Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 38
vilket samarbete kommit till stånd genom rektor Liljeblads åtgärder och letts av honom.
Uttalandet har sitt stora intresse bi. a, därför att det visar vad en lojal och intresserad läroverksrektor betyder. Hur skulle det vara, om höga vederbörande läto ett par av dem bland läroverkens rektorer, som sämst lyckats med det nya, få ett studiestipendium for att resa ut och se, hur det kan ordnas, om man vill. Herr Bolin vid Nya Elementarskolan bör kunna utan konkurrens få ett sådant stipendium.
Även några andra uppgifter i inspektör Zackrissons inlaga ha sitt stora intresse. Han spår sålunda en kort livslängd for privatskolornas förberedande klasser:
Det ar att förmoda, att de flesta föräldrar komma att tveka inför att utsätta sina gossar, även om dessa äro gott begåvade, for den vidlyftigare inträdesprövning (7 ämnen mot 2) som lärjungarna från privata skolor få genomgå i förhållande till folkskolans elever. I Linköping ha redan frukterna härav förmärkts. Sönerna till en del officerare, ingenjörer och läroverkslärare, således från hem, som bäst kunna sätta sig in i vad den nya läroverksorganisationen i olika avseenden innebar, hava fr. o. m. dennas ikraftträdande placerats i stadens folkskolor. Denna tendens torde tvivelsutan komma att växa, ju mer förhållandet mellan folkskolan och realskolan blir känt. Skulle nu folkskolan i en framtid bliva bottenskola även till flickskolor av olika slag på samma sätt som till realskolorna för gossar, torde de flesta privata förberedande skolor försvinna. Men folkskolan kan ju ingalunda enbart eller ens i nämnvärd grad uppställa ernåendet av ett glänsande resultat vid inträdesprövningarna som mål for sin undervisning och kan sålunda icke på något särskilt satt taga hand om gossar, som trots ringa studiebegåvning ämna söka inträde vid läroverk. Dylika barn torde i en framtid i stor utsträckning få stanna utanför skolor med teoretisk undervisning, vilket förhållande ju i och för sig icke kan sägas innebära någon olycka.
Till slut sammanfattar hr Z. sin mening om rimligheten i den gjorda en-queten bi. a. sålunda:
Vad som ovan anförts till de skolsakkunniges femte fråga, bygger, som läsaren varseblivit, utom på vissa tendenser på antaganden, som kunna hava större eller mindre sannolikhet for sig. I alla händelser kunna dessa uttalanden, vilka torde bliva ratt likartade från städer med samma organisation av realskolorna som i Linköping, icke bilda någon säker grund för eventuella förslag från skolsakkunniges sida.
Svaret på de skolsakkunniges sjätte fråga borde bliva likartat från landets folkskolestyrelser. Erfarenheterna av den nya läroverksorganisationen äro efter ett enda ar alldeles för ringa och få for att medgiva förslag i ena eller andra riktningen rörande någon ändring av organisationen. I stället borde det vara ett varmt och enstämmigt önskemål både från läroverkens, folkskolornas och målsmännens sida, att den nya organisationen matte få orubbad prövas under sa lång tidrymd, att de nackdelar i fråga om ringa lärjungeantal m. m., som naturnödvändigt äro en följd av övergångstiden mellan den gamla organisationens avkopplande och den nyas fulla ikraftträdande, hunno övervinnas samt att förblivande fördelar och eventuella olägenheter klart kunde skönjas och bilda grund för behövliga förändringar i framtiden. Förändringar i skolorganisationen nu kunna endast vålla ökad osäkerhet hos skolmyndigheterna men framför allt hos föräldrar och målsmän.
Riktigheten i den kritik, som här riktats mot hela den igångsatta utredningskomedin i fråga om erfarenheterna beträffande 1927 års skolreform, ar oemotsäglig. Länge skall det inte gå att upprätthålla ett sken av saklighet över slik humbug.
