Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 43
ningen, att han skulle motas av förståelse från lärarnas sida. ; - .-Folkskolinspektör E; L. Jansson höll ett givande föredrag om »Folkskolan förr och nu».
Först gavs en historisk överblick av .folkskolans olika utvecklingsskeden fraon till ar 1927, då folkskolan i stor utsträckning blir bottenskola. Därefter talade .föredragshållaren om våra dagars folkskolor, i dess olika former och. med dess olika iför utsättningar att nå ifram till sin uppgift att vara en .verklig barndomsskola. Sedan arbetet i vara dagars skolor på ett synnerligen instruktivt sätt berörts, talades om en del nya pedagogiska försök, som gjorts i olika länder, varefter föredragshållaren till sist påpekade vikten av att den enskilde läraren med hängivenhet agnar sig åt sitt kall. Då ’först skall skolan lyckas i sin uppgift att skapa goda och nyttiga samhällsmedlemmar.
Folkskolläraren Erland Larsson höll föredrag över ämnet: »Tankar om uppfostran», vari talaren särskilt betonade, att barnens fostran fore skolåldern borde mera beaktas.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av folkskolläraren Otto Larsson, vaÄfter följde en ganska livlig diskussion. I enlighet med inledarens förslag uttalade sig kretsen mot obligatoriska ’skriftliga och muntliga prov vid avgång från folkskolan.
Frågan om understöd åt lärare, som förlorat sin anställning på grund av skolväsendets omorganisation inleddes av folkskolläraren John Lindskog. Beslöts uppdraga åt centralstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder.
Ordf. inledde frågan om S. A. F :s jubileumsfond och beslöts att uppdraga åt ortsombuden att ombesörja insamlingen.
Sedan ordf. avtackat alla, som på ett eller annat satt medverkat vid mötet, avslutades detta och man samlades till gemensam middag.
Kalmar-N. Mörekretsen har nyligen hållit sammanträde. De till ett fyrtiotal uppgående mötesdeltagarna hälsades välkomna av kretsens ordf., folkskolläraren S. Nordkvist, som erinrade om viktigare frågor angående folkskolan, vilka under det senaste året blivit lösta. Vidare framhölls riksdagens er-kännsamma uttalande angående folkskolan och dess lärare, vid behandlingen av var lönefråga.
Frågan om »Examensväsendet i folkskolan» inleddes av överläraren M. Berg, som redogjorde for frågans uppkomst och verkningar och framlade följande förslag till uttalande, vilket av mötet med instämmande av folkskolinspektör Svänsson enhälligt antogs:
l:a frågan: Nej.
3:e frågan: Kretsen anser, att § 46 i folkskolestadgan bor kompletteras med bestämmelserna, att det ofientliga förhöret vid avgångsexamen ej i allmänhet må utsträckas till över två timmar,, samt att examen sa anordnas, att den i huvudsak .far, prägeln av högtidlig avslutning av läsåret.
4ie frågan: Kretsen anser, att ett skärpande av bestämmelserna angående examensväsendet i folkskolan’ skulle vve.rka till skada tör folkskolans arbete och särskilt de ’mindre begåvade "barnen. Fortfarande som hittills bö-
ra de av barnen -under löpande Tas året utförda nmntliga och skriftliga prestationerna ifå bliva1 utslagsgivande vid betygssättning, flyttning till högre klass och avgång från skolan.
.Såväl det offentliga förhör, som i § 46 omnämnes, som den i § 47 anbefallda avgångsprövningen skall ’förrättas av vederbörande lärare. ’
I frågan om biträdande lärare, som förlorat sin anställning, beslöt kretsen svara ja på första frågan, på andra nej, men redan nästa ar torde en biträdande lärarinna bliva utan anställning.
Kretsen beslöt att biträda förslaget om en S. A. F :s jubileumsfond.
polkskoléseminarfepna.
