Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
737
för att de olika folkskoletyperna utvecklas i enlighet med de förväntningar, som lågo till grund for den ar 1927 beslutade skolreformen.
6. Tillräcklig erfarenhet saknas ännu för något ytterligare uttalande.
7. Lärjungarna i berörda folkskoleklasser hava erhållit upplysning om de olika möjligheterna för övergång från folkskolan till de olika realskoletyperna. Vidare åtgärder hava icke ansetts behövliga från folkskolestyrelsens sida, enär härvarande realskola genom artiklar i lokalpressen klarlagt den nya skolreformens innebörd, beträffande inträdesmöjligheter till realskolan från folkskolan.
8. Då folkskolestyrelsen saknar erfarenhet rörande undervisningsresultatet i denna organisationsform, har styrelsen intet yttrande att avgiva.
Luleå folkskolestyrelse har i samma ärende anfört i huvudsak följande:
1. Lärjungefrekvensen å de nya real-skoleliiijerna vid härvarande högre allmänna läroverk framgår av nedanstående tabell.
Termin
Fyraårig linje
Femårig linje
Klass 1
Klass 2 Klass 1
Klass 2
H. t. 1928 ...... V. t. 1929 ...... H. t. 1929 ..... .
10 9 15
9
30 31 35
26
Helst som innevarande hösttermin ett antal godkända inträdessökande till den femåriga linjen avvisats på grund av otillräckligt utrymme, måste tillströmningen till denna linje betecknas som mycket god. Mot bakgrunden av i k. kung. 417/1928 ang. statsbidrag till kommunala mellanskolor i § 15:2 fastställt villkor i avseende på elevantalet torde även tillströmningen till den fyraåriga linjen böra anses som någorlunda god.
Resultatet av iiiträdesprövningarna vid slutet av vårterminen framgår av nedanstående tabell. For jämförelse äro resultaten av inträdesprövningarna till den sexåriga linjen medtagna för de två sista ar, sådan prövning förekom.
Procenttalet godkända synes sålunda ha varit minst å den sexåriga linjen men större och praktiskt taget lika å de bada nystartade linjerna. Resulta-
tet av inträdesprövningarna, som beträffande dessa linjer nära ansluter sig till riksmedeltalet, torde böra betecknas som normalt.
2. I anledning av vad ovan under l anförts föranleder denna punkt icke något särskilt uttalande från folkskolestyrelsens sida.
3. Utöver de omständigheter, som över hela landet föranlett mindre gynnsam frekventering av den fyraåriga re-alskolelinjen an av den femåriga, må anföras, att läroverkets realskola huvudsakligen rekryteras från Luleå stad och dess förstäder; ungdomen från länets landsbygd finner det i regel med hänsyn till avstånden fördelaktigt att uppsöka den närmaste av de relativt talrika samrealskolorna eller kommunala mellanskolorna i länet.
4. Ar 1925. » 1926. » 1927. » 1928 . » 1929 .
11 8
15 23
Häri ha inräknats resp. 0,3, 0,4 och 2 lärjungar från seminariets övningsskola.
5. Tillströmningen till den fyraåriga realskolan torde enligt folkskolestyrelsens mening i framtiden sannolikt komma att ytterligare förbättras. Innevarande vårtermin ha t. ex. 20 lärjungar underkänts vid prövningarna till den femåriga linjen och komma väl därför i de flesta fall att genomgå även femte folkskoleklassen. Dessa lärjungar hava därefter att tillryggalägga ett lika stort antal klasser, vare sig de övergå till den femåriga linjen eller efter att hava genomgått jämväl sjätte folkskoleklassen begagna den fyraåriga realskolelinjen, och en del av dem torde därför komma att i framtiden frekventera den fyraåriga. Vid sådant förhållande anser folkskolestyrelsen, att förutsättningar för att realskolan skall kunna utvecklas i överensstämmelse med 1927 ars beslut äro for handen.
6. Med hänsyn till vad inledningsvis anförts rörande otillräckligheten i vissa avseenden av hittills föreliggande erfarenhet finner sig styrelsen icke här böra göra något särskilt uttalande.
7. Lärarpersonalen har anmodats att i de närmast berörda klasserna redogöra för den nya organisationen, varjämte från folkskolexpeditionen lämnats begärda upplysningar.
8. Nej.
Termin
Sexårig linje Klass 1
Femårig linje Klass 1
Fyraårig linje Klass 1
Antal sökande
Godkända
Godkända
(rel.)
Antal sökande
Godkända
Godkända
(rel.)
Antal sökande
Godkända
Godkända (rel.)
V t 1926 ,
34 43
18 24
63% 56%
31 55
21 35
68% 64%
10 11
7 7
70% 64%
V. t. 1927 ...... . ...............
Y. t. 1928 ...................
v. 1. 1929 .: ......................
Välskrivningskurs i Gran-gärde.
For lärarkåren i Grangärde -skoldistrikt hade den 21 och 22 augusti anordnats en kurs i val- och rättskrivning. Ledare for kursen var f. d. folkskolinspektören E. Westberg. En stor del av lärarkåren vid folk- och småskolorna hade infunnit sig och åhörde intresserad hr W: s föreläsningar och deltog i de praktiska tillämpningarna.
Efter en kort historik över olika metoder, som i gångna tider tillämpats, övergick inspektör W. till att precisera sin mening om välskrivningens betydelse och det mål, till vilket undervisningen i ämnet borde syfta. Härvid framhölls särskilt den synpunkten, att målet för undervisningen vore, att barnen i skolan skulle komma fram till en tydlig och lättläst stil samt färdighet att skriva sa raskt som möjligt. Skönhetskravet skulle ej helt och hållet åsidosättas, men tydligheten borde anses som viktigast. Att nå fram till detta mål kunde endast ske genom att på lämpligt sätt bedriva undervisningen. Hr "W. vände sig härvid mot användande av skrivkursernas imitativa metoder. I stället borde ett konstruktivt tillvägagångssätt användas. Detta demonstrerades i anslutning till den av hr "W. i någon mån omarbetade Rosvallska metoden. Genom användande av denna konstruktiva metod ansåg kursledaren, att de flesta av de vanliga felen i fråga om bokstavsformer o. d. skulle kunna undvikas. Särskilt betonades betydelsen av att skrivf ärdigheten skulle uppdrivas till att bliva rent mekanisk. Först därigenom kunde det bliva fart i skrivningen, och mera tid kunna användas till andra grenar av ämnet skrivning.
Inspektör "W. framhöll också, vilken stor betydelse en val inövad skrivfär-dighet kan ha för rättskrivningen. Bli själva ’Skrivrörelserna och förmågan att kunna forma bokstäverna mekanisk, sa kan mycket större uppmärksamhet ägnas åt själva ’stavningen. Rättskrivningen blir på sa satt i hög grad beroende av välskrivningen. I fråga om undervisningen i rättskrivning talade hr W. för användande i större utsträckning av s. k. fri rättskrivning, vilken betecknades som både naturligare och mera praktisk an diktamensskrivningen. Hr W. beskrev även en av honom länge prövad metod att bedriva avskrivning, sa att den skulle kunna lämna ett gott resultat.
Det var många goda vinkar och rad, som under kursen gavs av inspektör W., och efter sista föreläsningen avtackades han av lärare Carl Larsson i Nyham-mar, som även riktade ett tack till distriktets skolråd för att det välvilligt ställt medel till förfogande för anordnande av kursen.
En deltagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
