- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
818

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

818

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 42

Ständigt ger han uttryck åt sin stora tacksamhet mot Gnd for befrielsen ur fängelset, och.,i känslan av denna tacksamhet ar det också, söm han stiftar sin skola’. ; . .

»––– - och medhan», heter det i

stiftelseurkipden, »hwar och en skyl-ligli ar’ ..sinom- (Judh för undfångna Nååh och Barmhertighet tacksäijelse icke ] all,eha’st ined munnen, uthan och

meclwetcl* och gärningar be wi j sa–––

-;’Alltså, sedhan then barmhertighe,

godhe Gudh–––––-migh alla mina

synder sa nådeligen haffwer förlåtit och uthur thet Longwarigha Polensche

fängelset sa mildeligen uthulpit–––-

-; wille iagh icke gerna wara funnen iblandh the 9 otacksamma -spetälska männ, sam af Ghristo woro helbregda giorde, uthan med then ena Samariten komma och nedherfalla för honom igen, och tacksam wara ef ther min ringa förmögenhet.»

Att genom någon allmännyttig anläggning visa tacksamhet mot Gud och sålunda göra något for sin själs –eller någon anhörigs själs - ro ar gammal sed i Norden. Ofta bygges då en väg eller bro. Man behöver blott tanka på Jarlabankes bro i Täby. En liknande bro fanns också alldeles invid Sundby-holm. Den var byggd av den mäktiga änkan Sigrid, Orms dotter, för Holm-gers, hennes husbondes själ. När nu Gyllenhielm beslutat göra något i samma syfte, ar det emellertid inte nog med en bro; det skall bli något förmer, något av mera andlig art - det blir en skola. »Nu ar wäll» - motiverar han - »almosan som till kropsens uppehälle gijfwes, wissérlighen Gudhi itt behagi-ligith gott werck: Men när then och sa användes, att icke mindre menniskiones Siäl blijfwrer ratt spijsat, lärdt och un-derwijst, an kroppen uppehållen, ar thet wissérlighen itt större och yppare werck.»

Såsom .den ekonomiska grunden for denna skola donerar Gyllenhielm för evärdelig tid »all then tijonde som af w Gårdzens åker och the Bönders som in om råa och ror liggia» :>m. m. Läraren, som tillsättes av biskopen, skall vara en »godh, beskeligh och gudhfrycktig

man–––––-uthi then H. Skrif f t be-

läsin och in Arithmetica förfaren». Till lärarbef attningen med dess inkomster får han lägga kloekart j änsten. Täppor, »ther han Trägårdh, kåål och Örta-gårdh giöra skall», tilldelas honom, ävensom »ett stycke Engh, ther han iti paar köör och en häst medh hålla och födha kan». Läraren vid Gyllenhielms skola skulle vara val avlönad. Det förutsågs, att hans ekonomiska ställning t. o. m. kunde bli synnerligen god, och han ålades att i sa fall hava hos sig »twå eller tre unga piltar som fattigha och huusarma wrore». Dessa skulle han utan någon särskild lon undervisa, liksom också de piltebarn, som möjligen »uthaff Gårdhen bleffwe underhåldna».

Skolans elever skulle annars vara Gyi-

lenhle|ms ?>>här på Rekarne omfcriågh-liggijaBde Landbondérs bairn». * Dessa \ skulle ^undervisas-i att .Masa;’o<jh sfrifwa-swenska, 1 och tiesslijkest’- räckna,1 på thet att the thess-skickligare Wara ^ må, bådhe till att prijsa Gudh’i Församb-"-lingen medh sånger/och psalmer, såsom, och oeconomiam- och- huushålcl-ningen weta bättre förestå». Skolans art synes härmecf; angivet Den var en skola för folkets bara, där;’dé$sa huvudsakligen skulle; lära läsa, skriva och räkna - den*var en falkskola. Man må inte låta förvilla sig av att Gyllenhielm-själv någon gång kallår sin skapelse »min pedagogi» och att läraren går under namnet praeceptor. Denne senare innehade tidens lägre präst- och* lärar-bildning, genomgånget gymnasium, och titeln gav sig självt. Man kan’ju inte ur Gyllenhielms och hans samtidas mun vänta uttrycken folkskola och folkskollärare.

