Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 38
Svenskt-norskt lärarmöte i Fjällnäs.
Söndagen den 25 och måndagen den 26 augusti har ett Svenskt-norskt lärarmöte hållits i Fjällnäs/Inbjudare har varit Västra Härjedalens krets av S. Å. F. ’, Till mötet samlades ett hundratal deltagare; i synnerhet mötte norrmännen mangrant upp. Mötet öppnades av kretsens ordförande, folkskolläraren Olof Jansson, Ljusnedal, Funäsdalen, som hälsade de närvarande välkomna och därvid särskilt vande sig till skoledirektör Markhus, Trondhjem. Bland deltagare från norsk sida märktes i övrigt folkhöiskolebestyrer Holdhus och skoleinspektör Osnes. Från svensk sida deltogo bi, a. folkskolinspektören Sehlin, Östersund, och t. f. folkskolinspektören Flemström, Gerilå.
Första föredraget hölls av folkskolinspektör Sehlin, som på ett medryckande satt talade över ämnet »Uppfostran till personlighet». Därpå höll folk-skolinspektör Flemström föredrag om »Fortsättningsskolan», och lämnade han därvid en sakrik och intressant redogörelse för fortsättningsskolans ide ocn arbete.
Efter gemensam middag, varvid tal höllos av folkskolinspektör Sehlin och overleerer Vesselvold, Röros, fortsatte mötet, och höll nu skoledirektör Markhus ett med spänd uppmärksamhet åhört föredrag över »Den norska folkskolan i vår tid». Han skildrade den norska folkskolans ställning både som folklig och politisk fråga och redogjorde såväl för svårigheterna, som yppat sig genom den ekonomiska depressionen och de därför nödvändiga inskränkningarna, som ock för folkets stora intresse - i många fall rent rörande - att hålla sina barns skola på sa hög nivå som möjligt.
Efter föredraget lämnades ordet fritt och yttrade sig bi. a. inspektör Sehlin och skoleinspektör Osnes. Folkhöiskolebestyrer Holdhus framkastade tanken på, att de två svensk-norska möten, som nu hållits mellan lärarpersonalen i Härjedalen och Uttröndelag, måtte få sin fortsättning och växa ut att i första hand galla hela Jämtlands län och hela Trondhjems stift. »Tre stora portar leda här över gränsen», yttrade han, »en förbi Röros, en över Storlien och den tredje förbi Skalstugan. Varför skulle ej möten kunna växelvis ordnas vid alla dessa tre portar och i sin mån leda till ökat samförstånd grannarna emellan.»
Måndag förmiddag färdades ett femtiotal deltagare i bilar till Funäsdalen, där folkskollärare Jansson visade Här j edalens fornminnesförenings museum och redogjorde för dess uppkomst och utveckling. Färden fortsatte sedan till Ljusnedal, där hr Jansson i ett orienterande föredrag redogjorde for uppkomsten av Ljusnedals bruk och den i samband därmed skeen-
de bebyggelsen i västra Härjedalen. Innan mötet upplöstes, återupptogs frågan om fortsatta möten och framkastades nu den tanken, att lärare och lärarinnor från de bada landen skulle 1930 samlas till ett gemensamt möte i Stiklastad, där en gång den norske konungen Olav Haraldsson och den jämtländske kämpen Arnliot étredo sida vid sida for sin heliga sak. Frågan överlämnades åt resp. föreningar för vidare utredning. Mötet avslutades av lasrer Skogstad, Heimdal, som tackade å sina landsmäns vägnar, och folkskolläraren Jansson, som framförde ett tack till de norska yrkesbröderna för dera» talrika deltagande, varefter svenska och norska folksångerna sjöngos.
Svaren till 1927 års Skolsakkunniga.
Folkskolestyrelsen i Eskilstuna har avgivit av 1927 års skolsakkunnige infordrat yttrande angående den nya läroverksorganisationen.
Folkskolestyrelsen anför därvid ifråga om lärjungefrekvensen och resultatet av inträdesprövningarna till den 5-åriga och 4-åriga realskolan, att den nya skolorganisationen enligt styrelsens mening utfallit synnerligen väl. Inträdesprövningar och beviljat inträde vid realskolan ha nämligen för aren 1928 och 1929 ställt sig på följande sätt: till den 4-åriga realskolan: ar 1928 23 inträdessökande, av vilka 17 intogos, ar 1929 21 inträdessökande, av vilka 19 intogos; till den 5-åriga realskolan: ar
1929 38 inträdessökande, av vilka 33 intogos.
