Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 36
gog- och psykolognamn, som vi länge kant genom böcker och tidskrifter. Fer-riére, Rugg, kursplanernas omskapare Phister, Glöckel och Dengler, två wie-nercharmörer, som något sade emot varandra i fråga om Österrikes skalomorganisation på papperet och i verkligheten, Arvin, kongressens allt i allom - alla talare av rang, alla levande friska människor och inga petrifikat. Det ar frestande räkna upp många flera gentlemän - pedagoger.
Det måste givetvis till en kongress av denna art samlas en mängd originella typer, lurviga, långskäggiga, barbenta. Men de flesta gåvo ej karikatyrtecknarna ljusa idéer, vanligt folk, fast glasögon blänkte överallt. Ungdom var det gott om, reklam för fria skolor i sitt oförfärade diskuterande och i sin smittande munterhet. Finnen Zillinens, farlig medtävlare till Carl-Gerhard, påstod, att Fan och ej gamla lärarideal i Helsingör regerat pedagogerna. Måhända Fan strövade omkring och kikade in i Marienlysts danssal, där kongressens äldste dansade med de yngsta misserna!
Hur olika de svenske an bedöma kongressen, tror jag, att vi äro ense i vissa avseenden. Vi äro stolta över vara utställningar och tacksamma mot Hjalmar Berg och hans medhjälpare. Vi beklaga, att den svenska andens stämma sa föga hörts i Helsingör. Men sorlet, snakket var nog för högljutt, för att den blyga rösten skulle göra -sig. De få svenskar, som uppträtt i talarstol, ha ej givit endast ord, utan saklig verklighet, un» dervisningsrådet Hänninger, fröknarna Ester Boman och Siri Ohlson, rektor Bosson, lektor Svedberg. Doktor Gierow ha vi naturligtvis varit tacksamma att se och höra som vår talesman, likaså Hälsingborgs populäre borgmästare.
Helsingörskongressen fyller sin mission, då den väckt djärva önskningar i våra nyväckta lärars j alar. Vi önska, att hos oss som i det rika Amerika och i det fattiga Österrike skolärenden ej skola anses vara finansärenden utan enbart undervisningsfrågor. Då hade vi villkoren fyllda, som äro oeftergivliga for den fria skolan: små klasser, laborationsrum, skolbibliotek, en mängd böcker för varje klass. Vi önska, att lärarutbildningen skall följa tidens krav, var den sa gives, att våra seminarier och universitet skola ge de internationella upp-fostringstankarna svensk hemortsrätt, att inspektörer och skolstyrelser med all makt skola stödja den lärare, som tror, att någon av de nya vägarna ar hans rätta väg. Som synes, blir man en litte smule gal i hovedet på internationella kongresser.
På Helsingörsmötet har man dryftat en nordisk sektion av New Education Fellowship. De internationella kongresserna ge visserligen stora vyer och banbrytande idéer, men de ge, finner man, också mycket av outförbart och väsens-främmande för de nordiska folken. Inre omdaning av skolan från botten till
toppen måste ha nationella särdrag. På nordiska möten menar man, att diskussionerna skulle komma att röra sig om verkligheter, som vi känna till, om barn, som ha nordisk tyngd och tröghet, om våra egna enkla försök. Det återstår att se, hur de, som i de nordiska länderna stå för styret, kunna klara den situation, som uppkommit genom Helsingörskongressens yttre och inre gränslöshet. Jag misstänker, att en nordisk sektion blir mer svårskött an ett helt internationellt förbund.
I ett föredrag av prof. Ruin, vilket för många av oss var som ett stycke tung och dyrbar ädel metall bland prydliga, glittrande smycken, gjordes en språklig jämförelse mellan uttryck för educatioii. Tyskens uppdraga, svenskens uppfostra, ryssens uppföda, nära, finnens lata växa. Det ordet låta vaxa uttrycker fullkomligt N. E. F: s grundprincip. Den uttalas också i det tonfall varmed ordet barn här blivit sagt, vördnadens och varsamhetens.
Jenny Wahlman.
Esperanto k ur s.
Sommarens andra statsunderstödda esperantokurs var förlagd till Hälsingborg under tiden den 26 juli-6 aug. Den blev en oväntat trevlig upplevelse for de 32 deltagarna. Ledaren, den rumäniske esperantisten redaktör Tibe-rio- Morarin, visade sig vara en verklig konstnär på under visningenjS! område. Ej nog med att han på dessa 40 timmar hann att meddela sina elever ett betydande ordförråd plus esperantos grammatik, utan han gav samtidigt prov pä en metod, som vi alla av hjärtat önskade, att vi kunde tillägna oss för även andra ämnen an esperanto. »Om denna metod allmänt tillämpades i våra skolor», uttalade sig en Hälsingborgstidning, »skulle barnen med lättare steg gå till an från skolan».
Eftermiddagarna användes till gemensamma utflykter eller roande samkväm, där konversationsförmågan i det nya språket övades.
Den 6 och 7 aug. var det dels individuell examen for svenska esperantoinstitutets inspektör rektor Sam Jansson, Djursholm, dels - på kvällen den 7 aug. - offentlig examen i läroverkets aula inför ett stort antal åhörare, bland vilka märktes rektor Sam Jansson, professor Otto Simon, Wien, representanten för Jean-Jacques Rousseau-institutet i Geneve fröken Margareta Noll, ordföranden för danska lärarinneförbundet fröken Asta Michelsen, skolöverstyrelsens representant folkskolläraren Gösta Ahlström samt deltagare i den då pågående folkskollärarkongressen.
Redaktör Morarin gav i en humoristisk lektion om människokroppen prov
på sitt speciella satt att meddela språkkunskaper. Eleverna fingo redogöra for en del av det inhämtade esperantovetandet, och examen avslutades med att redaktör Morarin berättade en anekdot, som återgavs av eleverna.
Sedan applåderna tystnat, framförde folkskolläraren Sven Nordh på esperanto kursdeltagarnas hjärtliga tack till redaktör Morarin. Dessutom höllos tal på esperanto av professor Otto Simon och fröken Margareta Noll samt på danska av fröken Asta Michelsen.
Efter examen samlades man till ett angenämt samkväm på Helenehill, där hyllningar i blommor och tal samt unison sång - på esperanto - gav åt det hela den festivitas, som sa väl passade som avslutning på denna glädjefyllda, rikt givande, oförglömmeliga kurs.
Före kursens slut hade deltagarna enats om följande uttalande:
Undertecknade, deltagare i den andra statsunderstödda kurs, som av Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges folkskollärareförbund ano-rdnats i Hälsingborg den 26 juli -6 aug. 1929, få härmed uttrycka sin tacksamhet till statsmakten och till dessa bada lärarsaminanslutningar.
Den under kursen tillämpade Che-metoden har visat sig äga utomordentliga pedagogiska förtjänster. En strängt kontinuerlig, i detalj val genomtänkt planläggning .samt ett synnerligen åskådligt och glädjebetonat framställningssätt äro utmärkande drag för denna metod. Utan tvivel kan metoden tillämpas vid undervisning i skilda ämnen och på olika stadier.
Att vi under kursen haft en sa utmärkt lärare som redaktör T. Morarin, ar en förmån, som vi högt uppskatta, enar han gett oss det allra bästa föredöme.
Vi vilja därjämte framhålla, att vi efter de erfarenheter, vi gjort under kursens lopp, äro övertygade om att undervisning i eepe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