I läroverkens kataloger finnes en [kolumn för faderns yrke. I Uppsala Nya Tidning (1) har man tagit i på skarpen med detta »oskick»:
Vi ha några gånger förut protesterat mot denna fullkomligt onödiga och enligt vår mening ytterst olämpliga rubrik i läroverkskatalogen. Yi inbillade oss att den blivit avskaffad, sedan det kommit en ny generaldirektör for skolöverstyrelsen, men vad betyder egentligen generaldirektörer? De tyckas verkligen inte ha tid att sysselsätta sig med sådana detaljer. Vi ha förfrågat oss om även de nu snart utkommande läroverkskatalogerna skola dras med rubriken »fadern». Man har svarat oss: jo, denna rubrik kommer att fortfarande finnas på grund av en kungl, överstyrelsens förordning utgiven 1928 och som innehåller, att bland uppgifter, som skola lämnas angående lärjungarna ar, utom födelseort, inskrivning, intagning i klassen, hemort, bostad och visst också nu om de äro inackorderade eller bo hemma, även den om faderns stånd. Alltså, denna klassificering av pojkarnas sociala härkomst skall denna skolkatalog fortfarande dras med. Den fattiga pojkens fader skall rubriceras vid sidan av amiralen, direktören och andra fina herrar.
Kan man tänka sig något mer osympatiskt an denna klassificering av pojkarna i samma klass och samma skola ? Ar det icke liksom inbjudande till att småpojkarna redan från begynnelsen
skola gradera varandra och uppfostras till övermod och översitteri eller också till klasshat. En särskild svårighet ar ju också detta med de stackars skolbarn, som äro oäkta födda, som det heter. Vilken svårighet för hrr pedagoger att klassificera dem. Men kungl, skolöverstyrelsen av 1928 har icke funnit något obehag häri. Den ar lika rå i denna uppfattning, som den varit under alla de gångna decennierna.
Påpekandet har väckt oro i de kretsar, som svara för skollagstiftningen 1928. F. statsrådet Almkvist har i Sv. Morg. :bl. skyndat att förklara, att kolumnen bör strykas. Men det ankommer på skolöverstyrelsen. Undervisningsrådet Johansson ar också på samma sida, men kolumnen har statistiskt intresse. Sa kommer till sist statistikern, byråchefen Göransson och meddelar att för hans vidkommande må den gärna försvinna. Han meddelar emellertid samtidigt, att en kommitté, »som inte var offentlig» och som hr Almkvist »inte känner till» i fjol behandlade frågan inom skolöverstyrelsen men kom till resultatet, att kolumnen borde vara kvar. Han tillägger, att kommittén var sammansatt av läroverksrektorer, som uppenbarligen »stodo främmande för tidens kynne och tänkesätt».
Det hände tydligen åtskilligt, som dåligt tal dagsljuset, då skolreformens fiender och motståndare sattes att föra den ut i livet!
Medan nu emellertid hr Aug. Johansson ar ute på reformstråten, vore det nog klokt, om hr Holmdahl sloge till, sa att kolumnen verkligen kommer bort ur läroverkskatalogerna.
Bolstadsagitationens skald, hr A. W.
Johansson i Ed, har fått påskrivet i V est svenska Dagbladet (h) av bi. a. folkskollärare Torsten Rosén, som dragit i tvivelsmål, huruvida dikter om »Rydén den röde räven» egentligen äro sa värst gagneliga för katekesagitationen. Hr skalden svarar trosvisst:
Härtill vill jag dock svara, att ett uttalande, vare sig på vers eller prosa, som håller sig strängt till sanningen, gagnar, i den mån det beaktas. Sanningen tränger sig obönhörligt fram och bliver till dom, om den ej blir till upprättelse.
Säkert!
En annan författare, Anders Gustafsson, polemiserar mot andra av hr Roséns meningar. Ett uttalande i detta sammanhang avtrycka vi, då det kastar ett blixtljus över de schartauanska prästernas inställning till problemet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
