Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66:2
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 34
alla likvärdigt allmänt underlag, sed#n specialutbildning for olika grenar inom lärarverksamheten.
Ungdomen och religionen var ämnet for ett föredrag av rektor Anna Sörensen, Stockholm. Med värme framhölls barnets starka behov av Gud. Föräldrar och lärare svältföda i vår tid barnen i religiöst hänseende av idel försynthet. De äldres sätt att tala om Gud med barnen ar byggt på föråldrade traditioner, och vi måste därför söka finna det sprak i religiösa ting, som den nya generationen förstår. Att de ungas mottaglighet for religiösa intryck och impulser ar större an vi äldre våga tro påvisades genom citat ur de nyare författarnas skildringar av sin egen barndom. Religiös känsla och tro voro dock för talarinnan ej liktydiga med katekesplugg.
Om fortsättningsskolan – dess betydelse och organisation - talade fröken Hildegard Nilsson, Malmö, vars föredrag formade sig till ett försvar av vår nuvarande fortsättningsskola. Vad denna framför allt behövde var att få arbeta under mera förståelse och arbetsro an hittills.
Talet om folkskollärarkårens ringa arbetstid hade föranlett centralstyrelsen att på programmet upptaga frågan om lärarpersonalens hemarbete för skolans räkning, och framlades av såväl inle-darinnan, fröken Emilia Larsson, Stockholm, som ock av fröken Judit Gustafsson, Nässjö, resultatet av gjorda iakttagelser angående hemarbetet. En kommitté för insamlande av stickprov från våra olika skolformer tillsattes.
Vid ombudsmötet upptogs också till diskussion frågan om folkskollärarin-norna och undervisningen i kvinnlig slöjd, varvid mötet gjorde följande uttalande : »Folkskollärarinnorna havda med skärpa, att den utbildning de erhålla vid seminarierna ger dem full praktisk kompetens för undervisning i kvinnlig slöjd i folkskolans alla klasser. Folkskollärarinnornas pedagogiska förutsättningar för denna tjänstgöring torde ej kunna bestridas.»
En landsbygdslärarinna framhöll orättvisan i nu gällande dyrortsgrup-pering, i det lärarna på landet oftast masta taga sina varor från staden, därvid varorna fördyrades genom körslor och frakt, varför levnadsomkostnaderna ingalunda ställde sig billigare på landet an i staden.
Ombudsmötet avslutades med ett varmt tack till Halmstadskretsen och dess ordförande för goda anordningar och stor gästfrihet.
Klara Jonsson.
Anmälan om ändrad adress for tidningens postbefordran skall ffö-ras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till var expedition.
Fortsättningsskolans omorganisation.
K. m: t har den 5 juli 1929 bemyndigat chefen for ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga f or att inom departementet biträda med av riksdagen i dess skrivelse den 25 maj 1929, nr 214, begärd utredning angående ratt for sådana lärjungar från heltidsläsande folkskolor, som med fullständigt avgångsbetyg genomgått sjunde klass, i vilken tillämpats för dylik klass särskilt utarbetad kursplan, att erhålla befrielse från fortsättningssko-leplikt, ävensom verkställa utredning och avgiva yttrande och förslag över andra i samband med den av riksdagen äskade utredningen uppkommande frågor rörande fortsättningsskolans organisation,
att utse en av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar,
samt att, om sa skulle visa sig erforderligt, tillkalla särskild sekreterare eller uppdraga åt en av de sakkunniga att tillika tjänstgöra såsom sekreterare.
Ecklesiastikministern har till sakkunniga utsett riksdagsmännen Sven Bengtsson i Norup, A. W. Sävström, Bollnäs, K. E. Andersson i Eliantorp och Birger Petersson i Lerbäcksbyn. Hr Bengtsson skall såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar.
Härjämte har departementschefen uppdragit åt undervisningsrådet J. E. Engvall att tjänstgöra såsom sekreterare hos de sakkunniga.
I yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet framhåller ecklesiastikministern följande :
På grund av remiss har skolöverstyrelsen den 18 juni 19’29 avgivit yttrande över berörda riksdagsskrivelse, därvid överstyrelsen ined ’hänsyn såväl till den lämpliga fortsatta behandlingen av förevarande ärende som till de omfattande utredningar på andra områden av folkundervisningen, som för närvarande vore föremål for handläggning inom överstyrelsen, funne det vara mest ändamålsenligt att uppdraget att verkställa den utredning, som påkallades i riksdagens ifrågavarande skrivelse, måtte överlämnas till särskilda sakkunniga.
