Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 37
studieutflykter till Härlingstorps torvmosse, Bjällums kalkbrott, Anunds-torps gravfält och Öglunda grotta,, varvid rika tillfällen till direkta iakttagelser ’av berörda geologiska företeelser tillvaratogos., , %
Vid utfärd ’till ’Västergötlands fornmuseum, Skara ^domkyrka, Eckornar vallenVm^ rf 1| platser hade vi nöjet att stå ui^detr lédmng av rektorn S. .We-lii% Sfeaifa, som också talade om hjälp-méjäelVvid den historiska hembygdsun-dqJfvisÉiingen. Vid besök i Varnhem, dg|r/ de intressanta utgrävningarna av det gamla klostret samt museet studerades, höll arkitekten A. Forsén föredrag. Den basta vägledning vi även här kunde få, enär det ar arkitekten F., som lett utgrävningarna. Själva deli gamla vackra, stämningsfyllda klosterkyrkan demonstrerades av hr A. Goes, som f. ö. under kursen demonstrerade flera av de gamla kyrkor, varpa trakten ar sa rik.
En dagslång, intressant studieutfärd hade vi också till Husaby, Kinnekulle och Läckö, och härvid liksom alltid under våra utfärder gällde det att ha iakttagelseförmågan skärpt, ty dagen efter var räkenskapsdagen. Då skulle det redogöras för historiska minnen, arbetsliv och bebyggelse, då skulle man ha »kikat» på växtvärld, jordlager och berggrund. Och sen gällde det att under hr Goes ledning med kol och krita trolla fram typer och bilder från utfärden eller framställa schematiska skisser av mossar och berg.
Om ortnamnsforskning och en del av Västergötlands ortnamn höll docenten I. Lundahl, Göteborg, föredrag, och »Om byggnadskultur» och »Hemmets inredning» talade rektorn vid folkhögskolan G. Arninge, varvid han belyste sin framställning med ljusbilder - avskräckande eller tilldragande; Även det modernaste inom möbel- och byggnadsarkitekturen - f unktionalismen - be* rördes.
Avskedsfesten blev ett uttryck for; den stora tacksamhet och. beundran,, vi kände för våra lärare, hrr Sjöholm och Goes, samt för den goda och glada stämning, som rått under kursen. Sång, musik, tal, uppläsning, glada och roliga kursvisor, spex, hopkokat for tillfället och där roligheter från kursen i fråga om uttryck och situationer passerade revy, en serie karikatyrer, ritade av en av deltagarna och framförda genom balloptikon, var det, som jämte den lekamliga trakteringen utgjorde programmet.
Den, som mycket bidrog till våra utfärders stora trevnad, var folkhögskolans husmor, fröken Karin Abrahamsson, vilken, aldrig rädd for besväret, med grytor och kaffepanna i släptåg medföljde och försåg de hungriga med mat och dryck.
När avskedets timme slog, var det ined vemod vi lyssnade till; hr Sjöholm for sista gången. Hans goda ord, hans
och hans -medhjälpares varma hjärta och^ beundransvärda; förmåga att leda och lära vid e^i fcurs §om denna glömma vi a,ldrig.v*Skola)a éch,vi själva ha blivit rikare genom den.
Med tacksamhet mot S. A. F,, som anordnat och understött kursen, se vi med glädje tillbaka på sommarens fortbildningskurs i hembygdsundervisning.
V . . ’.’.&’-F.’"
Skoiledprekttrsén på Ven-iEefsberg,
Det var med en viss känsla av förväntan, som ett trettiotal kommunala skolledare från skilda orter i landet tisdagen den 6 augusti samlades på det vackra Vendelsberg. För flertalet var själva platsen en ny bekantskap, och här skulle nu den första fortbildningskursen av detta slag gä av stapeln. Det på sju arbetsdagar fördelade programmet lovade mycket, och det må genast sägas, att kursen fullt ut gav det väntade utbytet och mera därtill., Till detta »mera» hor kanske främst den personliga samvaro, som möjliggjordes genom att kursen var helinackorderad på folkhögskolan.
