- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
687

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 35

SVENSK LÄRARETIDNING.

687

4,38 och medeltalet kommafel 4,73. Medeltalet i klasserna var for sig varierade med avseende på stavfelen mellan 2,2 och 7,4 och med avseende på kommafelen mellan 3,7 och 6,2». Man skulle mycket misstaga sig, om icke mången medborgare i den goda staden summerar sin uppfattning sa, att »standarden» i de förevarande avgångsklasserna angives med siffrorna 2,2 och 7,4. Det ar väl inte heller alltför osannolikt, att en och annan låter jämförelsen gå ett steg längre och säger eller tänker, att läraren i 2,2-klassen ar mer an 3 gånger sa duktig som läraren i 7,4-klassen. Här öppna sig vida perspektiv till tissel och tassel, förtal och nedsättande omdömen. Det "blir naturligtvis snart bekant i staden, vilken lärare som har den eller den poängsiffran och -sa ar saken klar, domen har fallit.

Det förekommer naturligtvis, att läraren -sätter sig över denna dom, den må sedan komma från kaffe-kalas eller symöten, från diskussionsklubbar eller folkskolestyrelse. Men det ar också förklarligt, om läraren vidtager åtgärder för att komma någorlunda utom skottlin-jen. Ar han exempelvis ej befordrad till ordinarie, kan hans fortsatta förordnande eller anställning som ordinarie i större eller mindre grad vara avhängig av dylika åtgärder.

En åtgärd, som därvid i första hand ar att räkna med, förefinnes i kvarsittningen. De barn, som skriva de flesta felen och mest bidraga till ofördelaktig statistik, sättas efter! Om det blir «en större procent, som får utexamineras efter § 48, får bli en andrahandsfråga. Likaså det, att barn få lämna folkskolan utan att ha fått hum om exempelvis sådana element som om kroppens byggnad och förrättningar eller om den elektriska strömmens ledning och karaktär.

Men kvarsittningen räcker ej! Andra åtgärder måste även till: extraläsning och extraläxor med de svagare, rättskrivning i tid och otid! Stava och skriva varje dag och vid alla tänkbara tillfällen! Men kanske hjälper allt detta inte. Trots allt arbete blir det ju alltid någon klass och någon lärare, som

får den lägsta, resp. den högsta poängsumman, och sa ar dömandet och bedömandet i gång igen!

I själva verket ar det fara å färde, sa som avgångsprövningarna nu på ett och annat håll börja i folkskolan genomföras. De ha varit avsedda som en grund för god-hand eller icke godkänd men icke som en sporre till hänsynslös konkurrens klasser och lärare emellan. Skall utvecklingen gå i de spår, en och annan folkskolinspektör utlagt, kan man först som sist säga farväl åt det fagra talet om och det psykologiskt riktiga i att giva barnen individuell fostran och undervisning. Emellertid borde folkskolans ] ar ar e här göra sin mening hörd. De förstå detta spörsmåls oerhörda vikt. De förstå, att folkskolan med dess ojämna barnmaterial måste vara en anstalt till individuell fostran och undervisning, icke ett exerciskompani med likformigt inriktad examensdrill.

Seminariekommittén,

Den väntade seminariekommittén har nu av ecklesiastikministern tillsatts. Medlemmar av kommittén blevo, som väntat var, f. statsråden Olof Olsson ocli N.- J. F. Almkvist samt riksdagsmannen Gunnar Persson i Falla. Åt hr Olsson har lämnats i uppdrag att leda kommitténs förhandlingar. I sammanhang med kommitténs tillsättning har ecklesiastikministerns anförande till statsrådsprotokollet beträffande kommitténs uppgift offentliggjorts. Anförandet återgives på annat ställe i dagens nummer.

Folkskolinspektionen. Följande folkskolinspektörer ha beviljats semester under nedannämnda tider:

folkskolinspektören Bror Larsson i Värmlands mellersta inspektionsområde under tiden den 19-24 augusti 1929 med folkskolinspektören A. S. Rydberg, Karlstad, som vikarie;

folkskolinspektören Frans Hedenmark i Västerbottens norra inspektionsområde under tiden den 28 augusti-3 september 1929, ingen vikarie;

ifolkskolinspektören O. Th. Huldén i Nord-skånes östra inspektioneområde under tiden den l-3 september 192*9, ingen vikarie; samt

folkskolinspektören Knut Kjellmark i Syd-smalands mellersta inspektionsområde under tiden den 1-14 september 1929 med överläraren Axel Tengbom, Växjö, som vikarie.

Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet fö<r< anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskollärarinnan Klara Josefina Johansson, Vittangi, och folkskolläraren N. J. Åkermark, Ko j åsåg;
vid fortsättningsskola i anslutning till bergs- och järnhantering jämte järnmanufaktur: folkskolläraren C. A. Nordensson, Karlstad;
vid fortsättningsskola i anslutning till träindustri: verkmästaren E. G. Blomgren, Nyköping, och folkskolläraren K. S. Ramqvist, Solna;
vid fortsättningsstola i anslutning till snickeri: snickaren B. A. E. Eriksson, Me-, rasjärvi, slöjdläraren E. R, Gödlöf, Kiruna, och folkskolläraren K. G. W. Ottosson, Em-maboda;
vid fortsättningsskola i anslutning till handel: folkskolläraren ...S. G. Tingström, Visby;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: handarbetslära-rinnorna Euth Cavalli, Strömstad, Greta Helgesson, Trälleborg, Ebba Maria Kristina Johansson, Smedby, Ingrid Frideborg Netzler, Falköping-Kanten, folk-skollärarinnan Anna Margareta Pettersson, Ljusnarsberg, skolkökslärarinnan Märta Katarina Bilfwerbrand, Jukkasjärvi och Vittangi skoldistrikt, och handarbetslärarinnan Margit S j Öberg, ’Sun as-vall;
i vad angår hushållsgöromål: skolkökslärarinnan Aino Margareta Raab, Göteborg.
Dispens från boställsordningen. K.
m: t har medgivit, att med anordnande av särskilda ingångar till tjänstebostaden för läraren vid Särslövs församlings folkskola, till tjänstebostäderna för lärarna vid Multrå församlings norra och södra folkskolor samt till tjänstebostaden för lärarinnan vid Tomps småskola i Bara församling må anstå tills vidare intill utgången av ar 1933, i Össeby-Garns skoldistrikt till tjänstebostäderna för lärarpersonalen vid Stångberga folkskola samt lärarinnan vid Fastarby mindre folkskola till början av höstterminen 1930, i Norra Åk-arps skoldistrikt till tjänstebostaden för lärarinnan vid Hillarps småskola till början av höstterminen 1931, i Vånga skoldistrikt till tjänstebostaden for lärarinnan vid Mjönäs småskola intill utgången av ar 1931, i Othems skoldistrikt till tjänstebostäderna för lärarpersonalen vid Othems församlings kyrkskola till början av höstterminen 1932, i Boge skoldistrikt till tjänstebostaden för lärarinnan vid Klinteskolan och i Vollsjö skoldistrikt till lärarinnebostaden i Pregestads småskola intill ntgången av ar 1933 samt i Kvillinge skoldistrikt beträffande tjänstebostäderna för lärarpersonalen vid Hults skola till början av höstterminen 1930 och beträffande tjänstebostaden för lärarinnan vid kyrkskolans småskola till början av höstterminen 1932.
Dispens. Skolöverstyrelsen har bifallit en av småskolläraren Nils Mårtensson gjord ansökning om rätt att, utan hinder därav att han icke avlagt examen vid något statens småskolesemina-rium, söka och innehava befattning såsom nomadlärare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free