Men om det överraskar att redan 200 ar fore folkskolestadgans tillkomst se en skola med folkskolans mal upprättas, sa frapperar det icke "mindreätt i denna gamla undervisningsanstalt finna moderna drag,; som nästan gör den till en folkskola av i dag, Elevstammen–. ar och förblir böndernas barn, som skola lära läsa, skriva och räkna. Men »sa kunna», som Gyllenhielm säger, »och ther hoos theras ingenia warda pröfwa*-de; om någre funnes tienlighe, them man" kunde wi j dar e i sttidijs promovera till .Strengnääs eller Uppsala». Man tar som synes vara på begåvningarna. Och i stället för att påskynda dessas avgång från deras första- skola- inför man där litet; latin och grekiska^ Dessa ungdomars -’vistelse i läpoverks.staden. skall göras sa kort som möjligt,,’ Men varifrån har Gyllenhielm fått- deé^a bottenskoleid.éer/ yarllråa, ’ä#* ha^n- påverkad? Eller ger i sig kanske en; sådan ordning av sig självt/ när-1 ciylätea* frågor utan förutfkttade;. åiemngar och utan sidoinflytanäen öyerv%as- av ett sunt förstånd? (,

Ifråga-om lokaler^och metoder, ha naturligtvis1 stor-g, växlingar .ägt- rum under de gångna; 360 aren. I början höllos lektionerna t i kyrkan och »kockar e stufwan». Undervisningssätt et var länge det i alla;barnskolor i äldre tider använda. Praäceptor skötte undervisning och tukt på samnia satt, som sådant skötts i den skola, Han\själv som pojke gått i. Då folkskolestadgan utkom härskade här som i j andra– skolor Lancaster för att snart! lämna’ rum för klassundervisningen och^åärmed följande anordningar. En "m^rä uttömmande skildring av Gyllenhielmska skolans inre historia »skulle ge env ganska god bild av den svenska . folkskolans utvecklingsgång genom tiderna. ,

I några avseenden har skolan alltid bevarat sin karaktär av donationsskola. Gyllenhielm hade förordnat, att årligen en fest skulle firas. Det skulle vara en åminnelse- och tacksägelsefest, och den

hållas i slutat av (året, eftersom det r Var ;>>rätt ,j)m’ Julehögtiden», r som 4jyÖ?nhielm .efter-12Jånga* och bedrö\> liga’ar blivit »suthur J*ltrif’ocli hackiiei-se £örlossid>>: ^ Av pietet för vdpäators minne, har mäns aldrig,’ försummat fira deiin^V1 feät. /;>5anlig,en Jiar den hållits den- -13 äeéémbjeT; ^Luciadagen, och satts i samband med/si^lai^lbetets avslutning-för året, m’ed. eller titan examen. ’Sa länge Gyifei&ifelm .levde, var han gärna själv med vid ’dessa’ tiil|älléii.;.T)ch sökte åt dem giva Stoésta möjliga - högtidlighet. Det hela Började med’ klockringning i kyrkan. Man sj"öng bi. a, såiiger, som Gyllenhielm i fängelset ^ själv till tröst »uthur then H." Skrif f t componerat och sammansatt hade». Från slottet kom sa »för tolff personer twå gånger måltijdh, ther af f’the fattighe" barn eller ynglingar som ther lära,.sigk< frögda och mätta må medh sinom Prae-ceptorer». Därtill fingo tolv fattiga barn fullständig beklädnad.

Samskoläns’ ide var fullständigt’ genomförd, även bin flickorna .på grund av tidens tänkesätt vanligen voro få. Också i det avseendet var Gyllenhielm-ska.; skolan modern* att den sysslade med platsa-nskaff-ning for sina elever. Icke blott de tillvaratagna begåvningarna utan även de övriga blevo föremål för sådan omsorg. Flickorna gingo ofta direkt fråii skolan i friherrinnans tjänst. Många av pojkarna fingo hos Gyllenhielm själv eller genom honom lämplig-anställning. Anteckningar härom saknas ej. Om en skriver hans lärare, att han »förskickades till Ingermanland, där min nådige herre lät också upprätta en liten barnskola».

Detta »också», nedskrivet omkring 1640, tyder knappast på ätt läraren på Sundbyholm själv betraktade sin skola som pedagogi. Vare härmed hur som helst, den vördnadsvärda skolinrättningen kan pm några dagar se tillbaka på en , 300-årig välsignelsebringande verksamhet i den allmanna folkundervisningens tjänst. Vilket namn söm an kan vara det ratta: malet, medlen och gagnet har varit en svensk folkskolas. . ; . B. Selander.

S. A. F:s jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra oförvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.
Stöd jubileumsfonden!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0818.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free