Vad . programmet beträffar blir det här knappast utrymme för mer an en uppräkning av huvudmomenten. Seminarieläraren fil. lic. H. Siegvald, Lund, behandlade under sammanlagt tio föreläsningstimmar »Barnets psykologiska utveckling», »Intelligensunder-sökningar och deras pedagogiska betydelse», »Demonstration av intelligensundersökningar», »Rubbningar i barnets själsliga utveckling och deras pedagogiska, behandling» samt »Folk- och fortsättningsskolans disciplinära problem i historisk och psykologisk belysning». Dr Siegvald förenar på ett lyckligt satt vetenskapsmannens grundlighet och kritiska omdöme med den mitt i arbetet stående skolmannens klara blick för vad just folkskolans arbetare behöva, och han ar på samma gång en i basta mening populär föreläsare., Serien lämnade en rikedom av praktiska anvisningar och gav samtidigt ett starkt, intryck av hur nödvändigt det ar for läraren att alltjämt söka fördjupa sina insikter just på det psykologiska området.
Förste folkskolinspektören i Stockholm, dr K. N ordlund y gav i en serie av fem föreläsningar under rubriken »Pedagogiska nutidsströmningar» en i hög grad intressant framställning av »den nya skolan» och »den fria skolan» såsom den framträtt i Danmark, Tyskland, Österrike och även i Amerika och knöt till denna översikt en del kritiska reflektioner. Många praktiska vinkar gåvos rörande möjligheterna att i skolan tillgodogöra sig den värdefulla kärna, som tilläventyrs påträffas även
i de - efter vart sätt att se - extrema utslagen av den moderna pedagogiken.
Sista föreläsningen i denna serie behandlade »Differentieringsproblemet i folkskolan». Det på sin tid mycket omdebatterade mannheimersystemet har i mer eller mindre modifierad form och under andra namn kommit till användning såväl i de skandinaviska länderna sam på andra håll. Men det ar en-.dast i större distrikt, som någon sådan uppspaltning av klasserna med hänsyn till elevernas begåvning ar tänkbar. I andra fall måste inom klassen undervisningen i viss grad individualiseras för att icke de bäst begåvade skola otillbörligt hållas- tillbaka, medan de svagaste kanske nedtryckas av minder-värdighetskänslor.
Slutligen höll dr N. tvenne Instruktiva föreläsningar »Om läsundervisning och fri läsning». Större utrymme borde på högre stadium lämnas åt tyst läsning, men denna bör givetvis på rätt satt kontrolleras och barnen uppmuntras att fråga om det, som de icke förstå. Utrymme också för den vänliga kamratkritiken. Märk: vänliga! Ett särskilt avsnitt av framställningen behandlade också skolbibliotekets plats i skolarbetet.
Rörande frågor, som sammanhänga med tillsättande av lärare vid folkskolan, höll folkskolinspektör L. Hofstedt, Göteborg, en sakrik föreläsning. Under hänvisning till prejudikat utredde föreläsaren innebörden i en mängd hithörande författningsbestämmelser. Några lösryckta antydningar av allmänt intresse må här anföras.
Läraren skall »vara medlem av svenska kyrkan». Utträder han ur kyrkan, måste han också avgå från sin tjänst, men han kan t. ex. mycket val tillhöra baptistsamfundet utan att utträda ur kyrkan och äger då ratt både att kvarstå i tjänsten och att söka ny. Som .».prästbetyg» har hittills åldersbetyg ansetts tillfyllest, även om däri icke alls står, att sökanden ar medlem av svenska kyrkan. Och sa .skall sökanden vara »svensk medborgare». En ordinarie lärarinna gifter sig med en utlänning och blir därigenom utländsk medborgare, men det finns prejudikat på att hon icke på denna grund kan skiljas från sin innehavda tjänst. Sökande till ord. tjänst skall hava uppnått 21 ar, men när? Keg.-rättens årsbok 1922 ger svar härpå i ref. 43: De 21 åren skola vara uppnådda fore ansökningstidens utgång.
Var skall tjänsten ledigkungöras ? Kanske blott i den officiella tidningen ? Svar: det ar av vikt, att sa stor publicitet som möjligt göres av tjänsten, ty detta hindrar främmande synpunkter.
Beträffande ansökningshandlingars fullständighet lämnades många anvisningar. Särskilt böra sökande i dessa arbetsbristens tider uppmärksamma bestämmelsen om intyg över verksamhet och vandel under tider, då de icke haft anställning. Ansökningshandlingar få aldrig återsändas, förrän valet vunnit laga kraft. Förekomma prov, skola dessa givetvis förekomma före förslagets upprättande. Det ar en olägenhet, att icke förslaget uppsattes av en central myndighet. Lärarval, som påbörjats, -far icke avbrytas på grund" av mellankommande omständigheter.
Överläraren vid Göteborgs fortsättningsskolor Julius Ingvarsson föreläste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
