledamöter, hrr Almkvist och "Wallander. Samtidigt utvidgades de sakkunnigas uppdrag att omfatta den revision av 1927 års skolreform, varom sa mycken diskussion förekommit i pressen. Den 6 juli publicerades statsrådsprotokollet härom i Post- och Inrikes Tidningar.
Från olika håll har meddelande till oss inkommit om en »-undersökning», som igångsatts av de sakkunniga, men om vilken tidningarna intet haft att förmäla. För att giva allmänheten en föreställning om innebörden i denna undersökning publicera vi här nedan de aktstycken, som i saken föreligga.
Det ena ar en skrivelse av följande lydelse: -
Till Folkskolestyrelsen i X.
Sedan Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet uppdragit åt 1927 års Skolsakkunniga att verkställa utredning angående vissa med den nya läroverksorganisationen sammanhängande spörsmål, få de sakkunniga anhålla, att Ni ville i på närslutna bilaga iakttagen ordningsföljd besvara envar av de där upptagna frågorna samt före den l september 1929 avlämna svar under adress: 1927 ars Skolsakkunniga, Ecklesiastikdepartementet, Stockholm.
Stockholm den 5 juli 1929. Å de sakkunnigas vägnar : B. J: son Bergqvist.
De framställda frågorna lyda som följer:
1. Hur har enligt Eder uppfattning den nya skolorganisationen, i vad denna avser 5-årig och 4-årig realskola, utfallit på Eder ort i fråga om lärjungefrekvensen och resultatet av inträdesprövningarna ?
2. Om inträdesprövningarna till den 5-åriga eller den 4-åriga realskolan vid allmänt läroverk på Eder ort genom starkt underkännande eller i annat avseende utfallit mindre gynnsamt, vilka anser Ni anledningarna härtill vara?
3. Om skolorganisationen på Eder ort i fråga om lärjungefrekvensen utfallit mindre tillfredsställande, vilka äro enligt Eder mening anledningarna därtill?
4. Hur många lärjungar sammanlagt hava under vart och ett av åren 1925,
1926, 1927, 1928 och 1929 övergått f rån folkskolan inom Edert distrikt till allmänt läroverk utan att hava genomgått folkskolans sjätte klass?
5. Vilka utsikter finnas för framtiden enligt Eder mening för att skolorganisationen med hänsyn till tillströmning av lärjungar till de olika realskolty-perna^ skall kunna utvecklas i enlighet med 1927 ars riksdags beslut ?
6. Föranleder den nya organisationen, i vad den avser 5-årig och 4-årig realskola, något ytterligare uttalande från Eder sida, och i sa fall vilket?
7. Vilka åtgärder hava från folkskolans sida ansetts böra vidtagas för att göra den nya skolorganisationen bekant för allmänheten på Eder ort?
8. Har Ni något att yttra med avseenden på organisationsformen lyceum ?
.Skrivelsen och frågorna torde, åtminstone någonstädes, lia väckt en viss förundran och rådvillhet - att döma bi. a. därav, att var uppmärksamhet på saken blivit fast just från håll, där man faktiskt ej vet, vad man skall svara på enque-ten. Eektorsämbetena vid våra läroverk lära visst också ha anmodats att avgiva svar på frågor av liknande innebörd.
När man granskar ovanstående aktstycke, siar det en till en början, vilken oerhörd brådska, som varit for handen. Den 6 juli publiceras konseljbeslutet, men redan den 5 äro de sakkunniga färdiga med både .skrivelse och hela enqueten. Jämförelsen erbjuder sig osökt med 1927. Då begärde riksdagen en plan för de nya flickläroverken att framläggas för 1928 års riksdag. Eegeringen gav skolöverstyrelsen i uppdrag att avgiva yttrande fore den l nov. 1928 - alltså ungefär ett helt ar senare, an vad riksdagen begärt.
Emellertid skola vi inte klandra rappheten i vändningarna från hr Bergqvists sida. Hade han nedlagt en bråkdel av denna intensitet inom sitt forna ämbetsverk på exempelvis fortsättnmgsskolans undervisningsplan, sa hade vi väl knappast 11 ar efter fortsättningsskolestad-gans utfärdande behövt att alltjämt dragas med det provisorium, som varit en av anledningarna till trasslet vid fortsättningsskolans start ute i bygderna.
Vad vi däremot måste finna vara i högsta grad anmärkningsvärt ar,
att folkskolestyrelserna anmodats svara före den l sept. Var och en som känner förhållandena i våra städer vet, att folkskolestyrelserna regelmässigt ej hålla några sammanträden under sommarferierna. Att under sommarferierna samla en någorlunda fulltalig folkskolestyrelse för avgivande av svar på en remiss, erbjuder på de flesta håll synnerliga svårigheter. Vanligen hålles på hösten det första folkskolestyrelsesammanträdet vid tiden kring höstterminens början i slutet av augusti. Man kan föreställa sig, hur pass noggranna förarbeten och överväganden, som dessförinnan kunna ägnas svaren på de uppställda frågorna. Folkskolornas lä-Jrare, som representera en viktig del av folkskolornas erfarenhet å området i fråga, ha under sommaren varit skingrade åt olika hall. Ingen av lekmännen har i regeln på förhand kunnat grundligt sätta sig in i frågorna. Det kan bero på en ren tillfällighet, t. ex. en intresserad ledamots - låt oss säga en läroverks- eller folkskolemans - företagsamhet att på förhand sätta upp ett förslag till svar, om detta kommer att avfattas på ena eller andra sättet.
Varför har man valt en tidpunkt som den nu utsatta? Vi skola ej tilllåta oss att söka svara på frågan. Men sa mycket ar säkert, att den, som vill ha ett svar av värde från våra folkskolestyrelser, väljer ej metoden att sända ut en förfrågan mitt under sommarferien och begära svar omedelbart vid dess slut. Även en styrelse kan behöva någon veckas rådrum för att sätta sig in i en sak.
Se vi på de uppställda frågorna, sa kan man utan överdrift beteckna det som ganska orimligt att begära svar på de flesta av dem. På ingen ort har den nya skolorganisationen tillämpats mer an ett ar. Starten har icke skett under normala förhållanden. I många städer har man aldrig sett den ena av realskoletyperna i verksamhet. Sa begär man av folkskolestyrelsen svar på en fråga som t. ex. den 5: e om utsikterna för framtiden »för att skolorganisationen med hänsyn till tillströmning av lärjungar till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