Under de senaste fem åren ha till läroverket från folkskolorna i Eskilstuna utan att ha genomgått folkskolans sjätte klass följande antal lärjungar övergått: ar 1925 19, 1926 26, 1927 25, 1928 17 och 1929 30. Att ej fler elever övergått till realskolan under dessa ar har sin grund däri, framhåller folkskolestyrelsen, att en stor del av de barn, som under nämnda ar vunnit inträde i realskolan, först genomgingo flickläroverkets förberedande klasser. Sedan den sista av dessa klasser ar
1930 upphört, kommer antalet från folkskolan till läroverket övergående elever att betydligt ökas.
Efter blott ett års tillämpning av den nya skolorganisationen ar det givetvis för tidigt, framhåller slutligen folkskolestyrelsen, att med säkerhet yttra sig om vilka utsikter for framtiden, som finnas för att den nya skolorganisationen med hänsyn till tillströmningen av lärjungar till de olika realskoletyperna skall kunna utvecklas i enlighet med 1927 års riksdagsbeshit. Det relativt stora intresse i Eskilstuna, som redan kommit till synes för båda realskoletyperna, ger emellertid grund för de basta förhoppningar.
Varbergs folkskolestyrelse har lämnat följande svar på de av 1927 ars Skolsakkunniga utsända frågorna.
1. Beträffande lärjungefrekvensen och resultatet av inträdesprövningarna till den 5-åriga realskolan, hava förhållandena i stort sett varit desamma som beträffande den tidigare 6-åriga realskolan. I fråga om lärjungefrekvensen till den 4-åriga realskolan kan ju denna sagas hava varit mindre tillfredsställande hittills, speciellt beträffande ar 1928, då denna 4-åriga linje först inrättades, men detta måste ju tillskrivas det förhållande, att de folkskoleklasser, från vilka rekryteringen till den 4-åriga realskolan hittills skett eller skulle hava skett, redan tidigare - innan valet mellan övergång från 4 :e eller 6: e klass i folkskolan till läroverk stod öppet for ifrågavarande elever - från 3 :e klassen avlämnat de elever, som ämnade övergå till allmänt läroverk. Den hittillsvarande frekvensen till den 4-åriga realskolan kan därför icke läggas till grund for ett bedömande, hur lärjungefrekvensen till den 4-åriga realskolan kan komma att gestalta sig. Först när de årsklasser, som ar 1927, då den nya skolreformen beslutades, tillhörde folkskolans 2:a eller 3:e årsklass, hunnit genomgå folkskolans 6 :e klass, kan den verkliga lärjungefrekvensen till den 4-åriga realskolan komma att visa sig. Att nämnda frekvens torde komma att ökas i den mån förekomsten av den 4-åriga realskolelinjen blivit mera känd av allmänheten, framgår därav, att antalet inträdessökande till den 4-åriga realskolan härstädes ökats från 8 ar 1928 till 19 ar 1929.
2. Beträffande inträdesprövningarna till den 5-åriga realskolan, kunna dessa icke anses hava utfallit ogynnsammare an beträffande den tidigare 6-åriga realskolan.
R/örande resultatet av inträdesprövningarna till den 4-åriga realskolelinjen, hänvisas till följande tablå:
Antal inträdessökande: ar 1928 8, ar 1929 19.
Antal godkända och intagna: ar 1928 5, ar 1929 17.
3. Att lärjungefrekvensen till den 4-åriga realskolan hittills icke kan betecknas såsom tillfredsställande, torde med visshet bero därpå, att denna linje inrättades 3 å 4 ar tidigare an den ägde förutsättningar att få mesta möjliga tillslutning av elever från folkskolan på grund av vad som ovan anförts under mom. 1.
4. Till realskolan: ar 1925 5, ar 1926 8, ar 1927 17, ar 1928 O, ar 1929 18.
Till flickläroverket: ar 1925 6, ar 1926 12, ar 1927 5, ar 1928 6, ar 1929 21.
5. Ehuru folkskolestyrelsen anser, att tillräcklig erfarenhet ännu saknas för att göra ett bestämt uttalande i denna fråga, ar folkskolestyrelsen dock av den uppfattningen, att ännu ingenting framkommit, som lägger hinder i vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