Bestämmelserna rörande fortsättningvssko-lans anordning hava efter sin tillkomst ar 1918 sedermera blivit underkastade väsentliga jämkningar. Dels har övergångstiden för den obligatoriska fortsättningsskolans genom-förande utsträckts utöver vad från början var beräknat, dels hava vissa modifikationer vidtagits i avseende å fortsättningsskolekursens längd, dels ock hava andra förändringar kommit till stånd beträffande iortsättningisskolans anordning och undervisningstidens förläggning, alla avsedda att underlätta fortsättningsskolans anpassning efter förhållandena på olika orter. Vid genomförande av de ändringar i fortsättningsskolans organisation, som sålunda av riksdagen beslutats, hava betydande meningsskiljaktigheter kommit till uttryck, och vitt skilda uppfattningar torde alltjämt göra sig gällande i avseende å den lämpligaste organisationen av denna skolform. Det synes mig angelägeij att söka tillse, i vad man man kunde erhålla en anordning av denna skol typ, genom vilken möjlighet kun-
de vinnas for ett skäligt hänsynstagande till dessa skiftande uppfattningar. Därvid bör dock eftersträvas, att fortsättningsskolans betydelsefulla uppgift ej varder rubbad eller att en ändrad organisation ej medför försämringar i resultatet av denna skolas undervisning. Men av vikt ar att utröna, huruvida ej en smidigare anpassning av fortsättningsskole-undervisningen efter ’förhållandena på olika orter skulle kunna ernås, varigenom säkerligen mycket av det motstånd, som rests mot denna skolform, skulle kunna avvändas och skolan, ostörd av oupphörligt återkommande ändringar i dess organisation, skulle kunna vinna i konsolidering och följaktligen gå en lugn utveckling till mötes.
Jag vill vidare erinra om ett sedan någon tid under k. m: ts prövning vilande ärende angående en centralisering av fortsättningsskoleväsendet - huvudsakligen gående ut på att i glest befolkade trakter av landet möjliggöra ett sammanförande av de skolpliktiga barnen till ett färre antal skolor genom att av statsmedel bestrida kostnaderna for skolskjutsar eller inackordering. I denna fråga har skolöverstyrelsen den 29 september 1928 avgivit utlåtande och förslag, över vilket vidare statskontoret iden 22 november 1928 yttrat sig. Detta spörsmål synes mig tarva en närmare omprövning och i allt fall en mera ingående utredning, innan förslag i ämnet kan .föreläggas riksdagen.
Det synes mig ej minst ur synpunkten av fortsättningsskolans framtida utveckling önskligt att ’med den av innevarande ars riksdag begärda utredningen rörande befrielse i visst fall Iran plikten att genomgå fortsättningsskola kombineras en undersökning angående vissa andra av mig nu antydda spörsmål i fråga om fortsättningsskolans organisation.
Kurs för skolledare.
Den 7-14 ang. pågick på Vendels-bergs folkhögskola en utbildningskurs för skolledare. Kursen, som ar den första i sitt slag i vårt land, räknade ett 30-tal deltagare från skilda delar av Sverige och har f öreståtts av överläraren E. Lindstrand, Mölndal. I kursprogrammet ingingo dels pedagogiska och psykologiska föreläsningar, dels praktiska övningar på det skoltekniska området. BI. a. sysslade man inom sistnämnda gren av kursen med Skolstatistik, skolförfattningar och statsbidragsansökningar. Som föreläsare medverkade bi. a. fil. lic. Herman Siegvald, Lund, och folkskolinspektören dr Karl Nordlund, Stockholm.
Kursdeltagarna ha även företagit en del utflykter i omgivningarna. Ett antal skolor i Göteborg, Mölndal octi Västra Frölunda ha besetts. Särskilt var det skolhusens byggnadssätt och materiellutrustning, man härvidlag intresserade sig för.
Kursen var avsedd som en begynnelsekurs och meningen ar, om möjligt redan nästa ar, att permanenta kurser skola anordnas vid ett par av rikets universitet och högskolor, troligen i Göteborg och Lund.
I samband med kursen hade en del skolf irmor ordnat en utställning av Skolmateriell, vilken även lärare i trakten inbjudits att besöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