Rektorstjänsten i Göteborg. Skolöverstyrelsen har den 16 oktober 1929 kungjort till ansökan ledig rektorstjänsten vid folkskoleseminariet i Göteborg; och bör den, som önskar komma i åtanke vid tjänstens tillsättande, före klockan 12 middagen den 16 november 1929 hos överstyrelsen göra anmälan därom med bifogande av vederbörligen styrkt meritförteckning och övriga handlingar, genom vilka sökanden önskar ådagalägga sin behörighet och lämplighet.
Efterprövning. Folkskolläraren K. Hj. Andersson har hänvisats att vid folkskoleseminariet i Göteborg undergå efterprövning till folkskollärarexamen i ämnet kristendomskunskap.
Småskolesemlnariepna.
Efterprövning. Skolöverstyrelsen har hänvisat småskollärarinnan Alice Ed-vina Eliasson att vid småskoleseminariet i Borås undergå efterprövning till småskollärarexamen i ämnena teckning och välskrivning.
De kommunala ungdomsskolorna.
Gemensam undervisning. Skolöverstyrelsen har medgivit, att vid högre folkskolan i Väsby må under läsåret 1929-^1930 anordnas gemensam undervisning i slöjd för flickorna i skolans båda årsklasser.
S. A. F:$ jubileumsfond avser att bringa hjälp och understöd åt kamrater, som på grund av sjukdom, arbetslöshet eller andra oförvållade grunder befinna sig i ekonomiska svårigheter.
Stod jubileumsfonden!
Dödsfall.
Maria Bergmark.
Den 14 oktober avled å Maria sjukhus seminarielärarinnan fröken Maria Bergmark i en ålder av nära 61 ar.
Det ar endast några månader sedan Svensk Läraretidning innehöll en teckning av Maria Bergmarks lärargärning med anledning av hennes avgång ifrån befattningen som lärarinna vid Stockholms folkskoleseminariums övningsskola.
For .många av dem, som kände Maria Bergmark, »framstod hon icke blott som idealet for en lärarinna, utan även såsom människa föreföll hon alldeles särskilt vällyckad, en sällsynt färdig människa. Itfågot av det allra märkvärdigaste i Maria Bergmarks förhållan-de till barnen var val hennes fullkomligt enastående ’förmåga att liksom kunna se in i varje barns själ. Hon visste faktiskt hur allting såg ut från barnens egen synpunkt, vad som lör varje barn var lätt eller svårt, roligt eller tråkigt o. s. v., och det inte bara i ifråga om skolarbetet. Maria Bergmark förstod bättre an de ilesta, att skolan inte var barnens hela värld, och även for de svårigheter och problem, som rörde barnens liv utom skolans väggar, räckte hennes varma intresse och .förstående hjälpsamhet till. Och kontakten med eleverna upphörde inte med dessas avgång från skolan; for många av dem blev Maria Bergmark en van även iför framtiden. Man förstår sa väl detta fullkomligt oinskränkta förtroende från barnens sida. Det fanns inte en skymt av något »lärarinneak-tigt» hos Maria Bergmark, hon var alltid helt och fullt människa även under arbetet, en människa från vilken utstrålade en kärlek utan gräns. Alltid hade hon tid med den som behövde henne, och alltid förstod hon. Pedagogen undanträngde inte for ett ögonblick människan, de två sidorna av hennes väsen hade fullständigt -smält samman. iFÖr de många blivande lärare av olika slag, som kommo i beröring med henne, måste det - för dem som haft ögon till att se - liksom for hennes kamrater ha varit något av en upplevelse att se Maria Bergmark i hennes arbete bland barnen. Man måste vara glad att sa många blivande uppfostrare fått komma i beröring med en sådan lärarpersonlighet. I deras hjärtan, vilka<det förunnats att lära kanna Maria Bergmark, kommer alltid en strålande bild ätt leva kvar, bilden av en sällsynt harmonisk, god och glad människa ined en sällsynt förmåga att dela med sig av sitt hjärtas rika förråd.
E, W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
