Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 39
motsats till det myckna abstrakta vid den vanliga undervisningen, ar det bland de smnesslöa blott livets verklighet, som skall göras tillgänglig för elevernas förstånd, och undervisningen inskränkes till den krets, vari eleven senare har att finna sig tillrätta.
Den egentliga yrkesutbildningen fo-regås under skoltiden av uppfostran till förståelse av arbetets fordringar, ändamål, noggrannhet, pliktkänsla. Detta sker under läkepedagogiskt överinseende. Varje skolpliktig elev i 10- Il-årsåldern får varje dag, l-3 timmar, uträtta något arbete i hushållet, trädgården, jordbruket eller på någon verkstad. Detta arbete skall vara sa avpassat, att det kan bli färdigt under den givna tiden, och sådant, att eleven har lätt att förstå mening och mål därmed, om möjligt bör det vara till elevens egen fördel. Dessa arbeten hållas for mera värdefulla an de vanliga handarbetsövningarna. Och till slut ge dessa arbeten tillfälle till ingående studium och prövning av eleven f or det kommande yrkesvalet. Gossarna i de högre klasserna få, under den skolfria tiden, efter fritt val hospitera på någon av verkstäderna, där de vid behov få deltaga i arbetet. På detta satt vinnes raskt ett säkert omdöme om huru eleven kommer att lämpa sig for ett visst yrke. Vid .skoltidens slut, då eleven ar omkring 16 ar, vet man med bestämdhet, var han hör hemma. Tidsödande försök på olika verkstäder ar nu inte nödvändigt, och man behöver ej befara några missgrepp vid elevens placering.
Den egentliga yrkesutbildningen sker på särskilda lärlingsverkstäder och tar en tid av omkring 3-4 ar beroende på yrke och elevens anlag och fattningsförmåga. I spetsen for varje verkstad står en mästare, som inte blott har allmän befogenhet till lärlingsutbildning utan också genom kurser i läkepedago^ gik och praktisk hospitering vid anstalter har vana att med tålamod och konsekvens leda de sinnesslöa i deras yrkesutbildning. Samtliga lärlingsverkstäder stå under läkepedagogisk inspektion. I disciplinärt avseende, då det gäller bestraffningar, stå eleverna ej under mästaren utan under den vakthavande läraren.
Efter avslutad utbildning bli eleverna genom anstalten anmälda till respektive skrå for avläggande av gesällprov. Detta avlägges tillsammans med lärlingar utbildade i den fria näringen, alltid objektivt och rättvist. Ännu har dock ingen elev från anstalten blivit kuggad. Ett gott bevis för noggrann utbildning.
I enskilda fall, där eleven står relativt högt, kan det sista lärlingsåret få fullgöras hos en mästare utom anstalten. Detta har till fördel, att eleven blir mera insatt i det verkliga livets förvärvsförhållanden, an vad fallet ar, om han även detta ar skulle kvarstanna på
S k o l h u s i n v i g n i n g.
Skrickerums nya skolhus.
Den 15 september invigdes i Tryse-rum, Kalmar län, ett nytt skolhus i Skrickerums skolområde. Invigningen förrättades av skolrådets ordförande, kyrkoherde Victor Carlsson. Folkskolinspektör Karl Lindahl, Norrköping, som inbjudits till invigningen, höll ett uppmärksammat föredrag om »Uppfostran och liv».
Efter talens slut och sedan kör- och unison sång utförts, togs den nya skolan i skärskådande av den till bortåt trehundra personer uppgående publiken.
Huset ar uppfört efter ritningar av konsulent Sven Torgersrud i Linköping med arbetsbeskrivning av byggnadsingenjör G. Lundin i Valdemarsvik, vilka har lyckats på ett utomordentligt sätt lösa uppgiften att åstadkomma ett
vackert och väl utrustat skolhus. Väggar och tak i lärosalarna äro klädda med 3 mm. plywood och strukna i ljusa, tilltalande färger. Bänkarna äro en-sitsiga, tillverkade av C. E. Peterssons Träförädlings A.-B. i Valdemarsvik. Kapprummet har dricksfontän samt kallt och varmt tvättvatten. Ena änden av kapprummet har avdelats till materiellrum. Slöjdsal för gossar ar inrymd i en särskild länga och försedd med riklig verktygsuppsättning. Samma länga hyser lärarnas tvättstuga m. m.
Bostäderna äro med vederbörligt tillstånd förlagda till skolhusets övervåning och försedda med nutida bekvämligheter och balkong. Huset har fått ett utmärkt läge med synnerligen vacker utsikt över den närbelägna sjön Vindomen.
anstalten. Dock står eleven även under denna tid under anstaltens uppsikt.
Den praktiska utbildningen på verkstaden* kompletteras med teoretisk undervisning i yrkesfortsättningsskolan. I denna äro inte klasserna indelade efter intelligensgrader utan efter yrkesgrupper. Varje lärare har sig tilldelade en eller flera verkstäder, vilkas elever han skall undervisa. Undervisningen ansluter sig till den dagliga sysselsättningen och omfattar yrkeskunskap, medborgarkunskap, »Lebenskunskap» (undervis-, ning i livets dagliga, praktiska ting) samt läsning, skrivning och räkning.
Med den avslutade yrkesutbildningen ar den Jiörsta förutsättningen för elevens förvärvsmöjlighet uppfylld. Han ar i stånd att med sina händers arbete själv förtjäna sitt uppehälle. Men det finns en annan förutsättning, som inte ar minst viktig. Kan eleven på ett förnuftigt satt själv använda sin arbetsförtjänst, kan han hålla sig uppe ute i livet, sa att han ej moraliskt och sedligt sjunker? Detta ar enligt erfarenheterna icke fallet. En viss brist på omdömesförmåga och en vittgående vilje-
svaghet finnes merendels hos den sinnesslöe. Ty vad anstaltens uppfostran fört med sig ar ej ett absolut höjande av intelligensen, ej ett botande av sin-nesslöheten utan en dressyr i detta ords ädlaste bemärkelse. Det, som han lärt sig på anstalten, ror sig inom den krets, for vilken han ar utbildad men just inget utom denna i fritt umgänge med affärsfolk, kamrater och andra människor. Vad anstalten ger eleven ar en yrkesteknisk mognad men ej en mognad i hushållnings- och sedligt avseende. Därför ar det också nödvändigt, att han, även sedan han lämnat anstalten, röner en faderlig tillsyn och omvårdnad.
Själva yrkesutbildningen av den sinnesslöe vållar ej sa stort bekymmer. Mycket svårare ar det att få honom i tjänst och få honom att fasthålla vid det yrke han lärt. Han följer lätt storstadens lockelser och tar plats som tillfällighetsarbetare eller i fabrik och därmed undandrar han sig anstaltens kontroll. För att förhindra detta har man slagit in på följande väg.
De utskrivningsmogna skyddslingar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
