- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
719

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 37

SVENSK LÄRARETIDNING.

719

Folkskolan som bottenskola.

Problemet folkskolan som bottenskola ar av sa stort allmänintresse, att allt som på något sätt kan bidraga till dess allsidiga utredning bor framdragas. Visserligen ha vi den kommunala mellanskolans erfarenheter i frågan, men man har från visst håll velat göra gällande, att resultatet i mellanskolan icke direkt kan jämföras med realskolans, att fordringarna i den förra voro lägre an i den senare. Kan man få elever dels från läroverket, dels från annan skola, vilken har folkskolan som bottenskola, examinerade av samma lärare och detta i någorlunda stor utsträckning och under längre tid, torde resultatet, med hänsynstagande till inverkande omständigheter, få anses ha synnerligen stor beviskraft.

Här ett fall. Å ena sidan läroverket, å andra sjuårig folkskola med treårig högre folkskola, 1920 hade Hälsingborgs högre folkskola för första gången en tredje klass, och 9 av dess 12 elever deltogo vid .stadens läroverk som priva-tister i realskolexamen och godkändes. 1921 hade skolan ingen tredje klass och således inga i examen deltagande. 1922 -1929 ha flertalet av tredje klassens elever deltagit i realskolexamen.

Vid jämförelse mellan de olika skolornas resultat ha betygen omsatts i siffror: A = 3; a = 2,5; AB = 2; ba = l,5; B = 1; C = O och visa då följande:

Tab. I. Skriftliga prövningar under nioårsperioden.

Skola
Antal delt.
Godkända i

modersmålet
tyska
eng.
matematik

Läroverket . % godk. . .
Medelproc.
220 godk.
211
95,9
151
68,6
155
70,4
151 68,6

75,87

Högre folksk. % godk. . .
Medelproc.
131 godk.
124 94,6
107
81,6
94 71,7
79 60,3

77,05

Som synes har folkskolan - högre folkskolan väl försvarat sin plats. Särskilt anmärkningsvärd ar tyskans ställning, vilket vi återkomma till senare.

Tab. IL Muntlig prövning under nioårsperio -den. Medelbetyg i de olika ämnena.

Ämne
Läroverket
Högre folkskolan

Kristendom .....
1.32
1 55

Modersmålet .....
1,32
1,37

Tyska ........
1 21
1 41

Engelska ......
1,04
0,99


1,28
1 50

Geografi .......
1,42
1,42

Matematik .....
1^02
IjOl

Biologi .......
1 25
0 94

Fysik .......
1 32
1 46

Kemi ... .....
1,33
1,32

Summa
12,51
12,97

Även i fråga om den muntliga prövningen visa privatisterna ett något högre totalresultat an läroverkets egna lärjungar, och tyskan ligger, liksom i den skriftliga prövningen, betydligt över. Läroverkets elever ha läst tyska i 6 ar med sammanlagt 29 veckotimmary medan högre folkskolans elever last ämnet 4 ar med summa 19 veckotimmar, därav ett ar med 4 veckotimmar i folkskolans sjunde klass såsom frivilligt ämne.

I fråga om engelska språket torde man kunna anse de framkomna resultaten ungefär lika for de båda skolorna. Visserligen har läroverket i den muntliga prövningen (Tab. II) något högre betygspoäng, men i den skriftliga (Tab. I) ar förhållandet det motsatta. Båda skolorna läsa ämnet i 3 ar med summa 14 veckotimmar for läroverket mot 12 för högre folkskolan, där ämnet ar frivilligt.

Vad som här framkommit i fråga om de främmande språken manar till eftertanke och minst av allt ger det stod för det ofta gjorda påståendet om nödvändigheten av att undervisningen i dessa ämnen måste börja i 9-10-årsål-dern. I vad mån en motsatt slutsats kan dragas av föreliggande material överlämnar jag åt den intelligente läsaren att själv avgöra.

Vad angår övriga ämnen hänvisas till ovanstående tabeller.

Rekrytering och underbetyg m. m.

