- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
833

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 42

SVENSK LÄRARETIDNING.

833

Folkskollärarutbildningen.

Centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening beslöt vid sitt sammanträde i mars detta ar, att i anledning av väckt motion utse två personer att i Tyskland taga närmare kännedom om folkskollärarutbildningens anordning. Till att fullgöra detta uppdrag har verkställande utskottet nu utsett folkskolinspektören Carl Lidman, Stockholm, och folkskollärarinnan Elin Lundewall, Falun. Resan torde komma att företagas under förra halvåret 1930.

Ny kretsförening.

En ny krets av S. A. F. har på initiativ av folkskolläraren Gottfrid Westman bildats i Arjeplog. I den nya kretsföreningen, Arjeplogskretsen av S. A. F., ha ingått 22 lärare. Ordförande ar folkskolläraren G. Westman.

Från kretsmötena.

Filipstads bergslags kretsförening

hade den 21 sept. under stor tillslutning sitt årsmöte i Lesjöfors.

Morgonandakt förrättades av folkskolinspektör Henrik Larsson, varefter kretsordf., överläraren K. Syren, hälsade deltagarna välkomna.

Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av hr O. Hylander, Gås-born, som i sitt utförliga anförande särskilt vande sig mot förslaget om införande av skriftliga examensprov. Efter en livlig diskussion besvarades den första frågan nekande, och de övriga lämnades obesvarade.

Hr F. Hagberg, Brattfors inledde frågan om understöd åt biträdande lärare etc., och uppdrog kretsen åt centralstyrelsen att snarast vidtaga lämpliga åtgärder.

Beträffande S. A. F: s jubileumsfond beslutade kretsen uppdraga åt styrelsen att med biträde av sockenombuden ombesörja denna insamling.

Kretsstyrelsen omvaldes, likaså revisorerna.

Mariestadstraktens lärarförening

höll sitt ord. höstmöte den 14 sept. å Leksberg.

Mötet inleddes med en andaktsstund i kyrkan, varvid kontraktsprosten Svaren talade om vikten av att kyrkans och skolans tjänare samarbeta. Härefter samlades deltagarna i folkskolan, där dagens förhandlingar leddes av ordf., folkskolläraren F. Kyling, Siggarud. Sedan de obligatoriska valen och en del andra föreningsangelägenheter avgjorts intogs kaffe, varefter rektor Erik Lundblad höll ett uppmärksammat föredrag om några av sina intryck som rektor for Mariestads samrealskola.

Efter en redogörelse iför inträdespmvning-arna och deras anordnande (framhöll rektor L. vikten av att folkskolans lärare inse de ’för-

delar den 4-åriga realskolan erbjuder såväl landsbygdens barn som studiebegåvade barn i allmänhet. De förment svara inträdesproven borde ej verka avskräckande härvidlag. Idealet vore att iå båda linjerna, såväl den 4-åriga som den 5-åriga, lika frekventerade. Som en av de bästa nyheterna i läroverksreformen framhöll rektor L, vidare stadgan om sammanträde mellan de avlämnande och mottagande lärarna. Från de tre konferenser av detta slag, som han själv varit med om, hade han odelat goda och angenäma minnen. Vidare framhöll rektor L. att den gamla isoleringen kring statslär över ken bor (brytas, och såväl folkskolans som läroverkens lärare betänka, att de alla arbeta för samma s irra mål: barnens intellektuella och moraliska fostran.

Det alltigenom gedigna och intressanta föredraget åtföljdes av diskussion, vari flera värdefulla inlägg gjordes, bi. a. betonades vikten av att ej endast de r nt intellektuella begåvningarna tillvaratages utan ät b även hänsyn tages till sådana, som kunna anses äga vissa moraliska förutsättningar att göra en gagnande insats i samhället.

Frågan om examensväsendet i folkskolan inleddes av folkskolläraren D. Lindgren, Sjötorp, och efter diskussion enades föreningen om att uttala sig mot den av inspektörsförbundet föreslagna ändringen under motivering, att den nuvarande lydelsen av paragraf 47 lämnar möjligheter for avgångsprövningens anpassande efter skiftande lokala förhållanden och utvecklingens krav. Vidare framhölls betydelsen av att års-examen anordnas sa, att den blir ett högtidligt minne för barnen och en glad avslutning på läsårets arbete.

