Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
767
EMIL AGNÉR.,
ANNA MARIA NILSSON.
stad, vilken plats -hon fortfarande innehar och på utmärkt satt sköter. Angelägen att väl kvalificera sig for sin syssla har hon genomgått fortbildningskurser samt gjort studieresor i Danmark och Tyskland. Bland offentliga uppdrag, som hon innehaft, må nämnas ledamotskap av stadsfullmäktige aren 1918-1925, .av pensionsinämnden aren 1913-1927, ordförandeskapet i Livsmedelsnämndens kivinnokommitté samt ledamot-skåp i arbetslöishetskommittéerna for Hallands lian och Halmstads stad. I föreningslivet har hon livligt deltagit. Hon har varit ordf. i Frisinnade kvinnors lokalavdelning for Halmstad och i dess länsförbund. Hon ar ordförande i S. S. F:s lokalav delning och sedan ar 1918 vice ordf. i S. A. F:s krets-föTening. Vidare ar hon ordförande i Vita Bandets lokalavdelning sedan ar 1907 och har startat dess vilohem .for arbeterskor, ett företag, som hennes utomordentliga energi och organisationsförmåga fort lyckligt i land och som tilldragit sig välförtjänt uppmärksamhet.
Det ar sålunda ett verksamhets- och nyt-tighetsfullt liv, jubilaren kan blicka tillbaka på. Hela hennes framträdande präglas av en glad och förtröstansfull livssyn, som inga motigheter kunnat förmörka. I kamratkretsen ar hon högt skattad for sitt öppna, redbara vasen, och från denna gå lyckönskningarna varma på hennes femtioårsdag.
-t.
Aug. Petersson.
’Skolföreståndar- n Aug. Petersson i Eksjö jämnar den l oktober innevarande ar 7 decennier. Han ar född i Dädesjö församling, Kronobergs län, den l oktober 1869, och har han alltsedan den l juli 1881 ägnat sig oavbrutet åt undervisnings- och uppfostrings-kallet, alltså i närmare ’50 ar, samt tjänstgör intill närvarande stund för prästman i Mo församling vid Åmål i Dalsland. Ar 1884 kom han efter ’fullbordade studier i Växjö till Eksjö, varest han oavbrutet utövat sin rastlösa och gagnande lärarverksamhet i egenskap av skolföreståndare vid statens folk-, fortsättnings-, afton- och slöjdskoleavdelningar samt läroverket for flickor, varjämte han varit ledare for undervisningen i årligen anordnade preparandkurser vid Jönköpings och Norra Kalmar lans seminarium. Sa har han under en lång följd av ar varit iföreläsare i och ledare av ungdomsorganisationerna inom Jönköpings, Kronobergs och Kalmar lans bildnings- och nykterhetsförbund samt Centralförbundet for nykterhetsundervisning. Hai> grundade 1885 Eksjö föreläsningsförening, vars iföreståndare han ock sedan varit, samt Jönköpings lans föreläsningsförbund, som ännu bedriver en vittomfattande och framgångsrik verksamhet inom och utom Jönköpings län. Flitigt har han från ungdomen deltagit i och varit ledare for större lärar-sammanslutningar i vårt land, såsom Eksjö stads lärarsällskap, Nässjökretsens, Södra Vedbo- och Eksjökrétsens lokalavdelningar av Sveriges allmänna lärarförening samt Näs-
sjökretsen av Svenska Folkskolans Vänner. Under sina sommarferier har han företagit vidsträckta studieresor i såväl hemland som främmande länder, besökt ferie- och föreläsningskurser, sommarkurser vid Nääs slöjd-lärarseminarium och vart lands högskolor samt Centralförbundets studiekurser. Han har varit en mycket .anlitad föreläsare i pedagogiska, humanitära, kristligt-etiska och religiösa samt andra ämnen. I egenskap av nykterhetsman har han särskilt ägnat sig såsom offentlig talare -åt sedligt-etiska uppgifter, varit ordförande i sin hemstads allmänna nykterhetskommitté, startat en mängd nykterhetssällskap och bildningsförbund såväl inom Småland som närgränsande provinser, grundat och varit ledare av Eksjö djurskyddsförening för äldre och skolungdom, Eksjö nykterhetskommittés särskilda samt stadens allmänna folkbibliotek, varjämte han med sällsport intresse verkat lör den unisona sångens höjande inom förenings- och det offentliga livet. Med framgång har han ock ägnat sig åt skriftställeri och utgivit flera bokverk, broschyrer och småskrifter i olika ämnen. Sa erhöll han 1897 Social Tidskrifts första pris iför en avhandling, betitlad »Ljus, ljus, ’mera ljus», en tävlingsskrift rörande vårt lands bildnings-, uppfostrings- och upplysningsarbete. Han har o<ck på grund av sin vittomfattande verksamhet på detta område tilldelats det sa kallade Letterstedtska stipendiet inom Linköpings stift. Sedan ar 1910 har han under allmänt rådande prästbrist erhållit uppdrag av stiftschef ler na inom Linköpings, Växjö, Kalmar och Karlstads stift att förrätta allmän gudstjänst i nämnda stifts kyrkor, venia concionandi. Alla de, soim bemödat sig om att på nara hall lära kanna denna lugna, besinningsfulla och bottenärliga personlighet, ha alltid i honom funnit en trofast, uppriktig och självuppoffrande van, och hela idenna skara av tillgivna, sanna vänner tillönska honom förvisso i likhet med undertecknad, som uppväxt tillsammans med och ända sedan tidig ungdoms dag kant honom, lycka, framgång och välsignelse i hans betydelsefulla, ännu i ålderns höst fortgående verksamhet.
