Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 36
cfciffen.
Svensk undervisningsmateriell.
Med tillfredsställelse kan konstateras, att Undervisningsmaterielen efter hand förbättrats, och att förståelsen för materiellanskaffningens nödvändighet undan för undan vuxit hos skolmyndigheterna. Fasta anslag for inköp av undervisningsmateriell torde alltmer ha blivit regelbundna äskanden i skolrådens och skolstyrelsernas budgetförslag.
När det gäller anskaffandet av undervisningsmateriell, ar det en synpunkt, som icke alltid beaktats : vikten av att i möjligaste man anskaffa svensk materiell. Detta icke främst ur nationalekonomisk synpunkt utan fastmer för undervisningens egen skull. Även om en utländsk karta ur ren kartsynpunkt någon gång skulle vara bättre an motsvarande svenska, blir det dock vid bruket av kartan till väsentlig olägenhet, att namn och teckenförklaringar icke äro angivna på -svenskt språk. Sak samma ar det med planscher, delvis även med preparat och apparater. Därtill kommer, att undervisningsmateri-ellen liksom sa mycket annat måste för att fullt motsvara sitt ändamål ha en bestämd anpassning till den nationella kulturen i det hela. Svensk uppfattning om form och färg, om sedvänjor och bruk, om land och folk bor få komma till uttryck även i skolans undervisningsmateriell.
Ar man överens härom, inställer sig omedelbart ett viktigt obser-vandum. Framställarna av svensk undervisningsmateriell ha i många fall en hård konkurrens att utkämpa med utlandet. Det ligger i sakens natur, att sa skall vara. Folk med större språkområde an det svenska kunna ofta framställa materiellen i större skala och därför hålla priserna något lägre an vi själva. Sa tränger sig ofta den utländska materiellen fram, vårt eget lands firmor, som redan från början ha en mycket begränsad marknad, få därigenom denna ytterligare förminskad, och detta åstad-
kommer minskad företagsamhet, minskad förmåga att taga de risker, ’som utgivandet av ny materiell medför. En sådan utveckling blir till vårt undervisningsväsens ogagn.
Den synpunkt, som här framförts, torde göra sig gällande hos varje folk med ett förhållandevis begränsat språkområde. Ett särskilt belägg for detta utgör ett cirkulär, .som Norges Kirke- og Undervisningsdepartement innevarande ar utfärdat. I cirkuläret heter det:
Departementet har i lengere tid hatt sin opmerksomhet henvendt på den store og delvis unjzfdvendige import av utenlandsk undervisningsmateriell, og mener ät det ligger i skolenes egen makt å råde bot på dette.
Skolene har i det länge 10p hverken nytte eller gavn av å st0tte utenlandske forretninger eller disses omreisende agenter i deres ofte ukontrollerbare og skadeläge konkurranse mot landets egne bedrifter, da man nu ber i det vesenlige bar en selvsteiidig IsBremiddelindustri, avpasset efter norsk behov.
Det må bi. a. kunne ventes av norske skoler ät de bruker norske karter og plans j er - og i tilfelle bvor sådanne ikke finnes eller står på h0ide med utlandets - ät iallfall opklebning, papp og lerret etc. er norsk. Import av ut-stoppede dyr og fugler er også i almin-deligbet upåkrevet.
Hvor norske modeller eller fysiske og kjemiske apparater er konkurransedyk-tige, må disse alltid foretrekkes; men også utenlandske fabrikater b0r bestil-les gjennem vare kjente Iseremiddelfor-retninger, ikke gjennem tilreisende agenter eller ved direkte kj0p fra utlandet. På denne mate sikres gode va-rer og samtidig opmuntrer man til st0r-re foretagsomhet på områder hvor landet skulde ha gode betingelser for å bli selvhjulpet.
Vad som i det norska cirkuläret säges om köp av utländsk materiell genom kringresande agenter har aktualitet även hos oss. Det har förekommit, att sådana agenter kunnat under en färd genom vårt land försälja Skolmateriell för flera tiotusental kronor, ehuru materiellen varken varit bättre eller billigare an den svenska firmor tillhandahållit. Det, som gör, att agenterna i dylika fall ofta tillförsäkra sig leverans, ar, att då de framvisa prov på sina varor hos lärare och överlärare, direkt jämförelse med motsvarande svenska materiell icke för tillfället ar möjligt. Agenterna ha därvid sitt lämpliga ögon-
blick att verka för den svenska materiellens undanträngande.
Med det anförda ar icke sagt, att icke utländsk materiell emellanåt kan vara att föredraga, för prisets eller f or kvalitetens skull. Men önskvärt ar, att utländsk materiell anskaffas endast då lämplig svensk icke står att erhålla. Om svensk företagsamhet understödjes vid materiellinköpen, sker det nämligen till den svenska skolans gagn.
S^cofnyAeter.
Folkskolinspektionen. Folkskolinspektören Gottfrid Björkman i Skaraborgs norra inspektionsområde har beviljats tjänstledighet under tiden den 25 augusti-14 september 1929 for uppehållande av en undervisningsrådsbef att-ning i skolöverstyrelsen. Vikarie ar folkskolläraren O. J. N. Malmborg, Skövde.
Behörighet. Följande sökande ha erhållit behörighet för anställning som lärare i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk med binäringar: folkskollärarna C. W. Martinsson, Bonatorp, och E. V. Nilsson, Värnamo;
ivid fortsättningsskola i anslutning till jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna- L. O. A. Bergman, Karl Gustav, och P. P. Lindgren, Umeå;
ivid fortsättningsskola i anslutning till järnmanufaktur: ingenjören C. F. G. Ekroth, .Sundbyberg;
ivid fortsättningsskola i anslutning till sågverks- och trämasseindustri: ’folkskolläraren A. Thelin, Västgärde;
vid ’fortsättningsskola med husligt arbete i vad angår kvinnlig slöjd: slöjdlärarinnorna Blenda Maria Almström, Sveg, Gertrud Anna Greta Andersson, Malmö, Maggie Ingeborg Hagwall, Stockholm, folkskollärarinnan Karin Helena Nilsson, Vaxholm, och slöjdlärarinnan Irma Stenlåås, Eksjö;
i vad angår hushållsgöromål: lanthushålls-lärarinnan Olga Teresia Larsson, Svärdsjö.
Förkortning av undervisningstiden.
På därom av skolrådet i Träslövs församling gjord ansökning har skolöverstyrelsen medgivit, att undervisningstiden vid Fiskelägets läraravdelningar å folkskolestadiet må under läsåret 1929 -1930 inskränkas till 24 timmar i veckan.
Avgång från skolan. K. m: t liar medgivit, att den omständigheten, att Sten Adrian Salomonsson från Slätthögs församling och Elsa Viola Karlsson från Humlebotten i Stora Mellby församling, vilka, födda respektive den 13 april och den l januari 1917, vid slutet av vårterminen 1929 genomgått folkskolans sjätte klass, ej uppnått för avgång från folkskola stadgad ålder, icke må utgöra hinder för att de be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