Sista delen av mötesförhandlingarna var förlagd till den vackra trädgården och avslutningen formade sig till en särskild hyllning for lärarkårens i Leksberg »grand old man», hr Gust. Hultgren.

Mötet slöts av denne med några manande ord om sammanhållningens betydelse i separatistiska tider och en önskan om föreningens fortbestånd och utveckling.

Norrtäljekretsen höll sitt årsmöte i Norrtälje den 28 sept. Deltagarna samlades först i kyrkan till morgonbön.

Mötet fortsatte å Stadshotellet, varest kretsens ordf., överläraren Nils Lindgren, hälsade de närvarande välkomna, främst dagens föredragshållare, folkskolläraren Karl Regfors, Stockholm.

Sedan kretsen behandlat sina egna angelägenheter, höll hr Regfors föredrag över ämnet: »Undervisning i böckers bruk i folkskolan». Föredraget, som var rikt på goda uppslag, åhördes med stort intresse.

Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av folkskolläraren Urban Johansson. I diskussionen, som följde, gåvo alla talarna uttryck för sin tanke, att ändring av folkskolestadgans § 47 borde ske.

Frågorna i centralstyrelsens utredning besvarades sålunda: 1. Ja. 2 a. Ja. Dock bör formuleringen »avgångspröv-

ning skall äga rum» utbytas mot »lör äga rum». 2 b. Ja. 2 c. Ja. Kretsen anser, att normalexempel gällande hela riket ej må förekomma, utan böra provuppgifterna uppgöras av skolrådsordföranden i samråd med av lärarkåren utsedda representanter. 3. Årsexamen bör inskränka sig att omfatta ett kortare förhör och huvudsakligen ha formen av en högtidlig avslutning.
Frågan om »Understöd åt biträdande lärare etc.» inleddes av folkskolinspektör E. Erfors, och kretsen beslöt besvara frågorna i enlighet med inledarens förslag sålunda: 1. Ja. 2. Nej. 3. Kretsen anser sig icke böra göra något uttalande utan med förtroende överlämna till centralstyrelsen att företaga lämpliga åtgärder.
Sedan kretsen beslutat att till hedersledamot kalla pensionerade folkskollä-raren0. R. Asplund, uttalade kretsens ordf. ett tack till de mangrant församlade deltagarna, varefter mötet avslutades.
På aftonen var i Centralskolan anordnad en filmförevisning, varvid P. A. Norstedt & Söner demonstrerade en filmapparat for skolbruk.
Strängnästraktens lärarförening höll sitt höstmöte i Strängnäs den 27 september. Mötet Öppnades av ordföranden, överläraren E. Aspling. I sitt hälsningstal vände han sig särskilt till den nye folkskolinspektören G. Bergström. Denne svarade med att uttrycka sin förvissning om ett kommande gott samarbete med lärarkåren och framhöll nödvändigheten av, att nu, då skolan icke tycktes segla i medvind, var och en på sin plats gör sitt allra bästa, sa att inga berättigade anmärkningar komma skolan och lärarna till last.
Inspektör B. berättade sedan om förhållanden och erfarenheter från sitt föregående inspektionsområde i Norrbotten. Han redogjorde huvudsakligen för skolväsendet, men på samma gång fingo åhörarna sina kunskaper vidgade beträffande naturförhållanden, kommunikationer, religiösa åskådningar m. m. Framställningen, som interfolierades med många belysande situationsbilder, åhördes med livligaste intresse, och ordf. uttalade den önskan, att inspektör B. ville vid ett kommande möte giva flera bilder från detta Norrbotten, som sörlänningarna känna allt för litet.
Efter en kafferast höll hr Aspling ett föredrag över ämnet »Pedagogiskt försöksarbete», vari han gav en orientering i de pedagogiska nutidsströmningarna i utlandet. Tal. framhöll, att den nya skolan vill bygga på barnens eget initiativ och aktiva självverksamhet icke blott med syfte att underlätta barnens förståndsmässiga begripande av sitt ämne utan även för att barnen skola lära arbeta under eget ansvar och sålunda lära att tro på sig själva. Därjämte vill man hos barnen väcka ansvarskänsla mot samhället. Såsom ex-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free