J. A. SandUom.
Vilken skoltidning ar det, vars hjälp folkskolans och småskolans lärare och lärarinnor alltid kunna påräkna
vid varnandet av sin ratt,
sa långt denna nämligen står samman med skolans intressen? Jo, det ar
Svensk Läraretidning,
som aldrig dragit sig för att frimodigt, ehuru städse i hovsam form, föra folk-och småskolans samt lärarkårens talan.
Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Förrättade val.
Centralstyrelseledamöter.
Hulls j ökr et sen: Edvin Stålfelt, iStoekholm, Karda Pålsson, Malmö, Algot Jungnell, Spånga, Reinhold Eiliving, Matfors, Hedvig Norgren, Malmö, Viktor Fredriksson, Göteborg.
Motalakretsen: d:o.
Karlshamnskretsen: d: o.
V all) okretsen: d: o.
Norundakretsen: d:o.
Nordmarkens lärarförening: d:o.
Mellersta Närkeskretsen: d:o.
Kristinehamns-Varnumskretsen: d: o.
Ingatorps-Mariannelundskretsen: d:o.
Hammarkindskretsen: Edvin Stålfelt, Karola Pålsson, Algot Jungnell, ’Reinhold Elfving, Elin [Lundevall, Falun, Viktor Fredriksson.
Orsakretsen: d:o.
Ölandskretsen: d:o.
Nordöstra Upplandskretsen: d:o.
Bergsjökretsen: d:o.
Ny sundskretsen: d: o.
Oskarshamnskretsen: Edvin iStålfelt, Karola Pålsson, Algot Jungnell, Reinhold Elfving, Hedvig Norgren, Gustav Storgård, Stockholm.
Mellersta Östergötlandskretsen: d:o.
Klintekretsen: Edvin Stålfelt, Karola Pålsson, Algot Jungnell, Reinhold Elfving, Elin Lundevall, Bror Sjögren,, Alunda.
Väse och Ölmekretsen: Edvin St alf el t, Karola Pålsson, Algot Jungnell, Reinhold Elfving, Bror Sjögren, Rut Axelsson, Kristinehamn.
Norra T justkretsen: Edvin ’Stålfelt, Karola Pålsson, Algot Jungnell, Reinhold Elfving, Bror Sjögren, Hedvig Norgren.
Centralstyrelsevalet
15.
Medan Sv. Ltg lojalt öppnar sina spalter for insändare, vari olika synpunkter få framföras rörande kandidater m. m., tycks Folkskollärarnas Tidning gå tillväga på ett mindre lojalt satt. Den lilla insändare, som undertecknad fått införd i förra numret av S»v. Ltg, var även sand till F. T., men där tycktes den ante passa, enar jag erhöll den på Tetur åtföljd av ett brev ifrån red. att »den var synnerligen olämplig vid denna tidpunkt». »Allt går igen», heter det, och man får verkligen detta alldeles osökt i tan/kärna, när man drar sig till minnes, hur mycket det for cirka 10 ar sedan talades om det förtryck, som utövades från Sv. Ltgs sida mot dem, som då voro »frihetskämparna». Men jag kanske inte böT anse mig alltför förtryckt, enar jag på slutet erhöll en uppmuntran att efter valet var jag välkommen med ett sådant inlägg. Det enda ord jag då mäktade få över mina läppar var, tack! Det har i F. T. varit mycket enigt rörande den av förbundsstyrelsen föreslagna kandidaten. Jag säger inte, att detta far sin förklaring i att artiklar, i vilka framföras andra synpunkter, sändas retur, men nog ser det lite märkvärdigt ut. Håller det på att inom vår förbundsstyrelse bildas något slags »frimureri»?
Den sak, som jag ville ha framförd till diskussion, var om det kan anses överensstämmande med rim och reson, att de cdrka 21,000 landsbygdslärarna skola ha tre representanter i centralstyrelsen, och de cirka 6,000 från städerna iskola ha 12 representanter? Jag ställer den frågan an en ’gång. Nu ar jag visserligen på det klara med att en sådan principdiskussion icke har någoit inflytande på årets val, men det ar säkerligen icke ur vägen och kan enligt mitt förmenande icke vara »synnerligen olämpligt» just nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