Utan tvivel kommer den vanliga invändningen att göras, att högre folkskolans elevmaterial ar avsevärt bättre an realskolans, och att realskolans sjätte klass till stor del rekryteras av sådana elever, som icke kunna fortsätta. Bådadera torde vara sanna, och det ar just detta förhållande jag här velat visa. Godkända betyg från folkskolan berättiga till inträde i högre folkskolan, och underbetyg i ämne kan, liksom vid flyttning, kompenseras av överbetyg i annat ämne. Endast i fall att plats saknas, kan elev med dylika betyg avvisas. Under nioårsperioden har, praktiskt taget, plats icke saknats. Någon gallring har således icke kunnat ske. Man kan då vänta .sig en mycket hög kuggningsprocent. En undersökning av antalet underkända vid de två sista flyttningarna före examensklassen har för en fyraårsperiod givit följande resultat:

Tab. III.



b
>
>
^

Skola
Aren

00
c-t-
<3 p
CD >- ’
CD £T l-S £–
P



CD
»-i
p^-




.-(
CD

CD



B P

p
R-

Läroverket .
1925-1928
4-5
620
218
35,1

Högre folksk.
1925-1928
1-2
294
63
21,4

Då vid läroverket en sa kraftig gallring behöver ske på ett sa pass högt stadium, undrar man, om inte lärarnas

välvilja varit väl stor i de föregående klasserna. En undersökning av tuggningen i klasserna l-5, alltså upp till inträdet i sjätte klass, utföll sålunda:

Tab. IV.

Ar
Klass
Antal i klass
Antal underkända
% underkända

1925 ..... 1926 ..... 1927 .....
1 2 3 4 5
82 85 92
87 67
22
30 40 34 16
26,8 35,4 43,4 39
23,8

1928 .

1929 .....

Summa
413
142 | -

Trots att läroverket mottagit dessa elever först efter prov, har det dock visat sig, att ungefär en tredjedel äro olämpliga, ett bevis på otillförlitligheten av dessa vid tidig ålder anställda korta prov. Men det visar också, att det elevmaterial man har att välja på vid provet, visst icke ar förstklassigt, även om de små stackarna drillats tillräckligt för att bestå provet.
Korta prov äro alltid otillförlitliga, och det ar därför naturligt och riktigt, att de lärare, som i realskolexamen pröva privatisterna, äro mycket försiktiga och helst hålla sig på den säkra sidan. Man kan på goda skäl antaga, att om de examinerande lärarna haft tillfälle att grundligare lära känna privatisterna, detta skulle i åtskilliga fall föranlett höjning av de nu givna betygen. Därtill kommer att högre folkskolan icke har realskolexamen som mål. Även en hel del omständigheter av annat slag, nervositet, ny omgivning och nya lärare med ett for eleverna obekant fråge-sätt o. d. bidraga att sanka resultatet för privatisterna. (I detta sammanhang ar det mig ett nöje att framhålla, att jag både som avlämnande lärare under ett flertal ar och som examensvittne haft rika tillfällen att konstatera de examinerande lärarnas ärliga strävan att sa rättvist som möjligt värdesätta privatisternas prestationer.)
Den fyraåriga realskolans motståndare ha bi. a. hävdat, att fyra ar i realskolan ar en för kort tid för lärostoffets behandling. Jag inskränker mig till att i denna fråga ånyo påpeka, att de här ovan av högre folkskolan redovisade resultaten äro frukten av tre ar ovanpå Sjuklassig folkskola, .medan läroverket får fyra ar på sexklassig.
Såsom ledamot av den s. k. Bespa-ringskommittén i Hälsingborg har en läroverkslektor påyrkat indragning av den linje vid härvarande högre folkskola, som fort fram ovan omtalade elever till realskolexamen. I motiveringen säger han bi. a.: »(De, som skola avlägga realskolexamen) få utan tidsförlust för sig minst lika god (troligen bättre, då lärarkompetensen ar högre for läroverkets lärare) undervisning vid läroverket och flickläroverket–––––-».
Visserligen ar jag icke villig att i fråga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free